Etikettarkiv: Kompetensförsörjning

Hantera kompetensförsörjningen med mandat och vilja

Dalia Eid, socialtjänsten i Nyköping och styrelseledamot i Vision.
Dalia Eid, socialtjänsten i Nyköping och styrelseledamot i Vision.
Många socialchefer runtom i landet vittnar om svårigheterna att rekrytera socionomer, inte minst till områden som den sociala barn- och ungdomsvården, försörjningsstöd, LSS och biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det framgår av Visions senaste socialchefsrapport. Situationen kan dock vändas med ett helhetsgrepp om organisationens kompetensförsörjning.

– Socialchefsrapporten visar att det är särskilt svårt att rekrytera erfarna medarbetare till den sociala barn- och ungdomsvården. Den aktuella debatten kring läget inom barn- och ungdomsvården kan ha en avskräckande effekt. Det är ett arbete med krävande och ofta känsliga ärenden där många upplever att det saknas tillräckligt chefsstöd, handledning och fortbildning, säger Dalia Eid, socialtjänsten i Nyköping och styrelseledamot i Vision.

Kompetensförsörjningsplan
Även om socialchefsrapporten målar upp en relativt dyster bild av rekryteringsläget i socialtjänsten framhåller Dalia Eid att det finns hopp och att situationen kan förändras.
– Mycket faller på plats så snart chefer börjar involvera och diskutera kompetensförsörjningsfrågan med sina medarbetare. För att vända situationen krävs dels vilja och mandat från chefens sida och dels en långsiktig kompetensförsörjningsplan som även inkluderar åtgärder för att öka attraktiviteten som arbetsgivare. De faktorer våra medlemmar rankar högt är bra kollegor, ett bra ledarskap samt en attraktiv lön. Dessa faktorer bör förstås inkluderas i den långsiktiga strategin, säger Dalia Eid.
– Socialchefsrapporten visar att förvånansvärt många socialchefer inte upplever att de får stöd i sitt rekryteringsarbete från kommunernas centrala HR-funktion. Jag vill därför uppmana socialchefer att ta HR-funktionernas resurser i anspråk så snart det behövs, de kan avlasta och bidra med mycket stöd i kompetensförsörjningsarbetet, säger Dalia Eid.

Viktigt signalvärde
En god introduktion till det sociala arbetet samt stöd från erfarna kollegor är andra avgörande faktorer för medarbetarnas långsiktiga trivsel i socialtjänsten. Dalia Eid påminner även om vikten av att kontinuerligt mäta medarbetarnas arbetsbelastning, vilket även Arbetsmiljöverket påpekade när de genomförde arbetsplatsbesök på socialtjänster runtom i landet.
– Man ska inte heller underskatta signalvärdet i chefer som tydligt visar för sina medarbetare att de tar kompetensförsörjningsfrågan på allvar, att de är beredda att agera och sätta in långsiktiga åtgärder för att vända situationen och se över arbetsvillkoren på de områden där man har störst svårigheter att rekrytera erfaren personal, säger Dalia Eid.

Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare och biståndshandläggare


Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare barn och unga


Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare ekonomiskt bistånd


Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare/biståndshandläggare, LSS


Förutsättningar för rekrytering – biståndshandläggare, äldreomsorg


Om undersökningen
Vision gör årligen en enkät bland landet socialchefer, eller motsvarande förvaltningschefer, i syfte att följa upp förutsättningarna för landet socialtjänst och villkoren för denna chefsgrupp. Årets undersökning genomfördes under maj 2018. Totalt sändes enkäten ut till 345 personer och svarsfrekvensen var 54 procent.

Vissa kommuner har stadsdelar eller har delat upp sin sociala verksamhet, till exempel mellan individ- och familjeomsorg och äldreomsorg. I de fallen sändes enkäten till de respektive högsta förvaltningscheferna.

Hållbar förändring av sociala barn- och ungdomsvården

Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve överlämnar slutrapporten av den sociala barn- och ungdomsvården till Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet
Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve överlämnar slutrapporten av den sociala barn- och ungdomsvården till Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet

Den 15 december 2017 överlämnade regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve slutrapporten av den sociala barnoch ungdomsvården. Slutsatserna är bland annat att ytterligare krafttag behövs för att den sociala barn- och ungdomsvården ska vara jämlik och likvärdig över hela Sverige samt att personalsituationen långsiktigt behöver stabiliseras.

Rapportens huvudförslag är Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid, en reform som ska leda till en långsiktig förändring av den sociala barn- och ungdomsvården.

Sammanhållna verksamheter
– I reformförslaget betonas behovet av att belysa den sociala barn- och ungdomsvården över de lagstiftningsområden som berör barn och unga så att verksamheterna blir mer sammanhållna. Ett viktigt syfte är att identifiera mellanrum och behov av förstärkningar mellan lagar och verksamheter och därigenom säkra att barn, unga och deras familjer får tidig hjälp och inte riskerar att bollas mellan olika verksamheter, säger Cecilia Grefve.
Hon föreslår att reformen organiseras genom en tvärsammansatt kommitté med företrädare från barn, unga och deras familjer, samt företrädare från nationell, regional och kommunal nivå. Även företrädare från akademin bör medverka.

Samverkan mellan aktörer
Den sociala barn- och ungdomsvården är ett brett område med förgreningar i många delar av samhället. En nära samverkan mellan aktörer som skola, förskola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, civilsamhället och politiker på samtliga samhällsnivåer är därför nödvändig.
– Det behövs åtgärder på nationell, regional och lokal nivå för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Man bör även fundera på hur arbetet organiseras mellan olika aktörer. Det behövs en koordinering av myndighetskontakter som underlättar för barn och unga som behöver hjälp, säger Cecilia Grefve.

Stabil kompetensförsörjning
Ett delsyfte med den nationella samordnarens arbete har varit att stärka förutsättningarna för en stabiliserad kompetensförsörjning. Cecilia Grefve påminner om vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, rimlig arbetsbelastning, delaktighet och inflytande, vikten av att få använda sin yrkeskompetens, stöd i svåra frågor samt ett närvarande ledarskap. Det är faktorer som kan få fler socionomer att vilja stanna kvar i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Allt fler kommuner och hela regioner erbjuder systematisk introduktion för nyanställda. Många arbetar också för att öka barn, ungdomars och deras familjers delaktighet i det sociala arbetet. Mycket bra utvecklingsarbete pågår rumt om i landet, men samtidigt förekommer inte dessa satsningar i samtliga kommuner. Det stöd barn och unga behöver och erbjuds ska inte vara beroende av boendeort. Det behövs en bred nationell, regional och kommunal satsning på den sociala barn- och ungdomsvården för att öka och säkra dess likvärdighet säger Cecilia Grefve.

Oberoende utvärdering av BBIC
I slutrapporten föreslås även en oberoende utvärdering av dokumentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC).
– Man bör titta på hur BBIC har stärkt barn och ungas delaktighet och på vilket sätt systemet har underlättat utredningsarbetet. Dessa frågor bör utvärderas, inte minst med bakgrund av att dokumentations- och utredningsarbetet upplevs ha ökat sedan BBIC infördes, avslutar Cecilia Grefve.