Etikettarkiv: Regeringen

Översyn av socialtjänstlagen utreder särreglering av äldre

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående översyn av socialtjänstlagen är en omfattande utredning som engagerar många och ska slutredovisas senast den 1 juni 2020. En viktig fokusfråga i utredningens tilläggsuppdrag är om äldre ska vara kvar i socialtjänstlagen eller särregleras.

Andra viktiga fokusfrågor är förenklad biståndsbedömning, ökat brukarinflytande och lagens struktur.
– Frågan om äldre som grupp ska brytas ur socialtjänstlagen och därmed särregleras är komplex och omdebatterad. Vi utreder bland annat vad som skulle kunna förbättras om äldre fick en egen lag, om en särreglering eller en egen lag kan ge förbättra äldres möjligheter att leva och bo under trygga förhållanden. Vi tittar även på om en egen lag kan bidra till en effektivare och mer sammanhållen vård och omsorg, säger Margareta Winberg, som är regeringens särskilda utredare.

Paralleller till barnomsorgslagen
Allt fler upplever att äldrefrågorna på senare år hamnat i skymundan i takt med att antalet särskilda boenden har minskat, vilket innebär att fler äldre bor hemma längre. Allt fler äldre är beroende av anhörigvård. Margareta Winberg betonar att frågan är viktig, inte minst eftersom andelen äldre i samhället kommer att öka kraftigt under de kommande åren.
Ett argument som många intresseföreningar lyfter fram är att en egen lag för äldre skulle synliggöra äldre, deras behov och rättigheter på ett bättre sätt. De drar paralleller till barnomsorgslagen, som gjorde barnomsorgen betydligt mer jämlik och tillgänglig för fler på sjuttiotalet. En särskild lag för äldre skulle kunna ha motsvarande effekt, menar förespråkarna.

Inkludera mer brukarmedverkan
– Ett alternativ är att avgränsa genom att lyfta ur äldreomsorgen från social­tjänstlagen och istället lägga in de frågorna i en särskild äldreomsorgslag. Samtidigt kan man fråga sig vad som återstår av socialtjänstlagen om grupp efter grupp lyfts ut från lagen. Det som var rätt på åttiotalet, när den nuvarande socialtjänstlagen trädde i kraft, nämligen att samla många olika grupper i en och samma lag, behöver inte nödvändigtvis vara rätt idag, säger Margareta Winberg.
Att inkludera ett större inslag av brukarmedverkan i socialtjänstens arbete är en av den pågående utredningens ambitioner. Forskning visar att brukare ofta har en god insikt och kunskap om sin egen situation. Om man lyckas skapa tillit mellan brukare och socialtjänst så åstadkommer man ofta ett bättre resultat av de åtgärder som genomförs.

Socialtjänstlagens konstruktion
Ytterligare en fråga som står i fokus i utredningsarbetet är slopade biståndsbedömningar, alternativt en borttagen biståndsbedömning. Det är den kanske enskilt största förändringen av socialtjänstlagen. För närvarande arbetar en stor referens- och expertgrupp med frågan. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Vi ska även se över socialtjänstlagens struktur och konstruktion. Vi ska gå igenom hela lagen i dess nuvarande utformning och analysera om den är tillräckligt lätt att förstå och ta till sig. Vi strävar även efter att socialtjänstlagen så långt det är möjligt ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, ungefär på samma sätt som hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Margareta Winberg.

Utredningen av socialtjänstlagen utökas och förlängs

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående utredningen om framtidens socialtjänstlag har fått ett utvidgat uppdrag av regeringen. Utredningstiden förlängs till den 1 juni 2020. I det nya uppdraget ingår bland annat att se över om socialtjänstlagens barnrättsperspektiv behöver förtydligas.

Direktiven som ska utredas är omfattande, delarna hänger ihop och går in i varandra. Varje område är omfattande med en mängd komplexa frågor och ställningstaganden. Det är bakgrunden till att utredningstiden förlängs fram till juni 2020.
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen kommer att tas fram, och en kartläggning om hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade för barns behov.
Regeringens särskilda utredare Margareta Winberg får dessutom i uppdrag att analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.
I det utökade utredningsuppdraget ingår även att ta ställning till om det behövs en särskild äldrelag och se över om ”skälig levnadsnivå” är ett ändamålsenligt begrepp vid insatser för äldre.
Utredningen ska även se över möjligheterna att utöka delegeringen av beslutanderätt från politiker till tjänstemän.

Hållbar förändring av sociala barn- och ungdomsvården

Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve överlämnar slutrapporten av den sociala barn- och ungdomsvården till Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet
Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve överlämnar slutrapporten av den sociala barn- och ungdomsvården till Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet

Den 15 december 2017 överlämnade regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve slutrapporten av den sociala barnoch ungdomsvården. Slutsatserna är bland annat att ytterligare krafttag behövs för att den sociala barn- och ungdomsvården ska vara jämlik och likvärdig över hela Sverige samt att personalsituationen långsiktigt behöver stabiliseras.

Rapportens huvudförslag är Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid, en reform som ska leda till en långsiktig förändring av den sociala barn- och ungdomsvården.

Sammanhållna verksamheter
– I reformförslaget betonas behovet av att belysa den sociala barn- och ungdomsvården över de lagstiftningsområden som berör barn och unga så att verksamheterna blir mer sammanhållna. Ett viktigt syfte är att identifiera mellanrum och behov av förstärkningar mellan lagar och verksamheter och därigenom säkra att barn, unga och deras familjer får tidig hjälp och inte riskerar att bollas mellan olika verksamheter, säger Cecilia Grefve.
Hon föreslår att reformen organiseras genom en tvärsammansatt kommitté med företrädare från barn, unga och deras familjer, samt företrädare från nationell, regional och kommunal nivå. Även företrädare från akademin bör medverka.

