Etikettarkiv: Förebyggande arbete

Viktigaste sociala frågorna just nu

Socionomerna har angivit de viktigaste sociala frågorna just nu som måste åtgärdas. Ensamheten och isoleringen för äldre och andra riskgrupper, psykisk ohälsa bland barn och våld i nära relationer är bland de vanligaste förekommande svaren.

Socionomer runt om i Sverige svarade på den här öppna frågan i vår undersökning 1–7 september 2020 ”Vilken är den/de viktigaste sociala frågan/frågorna just nu som du anser måste åtgärdas?”.

Ensamhet och isolering
Att ensamhet påverkar den psykiska hälsan vet vi sedan tidigare. I och med distansering och karantän är det ett stort problem för äldre och andra riskgrupper. Vi behöver hitta sociala sammanhang som känns meningsfulla och som kan genomföras under rådande omständigheter. Personer med begränsat socialt nätverk behöver också få tillgång till aktiviteter, dels för personens eget bästa, men också för att avlasta anhöriga.
Arbetslöshet kan bli början på en nedåtgående spiral där hemlöshet och fattigdom kan bli följden. Bostadslöshet kan leda till att man hamnar i en svart bostadsmarknad med höga boendekostnader och osäkra kontrakt. Detta påverkar både enskilda och barnfamiljer.

Psykisk ohälsa hos barn och barns utsatthet
Många barn lider av psykisk ohälsa i Sverige idag. Anledningarna är många: stress, utanförskap, trassliga familjeförhållanden och ensamhet i och med distansundervisning, och fysiska aktiviteter som ställts in. Det är viktigt att ta hand om alla ungdomar så att de blir delaktiga och aktiva i vårt samhälle. De behöver föräldrar som sätter gränser, men som framför allt är engagerade och närvarande i sina barns liv.
Barn och unga med psykisk ohälsa måste få hjälp snabbt. Det behövs bättre samarbete mellan socialtjänsten och BUP. Barnens rättigheter måste tas tillvara. Exempelvis ska föräldrarna gå med på insatser som är bäst för barnet. ”Alldeles för många barn far illa.”

Våld i nära relationer
Hur kan man få insyn i familjer där våld förekommer i coronatider? Man vill ta fram metodstöd kring att rutinmässigt fråga om våld i nära relationer. Hedersproblematiken för både flickor och pojkar behöver belysas.

Förebyggande arbete
Stora delar av välfärden behöver rustas upp. Vi behöver bli duktigare på förebyggande arbete riktat mot barn och familj. Det behövs en mer omfattande omsorg för alla utsatta grupper av människor. Fokus ska ligga på råd, stöd och behandling. Mer resurser till socialtjänsten behövs för att kunna möta de mest utsatta.
Utan att politiker ser behovet är det mycket svårt att få till en förändring av de viktigaste sociala frågorna idag.

Viktigaste sociala frågorna idag

  1. Ensamhet och isolering
  2. Hemlöshet, arbetslöshet, fattigdom
  3. Psykisk ohälsa hos barn
  4. Barns utsatthet
  5. Våld i nära relationer
  6. Hedersproblematik
  7. Förebyggande arbete
  8. Rätt politiska beslut
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Kunskapen om hedersrelaterat våld behöver öka

Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.
Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.
Allt fler socionomer möter hedersrelaterat våld i sin yrkesutövning. Det hedersrelaterade våldet har även uppmärksammats mer på senare år, vilket ökar behovet av en stärkt kompetens på området bland socialtjänstens medarbetare.

– När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av kvinnans sexualitet och sociala liv central. Kvinnor uppfostras till att följa familjens och släktens sociala koder, och om de bryter mot dessa koder riskerar de att utsättas för psykisk och fysisk misshandel, säger Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, en mottagning för personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är även talesperson för den ideella organisationen Kvinnors Nätverk, och har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.

Sanktioneras av kollektivet
Hon påpekar att hedersrelaterat våld har många likheter med våld i nära relationer, men att det också finns särdrag.
– Hedersrelaterat våld och förtryck utförs, sanktioneras och accepteras av kollektivets medlemmar, alltså familjen och släkten. Förövarna, som kan vara både män och kvinnor, begränsas sällan till den närmaste familjen. Hedersrelaterat våld handlar till stor del om att få den utsatte att känna skuld och skam. Den här typen av våld kan ta sig uttryck i sådant som begränsningar i den utsattes sociala liv, fysiskt våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning, säger Azam Qarai.

Förbyggande strukturerat arbete
– Det är svårt att säga hur vanligt hedersrelaterat våld är i Sverige med tanke på att mörkertalet förmodligen är stort. För den utsatte krävs ofta mycket mod för att våga söka sig till de sociala myndigheterna och att öppna sig för en socialsekreterare om sin problematik. Det vi kan konstatera är att det här är ett växande samhällsproblem som drabbar både män och kvinnor samt att problematiken har uppmärksammats mer på senare år, vilket fått fler att våga anmäla, säger Azam Qarai.
Hon anser att samhället bör satsa mer på arbete som förebygger hedersrelaterat våld samt att socialtjänsterna runtom i landet bör arbeta strukturerat för att utbilda sina medarbetare i att hantera den här typen av problematik. Fördjupad kunskap, bättre arbetsmetoder och mer långsiktiga satsningar krävs för att färre ska utsättas för hedersrelaterat våld framöver.

Azam Qarais råd till socionomer som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersrelaterat våld
• Var öppen för den information du får och låt dig inte färgas av dina egna normer eller värderingar. Även om det ibland kan vara svårt att relatera till hedersrelaterat våld så är det viktigt att vara öppen för den utsattes berättelse om sin situation, utan att låta sig påverkas av sina egna värderingar, normer eller förutfattade meningar. Var medveten om att förtrycket och våldet troligen är normaliserat.
• Gör en riskbedömning redan från start. Avväg de risker den våldsutsatta kan utsättas för när du tar kontakt med familjen. Att tala med utomstående om sina problem är ofta starkt tabubelagt och medför risk för upptrappat våld. Se därför till att barnet eller ungdomen är i trygghet innan du kontaktar familjen.
• Ta barnets parti. För en socialsekreterare är det naturligt att involvera familjen i ärendet och att jobba parallellt med barnet och familjen, men när det gäller hedersrelaterat våld är familjen sällan det bästa sammanhanget för den utsatte, utan kan tvärtom utgöra en allvarlig fara. Var därför beredd att ta barnets eller ungdomens parti.
• Jobba i par eller i team. Hedersrelaterat våld bottnar ofta i en komplex problematik som kan vara komplicerad att utreda och åtgärda. Arbeta därför i team eller åtminstone i par med andra socialsekreterare vid den här typen av ärende. Tveka inte heller att ta hjälp av den expertis som finns på exempelvis Linnamottagningen eller andra mottagningar.

Föräldragrupper förebygger i Järfälla

Gruppsamordnaren Elisabeth Andrén startade de första föräldragrupperna i kommunal regi redan för 20 år sedan. Foto: Jenny Berg
Gruppsamordnaren Elisabeth Andrén startade de första föräldragrupperna i kommunal regi redan för 20 år sedan. Foto: Jenny Berg
”Vi har inga problem. Bara bekymmer.”
Detta enkla konstaterande i en föräldragrupp sammanfattar behovet av mötesplatser för föräldrar, menar Elisabeth Andrén, gruppsamordnare i Järfälla kommun.

För många Järfällaföräldrar är Elisabeth Andrén ett välkänt ansikte. Hon är socialsekreteraren som förstått deras bekymmer, och gjort något åt saken. Genom ett projekt fick hon möjlighet att starta föräldragrupper och skapa mötesplatser där föräldrar kan prata och ge stöd åt varandra. Den första startade hon för 20 år sedan.
– Jag såg behovet efter att jag själv fått barn. Vi föräldrar bar på samma funderingar. Men vi hade ingen arena att mötas på.

Tidigt ute
Som socialförvaltning var Järfälla tidigt ute med föräldragrupper.
– Vi har testat och fortsätter att pröva oss fram. Eldsjälsengagemanget behöver kombineras med strategiskt arbete för långsiktig hållbarhet.
Under åren har Järfälla prövat föräldragrupper med olika inriktningar, exempelvis generella småbarns- och tonårsföräldragrupper, mer riktade grupper till separerade föräldrar, föräldrar med beroendeproblematik och föräldrar med barn i familjehem.
Detta har varit möjligt tack vare att alla på socialtjänsten, från ledningsnivå till medarbetare, har förstått vikten av det förebyggande arbetet.

Trettio år i kommunen
Elisabeth har arbetat på Järfälla kommun i 30 år, varav de 20 senaste som gruppsamordnare.
– Jag trivs bra här och får möjlighet att möta föräldrars behov där de finns. Jag får tänka till om hur arbetet ska utformas, och ledningen är lyssnande och tar sina medarbetare på allvar. Vårt förebyggande arbete har idag hög status här i kommunen. Det ligger helt i linje med översynen av socialtjänstlagen där förebyggande arbete och samverkan lyfts fram.
Men det finns utmaningar.
– Alla har inte förstått att vårt arbete med gruppverksamhet sker på andra premisser än det arbete som en socialtjänst generellt gör. I vanliga fall söker sig människor till socialtjänsten för att få hjälp. I vårt fall är det vi som måste söka upp våra målgrupper och marknadsföra oss gentemot dem.
Att Elisabeth har lyckats väl med sina föräldragrupper vittnar hennes gamla föräldragrupper i Kallhäll om. Idag är barnen tonåringar.
– Men deras föräldrar träffas fortfarande.

Järfälla kommun – Socialförvaltningen
Traditionellt arbetar socialtjänsten med stöd och behandling – när problemen väl har uppstått. Järfälla kommun satsar även på det förebyggande arbetet, bland annat föräldragrupper med olika inriktningar.
Aktuell satsning: Erbjuda föräldragrupper tillsammans med förskolan.

Järfälla kommun – Socialförvaltningen
Vibblabyvägen 3, Jakobsberg
Kontakt: Elisabeth Andrén
Tel: 08-580 289 72
www.jarfalla.se/socialtarbete

www.jarfalla.se/socialtarbete

Skolkuratorns roll är att stötta, förebygga och utbilda

Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Att arbeta som skolkurator är ett omväxlande och självständigt yrke. Det är ett yrke som ger utrymme för att arbeta med såväl lärare som elever och deras föräldrar. Lyhördhet, diplomati och en problemlösande förmåga är tre egenskaper som en skolkuratorer har stor nytta av.

– Redan när jag började studera på högskolan var mitt mål att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Som skolkurator har jag möjlighet att stötta och hjälpa elever samt att arbeta i team tillsammans med övrig skolhälsovård, lärare, socialtjänst, polis och föräldrar. Det är ett yrke där jag verkligen kan göra skillnad, både för den enskilda individen och för hela familjer, säger Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening.
En fördel med att vara skolkurator är att arbetet är fritt och att man ofta till stor del får lägga upp sitt eget arbete och styra sin egen tid. Som skolkurator har man dessutom goda möjligheter att sätta individuell prägel på sin yrkesroll.

Elever, lärare och föräldrar
– Skolkuratorsyrket har många intressanta aspekter. Vi arbetar stöttande och coachande med elever och vuxna i deras närhet, vi har ett nära samarbete med övrig skolpersonal och möter både unga som mår bra, unga som mår dåligt och unga som är allvarligt utsatta på olika sätt, säger Joakim Freij.
– Som skolkurator har man stor nytta av tidigare yrkeserfarenheter från bland annat socialtjänsten. Eftersom samtal är en viktig del av arbetet är utbildningar i motiverande samtal och andra samtalstekniker också en fördel. De allra viktigaste egenskaperna för en bra skolkurator är lyhördhet, diplomati och en förmåga att betrakta elevers situation utifrån ett helhetsperspektiv, säger Joakim Freij.

Spindeln i nätet vid oro
Han arbetar med individuella elevsamtal, fortbildning och dialog med lärare samt förebyggande arbete ute i klassrummen och handledning av elevstödjande personal. Viktiga syften med Joakim Freijs arbete är att förebygga mobbing, diskriminering och otrygghet och att främja en god social stämning på skolan. Vid orosanmälningar och krissituationer fungerar skolkuratorn ofta som spindeln i nätet, den som koordinerar kontakten med såväl familj som elever, övrig skolpersonal samt, vid behov, även polis och social­tjänst.
– Yrkesrollen skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp man arbetar med. Det är vanligtvis mer fokus på individuella samtal ju äldre eleverna är. På låg- och mellanstadienivå är det mycket fokus på gruppsamtal och förebyggande arbete på gruppnivå, säger Joakim Freij.