Etikettarkiv: Utvecklingsmöjlighet

IFO i Svalöv – liten verksamhet med stora möjligheter

Kerstin Brofall, socialsekreterare och Beris Sabotic, arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv. Foto: Boris Grimbäck
Kerstin Brofall, socialsekreterare och Beris Sabotic, arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv. Foto: Boris Grimbäck
Efter 14 år som socialsekreterare i en större verksamhet sökte sig Kerstin Brofall till individ- och familjeomsorgen i Svalöv. Ett beslut hon inte har ångrat.
– Här finns en väl strukturerad verksamhet med goda utvecklingsmöjligheter för alla medarbetare, oavsett bakgrund och tidigare erfarenhet.

Att arbeta som socialsekreterare på en liten ort har enligt Kerstin Brofall sina fördelar. Förutom närhet till kollegor och andra aktörer gånger är avstånden till enhetschefer och socialchefer kortare. På mindre orter ges ofta även möjlighet till att arbeta bredare.
– En viktig anledning till att jag bytte arbetsplats efter så många år var att jag ville utvecklas och få användning för hela mitt kunskapsregister som socionom. Det är förhoppningar som infriats med råge.
Kollegan Beris Sabotic nickar instämmande. För lite drygt två år sedan började han som arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv.
– Jag är statsvetare i grunden och arbetade tidigare som handläggare på Arbetsförmedlingen. Som arbetsmarknadskonsulent är mina främsta uppgifter att stötta långtidsarbetslösa individer till att gå ut i en sysselsättning. Min roll är att vara med i hela processen, från det första kartläggningssamtalet till att individen förhoppningsvis inte bara får, utan även behåller, ett arbete.

Långsiktighet
En viktig framgångsfaktor bakom IFO:s arbete med välfärd, integration och arbete är att verksamheten strävar efter att alltid ligga steget före.
– Istället för att släcka bränder försöker vi tänka framåt och skapa långsiktighet, ett tankesätt som genomsyrar hela organisationen. En annan framgångsfaktor är att vi är ett multikompetent team med flera olika yrkeskategorier representerade under samma tak, säger Beris.
Både Beris och Kerstin kan varmt rekommendera IFO i Svalöv som arbetsplats.
– På min enhet, ekonomiskt bistånd, finns goda utvecklingsmöjligheter och modiga handläggare som tycker om människor och sina jobb och därför stannar kvar i verksamheten. Visst har vi våra utmaningar men det är också de som gör att vi hela tiden utvecklas, konstaterar Kerstin.
Beris flikar in att han efter bara 2,5 år i verksamheten redan fått gå flera ledarutbildningar.
– I januari börjar jag en längre chefsutbildning. Här finns verkligen alla möjligheter till både personlig och yrkes­mässig utveckling.

Läs mer om omsorg och stöd i Svalövs kommun. Vi människor kan behöva hjälp och stöd av olika slag – hela livet eller bara vid något tillfälle.

Individ- och familjeomsorgen, Svalövs kommun
Svalövs kommun – med ett strategiskt läge inom familjen Helsingborg – erbjuder närhet, optimism och ett gynnsamt klimat för arbete och liv, samt goda förutsättningar för ett dynamiskt företagande. Bra kommunikationer gör det lätt att arbetspendla. Här bor drygt 14 000 invånare.

Individ- och familjeomsorgen
Svalövs kommun
268 80 Svalöv
Tel: 0418-47 50 00
www.svalov.se

”Vi stöttar, förstår och gör skillnad för våldsutsatta”

Jonna Welander, socialsekreterare med inriktning på våld i nära relationer i Karlshamns kommun.
Jonna Welander, socialsekreterare med inriktning på våld i nära relationer i Karlshamns kommun.

Många socialsekreterare möter klienter med erfarenheter av våld i nära relationer. När Jonna Welander, som är socialsekreterare i Karlshamns kommun, blev erbjuden en nyutformad tjänst med just den inriktningen betraktade hon det som en intressant utmaning och utvecklingsmöjlighet.