Samverkan mellan aktörer
Den sociala barn- och ungdomsvården är ett brett område med förgreningar i många delar av samhället. En nära samverkan mellan aktörer som skola, förskola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, civilsamhället och politiker på samtliga samhällsnivåer är därför nödvändig.
– Det behövs åtgärder på nationell, regional och lokal nivå för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Man bör även fundera på hur arbetet organiseras mellan olika aktörer. Det behövs en koordinering av myndighetskontakter som underlättar för barn och unga som behöver hjälp, säger Cecilia Grefve.

Stabil kompetensförsörjning
Ett delsyfte med den nationella samordnarens arbete har varit att stärka förutsättningarna för en stabiliserad kompetensförsörjning. Cecilia Grefve påminner om vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, rimlig arbetsbelastning, delaktighet och inflytande, vikten av att få använda sin yrkeskompetens, stöd i svåra frågor samt ett närvarande ledarskap. Det är faktorer som kan få fler socionomer att vilja stanna kvar i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Allt fler kommuner och hela regioner erbjuder systematisk introduktion för nyanställda. Många arbetar också för att öka barn, ungdomars och deras familjers delaktighet i det sociala arbetet. Mycket bra utvecklingsarbete pågår rumt om i landet, men samtidigt förekommer inte dessa satsningar i samtliga kommuner. Det stöd barn och unga behöver och erbjuds ska inte vara beroende av boendeort. Det behövs en bred nationell, regional och kommunal satsning på den sociala barn- och ungdomsvården för att öka och säkra dess likvärdighet säger Cecilia Grefve.

Oberoende utvärdering av BBIC
I slutrapporten föreslås även en oberoende utvärdering av dokumentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC).
– Man bör titta på hur BBIC har stärkt barn och ungas delaktighet och på vilket sätt systemet har underlättat utredningsarbetet. Dessa frågor bör utvärderas, inte minst med bakgrund av att dokumentations- och utredningsarbetet upplevs ha ökat sedan BBIC infördes, avslutar Cecilia Grefve.

Socialtjänstlagens modernisering ökar socionomers handlingsutrymme

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Några viktiga syften är att socialtjänstlagen ska bli lättare att tillämpa och förstå samt att stärka socionomers handlingsutrymme.

Senast den 1 december 2018 presenteras det samlade resultatet av översynen, men redan i mars-april 2018 kommer ett delbetänkande.
– När socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 var den en ramlag. Sedan dess har den ändrats nästan tvåhundra gånger. Sedan 1982 har dessutom det svenska samhället förändrats, en längre genomsnittslivslängd och flera stora flyktingvågor har utsatt socialtjänsten för stora påfrestningar. Lagstiftningen har med åren blivit mer detaljreglerad och utrymmet för professionen har snävats in. Vi behöver en ledning och styrning som baseras på tillit till professionen. Lagen är dessutom ofta svårtolkad. Det är några skäl till att översynen av socialtjänstlagen nu genomförs, säger Margareta Winberg.
Det viktigaste syftet med översynen är att göra socialtjänsten mer tillgänglig, jämställd, rättssäker och likvärdig i hela landet. Översynen sysselsätter sju personer på hel- och deltid och befinner sig för närvarande i ett insamlingsstadium.

Göra lagen mer lättöverskådlig
– Vi är ute mycket och träffar människor som arbetar inom socialtjänsten i olika delar av landet. Vi fångar bland annat upp socionomers åsikter angående vad som är viktigt att ha i beaktande när socialtjänstlagen ses över. Parallellt arbetar vi med frågor som berör socialtjänstlagens konstruktion och hur den kan bli mer lättöverskådlig och lättbegriplig, säger Margareta Winberg.
En målsättning med översynen är att underlätta för kommuner att samarbeta och samverka med varandra. Lagen ska också tydliggöra det uppdrag och ansvar som vilar på kommunerna.

Stärka handlingsutrymmet
I mars-april 2018 planeras ett delbetänkande med fokus på socialtjänstens förebyggande arbete. Det handlar om hur socialtjänsten kan agera både på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. En ambition är att socialtjänsten i större utsträckning ska prioritera det förebyggande arbetet och på sätt minska behovet av akutstyrda insatser. Ambitionen är också att stärka socionomers profession och handlingsutrymme.
– Vi tittar bland annat på möjligheten att låta socionomer ta över beslutsrätten för de individärenden som i dagsläget hanteras av kommunpolitikerna. Vi har ännu inte landat i något beslut i den här frågan. Många av de socionomer som jag talat med vill ägna mer tid åt socialt arbete och mindre åt administration och dokumentation. De vill att individens behov ska styra och inte kortsiktiga budgetrestriktioner. Många uttrycker också en önskan om att den tillitsbaserade ansatsen i socialtjänstens arbete ska återuppstå. Allt det här har vi i beaktande när vi genomför översynen, säger Margareta Winberg.

Förenklad handläggning
I översynen kommer utredningen även att se över möjligheter till förenklad handläggning. Det skulle kunna innebära att socialtjänsten kan besluta om åtgärder i enklare ärenden utan att nödvändigtvis dra igång en omfattande utredningsapparat.
– Det handlar om att socialtjänsten i framtiden kan förenkla handläggningen och att insatser ska bli mer tillgängliga, säger Margareta Winberg.