Etikettarkiv: Mölndal

Mölndal först med VR-träning mot hot och våld

Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Hotfulla situationer blir allt vanligare i socialtjänstens vardag. I Mölndal utbildas personalen med VR-teknik (virtual reality) för att lära sig bemöta aggressiva klienter. Och det är Mölndal först i världen med!

– Väldigt roligt att vara pionjärer, säger Ann-Britt Uddgren som är enhetschef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal och projekt­ledare för VR-arbetet.
Hon är en av dem som varit med och utformat den hotfulle ”Peter”, huvud­figur i Mölndals första träningsscenario, som utspelar sig i receptionen. Peter är arg för att han inte fått sitt försörjningsstöd och nu vill han träffa sin hand­läggare, ”min soc” som han själv uttrycker det. Han är stor och stark, tränger sig förbi i kön och är aggressiv.
I VR-miljön är den arge mannen ”bara” en datoranimerad visualisering. Men hotet upplevs som mycket påtagligt.

Självkännedom viktigt
– Det är mycket realistiskt, man känner hur pulsen höjs, säger Ann-Britt Uddgren.
När vi gästar SAF har det bara gått två veckor sedan en förargad besökare slog sönder en skrivare. Kaffeautomater har slagits sönder också, och verbala hot är inte ovanliga.
Konflikthantering handlar mycket om att bli medveten om sina egna reak­tioner och kunna kontrollera dem. Teoretiska kunskaper i all ära, men i en stressad situation kan allt man lärt sig vara som bortblåst.
Praktisk övning i ett ”nästan skarpt” läge kan ge en helt annan trygghet. Med en interaktiv VR-simulator kan man träna på att hantera samma hotfulla situation flera gånger om och pröva olika vägar för att hitta rätt.
Pulsen mäts under träningen och möjligheten att upprepa träningen är viktig.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Alla får träna
Hittills har en handfull personer på SAF fått testa VR-verktyget D-escalator (avtrappning). Med start i höst ska samtliga cirka 250 anställda få minst ett ”träningspass”.
– Ett pass tar bara ungefär fem minuter, men det är också viktigt med introduktionen före och diskussionerna efteråt, berättar Anders Toresson, utvecklingsledare på SAF.
Under eftersnacket fångas obehagskänslor upp:
– Ofta vet man inte i förväg hur man kommer att reagera. Du tror kanske att du är modig och att du kommer att säga rätt saker, men när man hamnar i en hotfull situation är det lätt att bli liten och rädd, säger Ann-Britt Uddgren.

Diskussion ger lärande
– Förhoppningen är att hela arbetsgrupper ska träna ihop, eller nästan samtidigt, så man kan diskutera sina upplevelser och jobba vidare med dem i arbetsgruppen, säger enhetschef Ingrid Irekvist.
Ett andra övningsscenario håller nu på att tas fram i Mölndal. Då handlar det om ett hembesök som skulle kunna utvecklas till en hotfull situation.
– En orosanmälan är gjord för att ett barn far illa. En kvinna öppnar dörren, låter dig motvilligt följa med in, man ser en massa flaskor – och en uppretad man. Där börjar agerandet, berättar Anders Toresson.
– Vi hoppas kunna visa upp hembesöksscenariot på Mötesplats IFO i Göteborg i november, säger Ann-Britt Uddgren.

Behåll lugnet!
Målet med VR-träningen är förstås att undvika våld och hot och att få en så säker arbetsplats som möjligt, där man bara i undantagsfall tvingas kalla på väktare. Och det är inte bara medarbetarna som ska lära sig mer genom VR-projektet. Även de hotfulla figurerna – avatarerna – ska bli alltmer sofistikerade ju mer de används, med hjälp av så kallad artificiell intelligens (AI).
Rent generellt, vad ska man främst tänka på för att undvika upptrappning av en hotfull situation?
– Viktigast är att behålla lugnet, så man har tillgång till sin tankeverksamhet, annars är det svårt att fatta kloka beslut, säger Ingrid Irekvist.
Ann-Britt Uddgren instämmer:
– Man ska inte konfrontera personen, utan hålla sig lugn och vänlig.

Säkerhetsarbete i flera delar
Utbildning i säkerhet har länge varit prioriterat på SAF i Mölndal, men arbetet har intensifierats de senaste två åren genom ett samarbete med beteendevetaren Maria Bauer, som senast i våras föreläste för medarbetarna om sekundär traumatisering, och företaget Framvik. (Se faktaruta.)
Förutom det unika VR-projektet har förvaltningen idag en mer genomtänkt säkerhetsplanering överlag, med bland annat väggfasta datorer och separata entréer för personal och be­sökare samt särskilda besöksrum på bottenvåningen.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Om VR-verktyget
I år börjar social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal att med hjälp av VR-teknik utbilda sina medarbetare i att hantera hotfulla situationer. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och ge medarbetarna övning i att hantera konfliktsituationer på ett sätt som gör att risken för hot och våld minimeras.
VR-verktyget heter D-escalator och har tagits fram av företaget Framvik Produktion. Bakom företaget står beteendevetaren Maria Bauer, en av Sveriges mest erfarna utbildare inom konflikthantering, och socionomen och kriminologen Axel Fors. Utvecklingsarbetet får ekonomiskt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova.
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal
På social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal arbetar cirka 200 socionomer inom två verksamhetsområden, IFO (individ- och familjeomsorg) och AFE (arbetsmarknad, försörjningsstöd och etablering).

Inom AFE-området pågår ett stort förändringsarbete som syftar till att ge bättre och mer individuellt anpassade insatser till den som sökt försörjningsstöd, så att personen ska kunna ta viktiga steg mot självständighet och egen försörjning. Centrala nycklar i omställningen är digitaliseringen av ansökan och automatisering av handläggningen. Det blir smidigare för den sökande och dyrbar arbetstid frigörs – tid som istället kommer att kunna läggas på mötet med klienten.

Även inom IFO-området används digitalisering för att möta framtiden – ett aktuellt exempel som är på gång är taligenkänning för utredande social­sekreterare. När det gäller barnavården har ett utvecklingsarbete bedrivits under de senaste åren som gett gott resultat. Barnavården i Mölndal är idag av god kvalitet med bättre rättssäkerhet och stark tonvikt på att barnen själva ska vara delaktiga. En viktig del är metoden signs of safety som man har arbetat utifrån under ett par år och som medarbetare från SAF numera utbildar andra i. Och genom deltagande i forskningsprojektet ”Förälder på avstånd” fortsätter arbetet med att stärka nät­verket kring utsatta barn.

Södra Ågatan 4, Mölndal
Tel: 031-315 10 00

Kontaktperson:
Maria Lyréus, kvalitetschef
E-post: maria.lyreus@molndal.se
www.molndal.se

Säkerhetsteam och arbete först i Mölndal

Fyra enhetschefer som utvecklar social­tjänsten i Mölndal. Från vänster: Jan Hurtig, Louise Idestål, Anders Nordberg-Markhede och Ingrid Kabo Irekvist. Foto: Patrik Bergenstav
Fyra enhetschefer som utvecklar social­tjänsten i Mölndal. Från vänster: Jan Hurtig, Louise Idestål, Anders Nordberg-Markhede och Ingrid Kabo Irekvist. Foto: Patrik Bergenstav
”Arbete först” är mottot när Mölndal inför en egen variant av Trelleborgsmodellen, där robotar frigör tid för möten med klienter. Som en av landets första kommuner startar Mölndal också ett säkerhetsteam, för att utsatta barn ska kunna bo kvar hemma.

– Teamet ska arbeta med familjer där det finns en mycket stor oro för barnens säkerhet, där alternativet är placering utanför familjen. En förutsättning för arbetet är att familjen och familjens nätverk vill medverka, säger enhetschef Louise Idestål.
Säkerhetsteamet får fyra medlemmar: två socialsekreterare och två familjebehandlare.
– Socialsekreterarna står för myndighetskompetensen och familjebehandlarna är vana vid förändrande samtal. Vi tror på den kombinationen, säger enhetschef Ingrid Kabo Irekvist.
Teamet startar under våren 2018 och ska arbeta tätt ihop med familjens nätverk; ofta ett mycket intensivt arbete i början, för att vara säker på att barnet är tryggt hemma.

Is i magen
Här krävs personer med mod, is i magen samt rigor and grace, ett uttryck inom Signs of Safety.
– Det betyder att man måste stå fast men samtidigt vara oerhört ödmjuk, säger Louise Idestål.
Hon tycker att vi inom socialtjänsten ofta är dåliga på att möta utsatta barns behov.
– All forskning visar att placering för med sig trauma för resten av livet. Vi vet att de flesta barn mår bäst av att bo kvar i sin hemmiljö. Vår vilja är att i större utsträckning säkra upp med hjälp av det naturliga nätverket så att barnet kan bo kvar hemma, säger Louise Idestål.

Ökat behov
– Vi tror att behovet kommer att öka, med tanke på ökningen av anmälningar om barn som utsätts för våld.
Troligen var Karlstad först i Sverige med säkerhetsteam, som en förlängning av begreppet säkerhetsplanering i Signs of Safety.
– Vi har varit på studiebesök i Karlstad och blivit inspirerade av dem, säger Louise Idestål.
Det nya säkerhetsteamet är en fortsättning på Mölndalsmodellen, som gjorde Mölndal känt i hela social-Sverige för ett nytt sätt att arbeta med barn och unga. Modellen infördes 2015 och har lett till att utredarna fortfarande har ”näsan ovanför vattnet”, trots att antalet utredningar fortsatt öka.

Minskad sjukfrånvaro
– Under 2017 har antalet inkomna anmälningar ökat med 20% och antalet inledda utredningar ökat med 13%, säger Louise Idestål.
Ändå har personalomsättningen och sjukfrånvaron bland utredarna minskat.
– Vi har en stabil personalsituation. Ibland är det tungt, men det är ändå hanterbart, säger Ingrid Kabo Irekvist.
– Och vi släpar inte efter med utredningar. För några år sedan hade vi över 200 utredningar som ”gått över tiden”. Idag har vi inga alls, vi ligger helt i fas.
Ett annat utvecklingsarbete i Mölndal innebär att införa Trelleborgsmodellen för ekonomiskt bistånd.

Robot betalar ut
– Den stora grejen är egentligen att ändra synsätt, till ”arbete först”, att se potentialen i varje person och utgå från att de kan komma ut i arbete eller studier, säger enhetschef Anders Nordberg-Markhede.
Startskottet gick i december 2017, då man slog ihop de enheter som hanterar ekonomiskt bistånd med arbetsmarknadsenheten. Här ingår även integration av nyanlända.
Skarpt läge blir det i september 2018. Då byter Mölndal administrativt system och inför en teknik som gör det möjligt för robotar att betala ut till exempel försörjningsstöd.
– Det frigör en massa tid när roboten tar över rutinjobb. Då kan våra medarbetare fokusera på personen och kompetenser och kvalifikationer som kan leda till studier eller arbete, säger enhetschef Jan Hurtig.

Viktiga ord
Ett ordbyte från socialsekreterare till arbetsmarknadssekreterare är ett viktigt inslag i Trelleborgsmodellen.
– I stället för att socialsekreterarna träffar sina klienter en gång varannan månad, kommer arbetsmarknadssekreterarna att träffa dem två gånger i veckan, en enorm skillnad i fokus, säger Jan Hurtig.
Mölndal kan komma att anlita språkstödjare, som i Trelleborg.
– En språkstödjare kan till exempel hjälpa nyanlända byggnadsjobbare att bli kompatibla på en svensk byggarbetsplats, med alla ord och fackuttryck som behövs. En specialutbildning som inte behöver pågå mer än någon månad, det har Trelleborg visat, säger Jan Hurtig.
Praktiksamordnaren på arbetsmarknadsenheten har tillgång till ett 90-tal praktikplatser inom Mölndals kommun. När Trelleborgsmodellen införs, kommer social- och arbetsmarknadsförvaltningen också att anställa två rekryterare som på heltid ska arbeta mot företagen i Mölndal.

Social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal
På Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal arbetar 215 socionomer fördelade på tre verksamhetsgrenar: Barn och familj, vuxen samt integration, som alla arbetar för mottot Bästa möjliga Mölndal varje dag.
Inom barn- och familjeområdet pågår sedan 2015 ett intensivt utvecklingsarbete med fokus på medarbetarnas arbetsmiljö och möjligheterna för familjerna att få rätt stöd i rätt tid. Arbetet är grundat i aktuell forskning inom området och just nu följs resultaten av de olika satsningarna upp i samarbete med en följeforskare.
Vuxenområdet arbetar med såväl missbruks- som boendefrågor, men har under 2017 inlett ett stort arbete kring digitalisering och ett tätt samarbete mellan enheterna för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. Detta i syfte att skapa snabbare vägar till sysselsättning för människor, som därigenom kan få ett självständigt liv.
Inom integrationsområdet är målet att graden av socialt deltagande, integration och egen försörjning för nyanlända ska öka och därigenom ge bra förutsättningar att snabbt komma in i det svenska samhället.
Fram till mars 2018 deltar Mölndal i ett utvecklingsprojekt med 13 andra kommuner, SKL samt Vinnova. Syftet är att kommunerna ska hitta ett eget sätt att arbeta enligt Trelleborgsmodellen för arbetsmarknad, etablering och ekonomiskt bistånd.

SAF i Mölndal
Södra Ågatan 4
431 82 Mölndal
Tel: 031-315 10 00
www.molndal.se

www.molndal.se