– Jag tog min socionomexamen i januari 2013. Arbetet som socionom påbörjade jag innan min examen genom att under en kort period arbeta med LSS i Bromölla och därefter med försörjningsstöd i Karlshamns kommun där jag arbetade kvar även efter min examen. Sedan jag i februari 2017 påbörjade min nya tjänst har jag utbildat mig kring våld i nära relationer, säger Jonna Welander, som är socialsekreterare med inriktning på våld i nära relationer i Karlshamns kommun.

Stöd och praktisk insatser
I hennes arbetsuppgifter ingår bland annat att ge stöd, utreda och genomföra insatser för individer som utsatts för våld i nära relationer. Hon fungerar som ett bollplank för sina kollegor i ämnet och ska se till att organisationen har tillräckligt med kunskap för att kunna uppmärksamma om en klient är våldsutsatt.
– Merparten av min arbetstid lägger jag på att träffa våldsutsatta kvinnor och utreda vilken typ av stöd de är i behov av. Det kan röra sig om en akut boendeplacering i hemkommunen eller i någon annan kommun eller stödsamtal. Jag bistår även med praktisk hjälp till våldsutsatta som tvingas flytta. Våldsutsatta får oftast kontakt med mig via någon av mina kollegor på socialtjänsten, andra myndigheter eller på eget initiativ, säger Jonna Welander.

Otroligt givande
Hon har gått två utbildningar som omfattar totalt 22,5 högskolepoäng med fokus på våld i nära relationer via Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.
– Jag kan absolut rekommendera andra socialsekreterare att gå en utbildning med inriktning mot våld i nära relationer. Det här är ett komplext ämne men det är otroligt givande att få stötta och arbeta med individer som utsatts för den här typen av våld. Som socialsekreterare möter man ofta klienter som utsatts för våld i nära relationer. Kompetens i ämnet behövs för att kunna utreda, stötta, förstå och göra skillnad, säger Jonna Welander.

Specialistkompetens behövs
Hon anser att samtliga socialtjänster i hela landet bör ha någon eller gärna några socialsekreterare som gått en specialistutbildning kring våld i nära relationer. Behovet av den här kompetensen kommer alltid att vara stort och för klienten gör det skillnad att träffa en socialsekreterare med rätt specialistkompetens.
– Jag rekommenderar NCK:s utbildningar. Även Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm erbjuder under våren en uppdragsutbildning om 7,5 högskolepoäng vilken jag ska delta i, säger Jonna Welander.

Fördjupa dig i socialt arbete inom Svenska kyrkan

Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Som diakon inom Svenska kyrkan får du dra nytta av din socionomutbildning på ett unikt vis. Du kan verka i olika samhällskontexter och kommer människor nära på ett helt annat sätt än inom myndighetsutövning.

Rollen som diakon är en flexibel och proaktiv roll som erbjuder många spännande möjligheter. Arbetet innebär ofta stor frihet under ansvar. Diakonen planerar och lägger upp arbetet själv eller tillsammans med andra i arbetslaget och i samråd med sin chef/kyrkoherde.
– Som diakon behöver du ha ett visst driv – det är du själv som skapar nätverk och bygger förtroende med människor. Det här är socialt arbete på en så jämbördig nivå som det är möjligt och du kan arbeta inom många olika inriktningar, såväl i Sverige som internationellt inom olika projekt och verksamheter, säger Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala.

Snabbrörlig och engagerad organisation
Elisabeth betonar att det finns en betydande skillnad mellan att arbeta inom den offentliga sektorn och att möta människor genom Svenska kyrkan.
– Vi har en snabbrörlig organisation som är van vid att kvickt ställa om och agera på ny information, något som bevisades under de gånga årens omfattande flyktingströmmar. En utvärdering har visat att hela 80 procent av alla församlingar engagerade sig i arbetet med de nyanlända.

Masterprogram och fortbildning
Diakonprogrammets programchef, Håkan Stenow, berättar att den ettåriga utbildningen kan genomföras efter slutförd utbildning inom socialt arbete eller omsorg. Han understryker att kyrkan har mycket att erbjuda, inte minst genom sin omfattande erfarenhet av att ge stöd och hjälp.
– Som diakon får man hantera allting från relationer och ekonomi till missbruksproblematik, psykisk ohälsa, barnfattigdom och mycket mer. Det handlar om grundläggande folkhälsa och samhällsutveckling och därför omfattar utbildningen såväl diakoni, teologi och pedagogik som samhällsanalys, ledarskap och själavård.
Sedan tre och ett halvt år genomförs utbildningen parallellt med utbildningarna för präster, församlingspedagoger och kyrkomusiker. Håkan säger att det förändrade upplägget snabbt medförde mervärden, bland annat genom att sätta strålkastaren på behovet av samverkan mellan yrkesgrupperna.
– Delar av utbildningen sker nu tvärprofessionellt och det är av stor vikt – vi kommer ju att arbeta sida vid sida och tillsammans ute i yrkeslivet. Många församlingar och stift satsar också resurser på att fortbilda sina diakoner och det finns exempelvis goda möjligheter att forska eller fördjupa sig i olika ämnen. Nyligen har det också etablerats en masterutbildning i diakonivetenskap som är öppen för diakoner som inte tidigare läst teologi.

Allt man förväntar sig och mer därtill
Sara Parkman är en av de socionomer som genomgår diakonprogrammet. Hon har haft en koppling till kyrkan under hela sin uppväxt, men idén att satsa på socialt arbete väcktes först då hon var volontär på Svenska kyrkan i London.
– Jag insåg att jag ville arbeta mer människonära och därför sökte jag till socionomprogrammet när jag återvände till Sverige. Jag har genomgått ett knappt halvår av diakonutbildningen och den är verkligen allt jag förväntade mig och mer därtill. Det är både en befrielse och en utmaning att befinna sig i en konfessionell studiemiljö – ofta blir diskussionerna väldigt personliga, men det leder också till stor utveckling.
Sara berättar att till skillnad från traditionella universitetsstudier handlar programmet om introspektion och reflektion, vad hon själv tror och tycker och hur hennes samlade erfarenheter kan komma till nytta både för henne själv och för de människor hon möter.
– Förutom att ha en fil. kand. i till exempel socialt arbete eller folkhälsovetenskap behöver man vara trygg i sin tro och sin förankring i Svenska kyrkan, samt stå bakom dess värderingar om allas lika värde. Samtidigt behöver man både kunna anta en ledarroll och fungera bra i grupp och vara beredd på att förhålla sig till sina egna svagheter och erfarenheter.

Vill vägleda människor
Att bli antagen till programmet är en relativt lång process som bland annat inkluderar fyra veckors praktik, en antagningskonferens om tre dagar och enskilda samtal med biskopen, men Sara poängterar att processen ger möjligheten även för sökanden att fundera över sitt kall.
– Det finns stora möjligheter till personlig fördjupning under utbildningen och det kommande arbetslivet, och jag får chansen att tillsammans med andra utveckla Svenska kyrkans roll i det samhälle vi lever i idag, avslutar hon.

Svenska kyrkan
Den pastoralteologiska utbildningen till diakon omfattar ett pastoralteologiskt slutår motsvarande två terminers studier på helfart. Programmet ges i Lund och Uppsala och utbildningen bygger på den blivande diakonens akademiska utbildning och stiftspraktik. Genom studier, praktiska övningar och reflektion ges den studerande möjlighet att bearbeta och tillgodogöra sig yrkesrelaterad kunskap för att sedan ha möjlighet att tillämpa denna i ett kyrkligt sammanhang.

Svenska kyrkans utbildningsinstitut
Tel: 018-16 95 00
E-post: utbildningsinstitutet@svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet