Etikettarkiv: Hot och våld

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.

Hot och våld ingår i många socionomers vardag

Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Foto: Gustav Gräll

I Visions rapport om utsatthet för hot och våld i socialt arbete har nästan hälften det senaste året utsatts för någon form av direkt eller indirekt hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten och behandlingspersonal samt socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.

– Det här är naturligtvis helt oacceptabelt; våra medlemmar som arbetar inom socialtjänsten ska aldrig behöva känna sig rädda eller otrygga på jobbet. Att så många utsatts det senaste året tyder på att det här är ett allvarligt och vanligt förekommande arbetsmiljöproblem. Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation uppger dessutom att de fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren och endast var femte incident har polisanmälts. Det är tydligt att arbetsgivare behöver arbeta mer strukturerat med att förebygga och hantera den här typen av incidenter, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Hot påverkar utanför jobbet
Av Visions undersökning framgår att det är låg kännedomen om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid incidenter. Detsamma gäller för vilket straffrättsligt skydd socionomer har i yrkesutövningen.
– Det här är väldigt allvarligt för enskilda socionomer eftersom många uppger att hot och våld även påverkar deras vardag utanför jobbet. Det här är också ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst. En hög frekvens av hot och våld skadar på sikt även socionomers förtroende för arbetsgivaren, säger Veronica Magnusson.
Hon tillägger att arbetsgivare kan sätta in många åtgärder för att förebygga hot och våld, allt från att socialsekreterare aldrig går själva på hembesök till att undvika ensamarbete på HVB-hem och stödboenden och att ha en strategi för hur man hanterar situationer som potentiellt kan resultera i hot och våld.

”Det här är ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst.”

Självklarhet att polisanmäla
– Det bör vara självklart för arbetsgivaren att polisanmäla alla incidenter. Det visar att man tar ställning för att alla former av hot och våld är oacceptabla. Hot och våld har på senare år blivit en mer frekvent del av socionomers vardag. Enligt Arbetsmiljöverket ökade utsattheten för hot och våld bland socialsekreterare från drygt var tredje år 2018 till drygt hälften 2020. Formerna har dessutom blivit fler; till exempel har det blivit vanligare att hänga ut socialsekreterare i sociala medier. Att 10 procent upplever otrygghet även på fritiden är ett mycket allvarligt ingrepp i människors liv, säger Veronica Magnusson.
Från politiskt håll efterlyser hon tillräckliga resurser för att arbeta strukturerat med hot och våld, och en förstärkning av socionomers straffrättsliga skydd.
– Om det går så långt att myndighetsbeslut fattas mot bakgrund av rädsla för hot och våld riskerar förtroendet för hela socialtjänstens arbete att undermineras, säger Veronica Magnusson.
– Att socialsekreterare möter hat och hot i sin vardag är dessvärre inget nytt fenomen. De behöver rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, tid att bygga klientrelationer och tillräckligt med tid för att utreda och meddela beslut på ett ändamålsenligt sätt. Det måste råda balans mellan krav och resurser. Alla har rätt att känna sig trygga på jobbet och därför är ett systematiskt säkerhetsarbete från arbetsgivarens sida ett måste, säger Veronica Magnusson.

Utöka arbetsmiljöarbetet
Hon betonar att det finns bra lagstiftning och stöd för att arbeta systematiskt med arbetsmiljön i socialtjänsten. Visions undersökning visar dock att socialsekreterarnas kännedom om arbetsmiljöarbetet varierar markant. Många arbetsgivare behöver därför utöka och synliggöra detta. Enligt undersökningen anser många socialsekreterare att den höga arbetsbelastningen går ut över klienternas delaktighet. Man upplever också att man ibland brister i bemötandet och blir otillgänglig för klienter.
– Många socialsekreterare är frustrerade över att det förebyggande arbetet ofta är nedprioriterat eller helt bortprioriterat. Förebyggande insatser ökar delaktighet och tillit mellan socialtjänsten och individer i behov av stöd. Tidiga insatser kan förebygga kriminalitet, tungt missbruk eller LVU-placeringar och gynnar både individen och samhället. Ändå prioriteras det bort eftersom det inte är lagstiftat, säger Veronica Magnusson.

Sammanfattning av undersökningsresultaten från Visions undersökning

• Nästan hälften, 45 procent, har någon gång de senaste 12 månaderna blivit utsatta för någon form av hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten.
• Behandlingspersonal och socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.
• Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation har fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren.
• Tre av tio anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga hot, våld och personangrepp.
• Utsattheten leder till rädsla och otrygghet, även på fritiden.
• Endast var femte incident har polisanmälts.
• Var tredje polisanmälan har lett till förundersökning.
• Incidenter mot anställda i enskilt driven verksamhet polisanmäls i lägst omfattning, endast 15 procent.
• Fyra av tio anser att det straffrättsliga skyddet i yrkesutövningen är svagt.
• Kännedomen om vilket straffrättsligt skydd man har i yrkesutövningen är låg.
• Kännedomen är låg om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid skedda incidenter.

Har du med anledning av din yrkesutövning under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för något eller några av dessa incidenter? (flera svar möjliga).


1 Muntliga eller skriftliga förtäckta eller diffusa hot
2 Muntliga eller skriftliga direkta hot
3 Annan typ av kränkning, hat, hot eller våld
4 Näthat/kränkningar/personangrepp/förtal via till exempel sociala medier, insändare, kommentarer i media
5 Fysiskt våld
6 Inget av detta

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Vision under perioden 19 april till 11 maj 2021 mot Visions medlemmar som arbetar som socialsekreterare inom myndighetsutövning, biståndshandläggare, behandlingspersonal inom HVB, stödboende och öppenvård, kuratorer inom hälso- och sjukvård och skola samt fältassistenter.

6 av 10 socionomer utsatta för hot eller våld

Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.

62 procent av socionomerna har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete. För socionomer inom socialtjänsten är siffran 67 procent. Arbetsmiljöarbete och riskbedömningar kan minska hot och våld mot socionomer.

– Andelen socionomer som utsatts för hot och våld är naturligtvis alltför hög. Att fler utsatts inom socialtjänsten beror förmodligen på att de har ett myndighetsutövande uppdrag. När vi är ute och möter socionomer är det ofta svårt att få dem att vilja prata om hot och våld på arbetsplatsen. Somliga upplever att de blir ifrågasatta kring hur de hanterat händelsen om de vågar berätta om vad de utsatts för, säger Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket.

Riskbedömning och arbetsmiljö
En av de viktigaste åtgärderna för att minska andelen hot och våld mot socionomer är, enligt Eva Karsten, att göra noggranna riskbedömningar, både för olika yrkesroller och i samband med enskilda situationer. Att stärka socionomers riskmedvetenhet och beredskap att bemöta och hantera hot och våld betraktar hon som ett prioriterat område.
– Min uppmaning till socionomer är att placera sin egen arbetsmiljö högre upp på agendan. Ofta hamnar klienten i första rummet, men när det gäller säkerhetsmässiga bedömningar så bör man reflektera över vilka risker man utsätter sig för. Vissa klientmöten kanske bör genomföras tillsammans med en kollega eller med handräckning av polisen om du upplever att situationen kräver det, säger Eva Karsten.

Analysera hot- och våldsfaktorer
– Att så många socionomer utsatts för hot och våld är naturligtvis oacceptabelt.
Undersökningsresultatet illustrerar vikten av att såväl arbetsgivare som fackförbund aktivt arbetar för att minska hot och våld på arbetsplatsen. Det är viktigt att utgå från ett helhetsperspektiv när man arbetar med den här frågan, till exempel genom att analysera de faktorer som gör att människor blir så desperata att de tar till hot och våld gentemot socionomer, säger Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Hon poängterar vikten av att socionomer vågar anmäla incidenter som de utsatts för och att de inte låter sig färgas av jargongen att hot och våld är en naturlig del av socionomyrket.

Balans mellan krav och resurser
En bidragande faktor till att så många socionomer utsatts är, enligt Hanna Ljungberg, den höga personalomsättningen och höga arbetsbelastningen i socialtjänsten. Det gör att socialsekreterare inte alltid hinner etablera långsiktiga relationer med sina klienter och inte heller hinner prata till punkt innan det är dags att ta emot nästa klient.
– När en socialsekreterare exempelvis inte hinner förklara bakgrunden till ett beslut i ett ärende som är avgörande för en individ är förstås risken större att klienten blir frustrerad. En viktig grundförutsättning för att minska hot och våld på arbetsplatsen är därför att socionomer har vettiga förutsättningar för att verkligen hinna möta individen. Arbetsgivare behöver se till att balansen mellan krav och resurser är rimlig, avslutar Hanna Ljungberg.

Har du som socionom blivit utsatt för hot eller våld i ditt yrke inom socialt arbete?
67% av socionomerna inom socialtjänsten har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete.