Etikettarkiv: Social- och arbetsmarknadsförvaltningen

Mölndal först med VR-träning mot hot och våld

Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Hotfulla situationer blir allt vanligare i socialtjänstens vardag. I Mölndal utbildas personalen med VR-teknik (virtual reality) för att lära sig bemöta aggressiva klienter. Och det är Mölndal först i världen med!

– Väldigt roligt att vara pionjärer, säger Ann-Britt Uddgren som är enhetschef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal och projekt­ledare för VR-arbetet.
Hon är en av dem som varit med och utformat den hotfulle ”Peter”, huvud­figur i Mölndals första träningsscenario, som utspelar sig i receptionen. Peter är arg för att han inte fått sitt försörjningsstöd och nu vill han träffa sin hand­läggare, ”min soc” som han själv uttrycker det. Han är stor och stark, tränger sig förbi i kön och är aggressiv.
I VR-miljön är den arge mannen ”bara” en datoranimerad visualisering. Men hotet upplevs som mycket påtagligt.

Självkännedom viktigt
– Det är mycket realistiskt, man känner hur pulsen höjs, säger Ann-Britt Uddgren.
När vi gästar SAF har det bara gått två veckor sedan en förargad besökare slog sönder en skrivare. Kaffeautomater har slagits sönder också, och verbala hot är inte ovanliga.
Konflikthantering handlar mycket om att bli medveten om sina egna reak­tioner och kunna kontrollera dem. Teoretiska kunskaper i all ära, men i en stressad situation kan allt man lärt sig vara som bortblåst.
Praktisk övning i ett ”nästan skarpt” läge kan ge en helt annan trygghet. Med en interaktiv VR-simulator kan man träna på att hantera samma hotfulla situation flera gånger om och pröva olika vägar för att hitta rätt.
Pulsen mäts under träningen och möjligheten att upprepa träningen är viktig.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Alla får träna
Hittills har en handfull personer på SAF fått testa VR-verktyget D-escalator (avtrappning). Med start i höst ska samtliga cirka 250 anställda få minst ett ”träningspass”.
– Ett pass tar bara ungefär fem minuter, men det är också viktigt med introduktionen före och diskussionerna efteråt, berättar Anders Toresson, utvecklingsledare på SAF.
Under eftersnacket fångas obehagskänslor upp:
– Ofta vet man inte i förväg hur man kommer att reagera. Du tror kanske att du är modig och att du kommer att säga rätt saker, men när man hamnar i en hotfull situation är det lätt att bli liten och rädd, säger Ann-Britt Uddgren.

Diskussion ger lärande
– Förhoppningen är att hela arbetsgrupper ska träna ihop, eller nästan samtidigt, så man kan diskutera sina upplevelser och jobba vidare med dem i arbetsgruppen, säger enhetschef Ingrid Irekvist.
Ett andra övningsscenario håller nu på att tas fram i Mölndal. Då handlar det om ett hembesök som skulle kunna utvecklas till en hotfull situation.
– En orosanmälan är gjord för att ett barn far illa. En kvinna öppnar dörren, låter dig motvilligt följa med in, man ser en massa flaskor – och en uppretad man. Där börjar agerandet, berättar Anders Toresson.
– Vi hoppas kunna visa upp hembesöksscenariot på Mötesplats IFO i Göteborg i november, säger Ann-Britt Uddgren.

Behåll lugnet!
Målet med VR-träningen är förstås att undvika våld och hot och att få en så säker arbetsplats som möjligt, där man bara i undantagsfall tvingas kalla på väktare. Och det är inte bara medarbetarna som ska lära sig mer genom VR-projektet. Även de hotfulla figurerna – avatarerna – ska bli alltmer sofistikerade ju mer de används, med hjälp av så kallad artificiell intelligens (AI).
Rent generellt, vad ska man främst tänka på för att undvika upptrappning av en hotfull situation?
– Viktigast är att behålla lugnet, så man har tillgång till sin tankeverksamhet, annars är det svårt att fatta kloka beslut, säger Ingrid Irekvist.
Ann-Britt Uddgren instämmer:
– Man ska inte konfrontera personen, utan hålla sig lugn och vänlig.

Säkerhetsarbete i flera delar
Utbildning i säkerhet har länge varit prioriterat på SAF i Mölndal, men arbetet har intensifierats de senaste två åren genom ett samarbete med beteendevetaren Maria Bauer, som senast i våras föreläste för medarbetarna om sekundär traumatisering, och företaget Framvik. (Se faktaruta.)
Förutom det unika VR-projektet har förvaltningen idag en mer genomtänkt säkerhetsplanering överlag, med bland annat väggfasta datorer och separata entréer för personal och be­sökare samt särskilda besöksrum på bottenvåningen.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Om VR-verktyget
I år börjar social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal att med hjälp av VR-teknik utbilda sina medarbetare i att hantera hotfulla situationer. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och ge medarbetarna övning i att hantera konfliktsituationer på ett sätt som gör att risken för hot och våld minimeras.
VR-verktyget heter D-escalator och har tagits fram av företaget Framvik Produktion. Bakom företaget står beteendevetaren Maria Bauer, en av Sveriges mest erfarna utbildare inom konflikthantering, och socionomen och kriminologen Axel Fors. Utvecklingsarbetet får ekonomiskt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova.
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal
På social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal arbetar cirka 200 socionomer inom två verksamhetsområden, IFO (individ- och familjeomsorg) och AFE (arbetsmarknad, försörjningsstöd och etablering).

Inom AFE-området pågår ett stort förändringsarbete som syftar till att ge bättre och mer individuellt anpassade insatser till den som sökt försörjningsstöd, så att personen ska kunna ta viktiga steg mot självständighet och egen försörjning. Centrala nycklar i omställningen är digitaliseringen av ansökan och automatisering av handläggningen. Det blir smidigare för den sökande och dyrbar arbetstid frigörs – tid som istället kommer att kunna läggas på mötet med klienten.

Även inom IFO-området används digitalisering för att möta framtiden – ett aktuellt exempel som är på gång är taligenkänning för utredande social­sekreterare. När det gäller barnavården har ett utvecklingsarbete bedrivits under de senaste åren som gett gott resultat. Barnavården i Mölndal är idag av god kvalitet med bättre rättssäkerhet och stark tonvikt på att barnen själva ska vara delaktiga. En viktig del är metoden signs of safety som man har arbetat utifrån under ett par år och som medarbetare från SAF numera utbildar andra i. Och genom deltagande i forskningsprojektet ”Förälder på avstånd” fortsätter arbetet med att stärka nät­verket kring utsatta barn.

Södra Ågatan 4, Mölndal
Tel: 031-315 10 00

Kontaktperson:
Maria Lyréus, kvalitetschef
E-post: maria.lyreus@molndal.se
www.molndal.se

Mölndal vände kris till ny kraft ”Personalen är viktigast av allt”

Socionomer som trivs i Mölndal: Catarina Liljestrand, Ingrid Kabo Irekvist, Jenny Ling, Annicka Höglund och Elize Soenderskov. Foto: Patrik Bergenstav
Socionomer som trivs i Mölndal: Catarina Liljestrand, Ingrid Kabo Irekvist, Jenny Ling, Annicka Höglund och Elize Soenderskov. Foto: Patrik Bergenstav
Mölndal, granne med Göteborg, går mot strömmen när det talas om ”kris i social-Sverige”. Här satsar man på långsiktigt utvecklingsarbete i stället för hyrsocionomer. Mölndalsmodellen lyfts nu fram som ett gott exempel och får efterföljare.

– Jätteroligt att våra idéer sprider sig, säger enhetschef Catarina Liljestrand.
Arbetet drogs igång för fem år sedan, utifrån en ohållbar situation för utredningar om barn och unga. Liksom på många andra håll ökade antalet anmälningar samtidigt som lagkraven skärptes. Resultat blev en orimlig arbetsbörda.
Från 2012 till 2016 ökade antalet barnutredare från 12 till 19 tack vare extra pengar från politikerna. Och våren 2015 infördes en ny organisation, där tre team med varsin chef arbetar på rullande sexveckorsschema. Ett team har akutansvaret i två veckor för att under resterande fyra veckor kunna arbeta i lugnare tempo med sina ärenden.
Nu har man ”hunnit ifatt” i Mölndal. Socialsekreterarna känner sig tryggare och friskare och Mölndalsmodellen sprids via medier, seminarier och konferenser.

Platt organisation
Fast Catarina Liljestrand vill inte kalla det en modell, snarare en strategi för en bra arbetsmiljö. Och den kan tillämpas på mycket annat än utredningar om barn och unga. Grundbulten är att ”personalen är viktigast av allt”, även de som arbetar i kommunens egna familjehem.
Det fortsatta arbetet fokuserar mycket på samarbetet mellan de myndighetsutövande delarna, den egna öppenvården och de egna familjehemmen.
– Vi vill ge insatser med hög kvalitet genom att själva erbjuda det och inte anlita externa parter. Det är en arbetsmiljöfråga i första hand. Man måste se till att alla har det bra på jobbet, det är grundläggande. Och då krävs ju tid och resurser för att klara sina uppgifter, säger Catarina Liljestrand.
Enhetschef Ingrid Kabo Irekvist började i Mölndal sommaren 2016.
– Jag sökte mig hit just på grund av Mölndalsmodellen, med delat ledarskap och inga mellannivåer. Vi har en platt organisation, utan några 1:e socialsekreterare, så jag jobbar nära verksamheten. Det ger kraft och energi, säger Ingrid Kabo Irekvist.

Robot betalar ut stöd
I Mölndal ska man också utveckla Trelleborgsmodellen för ekonomiskt bistånd. Det betyder ”arbetsplats först”, alltså att få ut människor i arbete snarare än administrativa sysslor. Till exempel ska en robot sköta utbetalningar av försörjningsstöd så att handläggarna kan ägna sig åt klienterna i stället.
– Att ta vara på människors möjligheter och kapacitet är mycket viktigt, därför gillar jag Trelleborgsmodellen, säger Annicka Höglund, seniorhandläggare för försörjningsstöd.
Trelleborgsmodellen bör passa extra bra i Mölndal, en av få kommuner som har samlat både social- och arbetsmarknadsfrågor i samma förvaltning.
– Den kombinationen är toppen! Vi bokar nya klienter till introduktionsmöte på arbetsmarknadsenheten, så många blir direkt aktiverade och får möjlighet till bedömning av arbetsförmågan och arbetsträning i våra egna verksamheter, säger Annicka Höglund.
Som seniorhandläggare är hon mentor för nyanställda och fungerar som stöd i det dagliga arbetet för mindre erfarna kollegor.

Heroisk insats
Mölndal har en speciell situation som ankomst- och transitkommun för flyktingar. Här arbetar Jenny Ling med placering av ensamkommande barn och unga. Hon började i september 2015, mitt i den största flyktingvågen. Då jobbade 23-24 handläggare med mottagandet, nu är de 9-10.
– Jo, det svänger snabbt. Då gjorde vi väl en ganska heroisk insats genom att ta emot så många, med flexibla metoder. Nu är det lugnare, men jobbet är ändå mycket utmanande och omväxlande. Och mötena med barnen och ungdomarna gör jobbet jätteroligt, säger Jenny Ling.
Hennes kollega på vuxensidan, Elize Soenderskov, arbetar med boendeetablering. Hon instämmer i att det är ett utmanande och flexibelt jobb. Förutsättningarna kan ändras snabbt till följd av politiska beslut. Hon gillar att samverka med andra aktörer, till exempel hyresvärdar, och hon uppskattar förmåner som flexibla arbetstider och friskvårdsbidrag på 2 000 kr per år.
– Jag tycker att det är generösa villkor, flexledigheten innebär till exempel att man kan ta några dagar ledigt i stället för att ta ut semesterdagar, säger Elize Soenderskov.

Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal
På Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal arbetar 215 socionomer fördelade på tre verksamhetsgrenar: barn och familj, vuxen samt integration, som alla arbetar för mottot Bästa möjliga Mölndal varje dag.
Inom barn- och familjeområdet pågår sedan 2015 ett intensivt utvecklingsarbete med fokus på medarbetarnas arbetsmiljö och möjligheterna för familjerna att få rätt stöd i rätt tid. Arbetet är grundat i aktuell forskning inom området och just nu följs resultaten av de olika satsningarna upp i samarbete med en följeforskare.
Vuxenområdet arbetar med såväl missbruks- som boendefrågor, men har under 2017 inlett ett stort arbete kring digitalisering och ett tätt samarbete mellan enheterna för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. Detta i syfte att skapa snabbare vägar till sysselsättning för människor och därigenom få ett självständigt liv.
Inom integrationsområdet är målet att graden av socialt deltagande, integration och egen försörjning för nyanlända ska öka och därigenom ge bra förutsättningar att snabbt komma in i det svenska samhället.
Fram till mars 2018 deltar Mölndal i ett utvecklingsprojekt med 13 andra kommuner, SKL samt Vinnova. Syftet är att kommunerna ska hitta ett eget sätt att arbeta enligt Trelleborgsmodellen för arbetsmarknad, etablering och ekonomiskt bistånd.

Social- och arbetsmarknads­förvaltningen i Mölndal
Tel: 031-315 10 00
Södra Ågatan 4
431 35 Mölndal
www.molndal.se

www.molndal.se