Etikettarkiv: Delaktighet

Delaktighet skapar arbetsglädje

Nina Ninson, socialsekreterare, Cecilia Wassén, enhetschef och Natalija Bahram, socialsekreterare.
Nina Ninson, socialsekreterare, Cecilia Wassén, enhetschef och Natalija Bahram, socialsekreterare.
Inom individ och familjeomsorgen i Upplands Väsby arbetar medarbetare och chefer tillsammans för att utveckla verksamheten. Det har skapat ett inkluderande arbetsklimat där medarbetarna brinner för sitt jobb.

Den positiva arbetssituationen är påtaglig och hos medarbetarna sjuder det av engagemang och arbetsglädje. Dessutom har engagerade kommunpolitiker som förstår verksamheten sett till att det finns resurser som ger ett brett utbud av insatser för att ge bästa möjliga stöd till den som behöver hjälp.

Kompetenta och engagerade medarbetare
Arbetet med att utreda och placera barn och unga är uppdelat på två enheter, utredningsenheten och placeringsenheten, och sedan sommaren 2017 har de genomfört en genomgripande utveckling av verksamheten.
– Vi har bland annat infört rutiner och ett regelverk som gör att medarbetarna känner en större trygghet i arbetet och gör det är lättare att komma in som ny. Det utvecklingsarbetet fortgår och vi välkomnar alla som vill vara med och bidra till vår fortsatta utveckling, säger Charlotta Marklund som är chef för individ- och familjeomsorgen.
Som en följd av utvecklingsarbetet, som skett i nära samarbete mellan chefer och medarbetare, har personalomsättningen sjunkit och arbetsklimatet förbättrats betydligt. Man satsar också mycket på personalens kompetensutveckling.
– Jag har ännu inte sagt nej till en önskan om vidareutbildning, vi strävar hela tiden efter att medarbetare ska känna att de utvecklas i sin profession konstaterar Cecilia Wassén, enhetschef för utredningsenheten.
På Placeringsenheten arbetar man aktivt med så kallad feedback-kultur där medarbetarna återkopplar till varandra när man gör något bra eller om man ser att det är något som kan göras bättre. Man har dessutom en noggrann uppföljning av medarbetarnas arbetssituation.
– Vi har regelbundet individuella genomgångar där vi ser över varje medarbetares situation i sin helhet, allt från antal ärenden och svårighetsgrad, flextidsuttag, medarbetarens stress­nivå m.m. och vid behov prioriterar vi om. Det är viktigt att våra medarbetare känner att de får ihop hela tillvaron, så vi månar om att skapa så mycket flexibilitet i arbetstider och arbetssätt som möjligt. Medarbetare som trivs är vår viktigaste tillgång, förklarar Carina Olsson, enhetschef på Placeringsenheten.

En verksamhet i utveckling
De två enheterna som arbetar med myndighetsutövning barn och ungdom samverkar med varandra, men utvecklar samtidigt sin respektive verksamhet. På utredningsenheten tar man emot och utreder ärenden som kommer in samt beslutar om olika typer av insatser.
– Det är en styrka i Upplands Väsby att det finns resurser och ett brett utbud av insatser vi kan sätta in. Det känns tryggt att veta att det alltid finns något vi kan göra för den som kommer och söker stöd. En annan fördel är att det finns en bra öppenvård knuten till vår verksamhet som vi samarbetar mycket med, förklarar Natalija Bahram, socialsekreterare på utredningsenheten.
Placeringsenheten för barn och unga arbetar med ensamkommande barn, och barn där det finns behov av placering i familjehem då situationen hemma inte fungerar.
– Att vi är uppdelade på två enheter gör att vi kan fokusera på att arbeta med placeringarna, förklarar en social­sekreterare på Placeringsenheten. Ut­över det löpande arbetet har jag även utrymme att vara med i projekt och utvecklingsarbete, vilket gör att arbetet aldrig känns enahanda.

Digitalisering och delaktighet i fokus
Utvecklingsarbetet inom Placeringsenheten har också resulterat i ett stödpaket till familjehemmen som inkluderar informationsträffar, utbildningar och föreläsningar.
– Syftet är att stärka familjerna och ge dem möjligheter till kompetensutveckling samt ge dem ett nätverk av andra familjehem. De erbjuds även handledare som stöd under placeringstiden, berättar Carina Olsson.
Upplands Väsby satsar även på nya digitala verktyg. Ett exempel är ”BarnSam” som används vid samtal med barn när man följer upp placeringar. Upplands Väsby var först i Stockholm med att börja använda verktyget med mycket goda resultat.
På utredningsenheten är medarbetarnas delaktighet i utvecklingsarbetet viktigt och man arbetar utifrån SKL:s styrmodell ”leda för resultat”.
– Det är en spännande resa vi har gjort och resan fortsätter, vi är inte klara med allt, men vill du vara med och bygga och få känna att du bidrar ska du komma hit. Här finns chansen att utveckla både sig själv och verksamheten, sammanfattar Cecilia Wassén.

För mer information om att arbeta hos Upplands Väsby, klicka här

Carina Olsson, enhetschef, Katarina Eriksson, assistent och Johanna Kristjánsdóttir, biträdande enhetschef.
Carina Olsson, enhetschef, Katarina Eriksson, assistent och Johanna Kristjánsdóttir, biträdande enhetschef.
Social- och omsorgskontoret, Upplands Väsby
Upplands Väsbys kommun ligger mellan Stockholm och Uppsala och har 45 000 invånare. På social- och omsorgskontoret, dit avdelningen för individ- och familjeomsorg hör, jobbar 583 personer. Från kommunen kom bland annat rockbandet Europe.
www.upplandsvasby.se

Förändrat beslutsmandat ökar verklighetsförankring

Alexander Ramsing, socialsekreterare i Lessebo kommun.
Alexander Ramsing, socialsekreterare i Lessebo kommun.
57 procent av socionomerna anser att de politiska besluten i kommunerna för socialtjänsten inte är så verklighetsförankrade eller inte alls verklighetsförankrade. Mer delaktighet i socialnämndens beslut kan bidra till en ökad verklighetsförankring.

– Orsaken till att så många socionomer anser att de politiska besluten helt eller delvis saknar verklighetsförankring är bland annat att kommunernas socialnämnd, som i allmänhet består av fritidspolitiker, ofta har beslutsfattande mandat i socialtjänstens individärenden. Dessa beslut styrs inte sällan av budgetfaktorer. Jag anser att individärendena i första hand bör beslutas av socionomer, säger Alexander Ramsing, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR:s styrelse samt socialsekreterare och gruppledare inom missbruks- och barn- och familjegruppen i Lessebo kommun.

Öka delaktigheten
Ytterligare en orsak är, enligt Alexander Ramsing, att många socionomer saknar insikter i bakgrunden till de budgetbeslut som socialnämnden klubbar igenom. Bakgrunden till de ekonomiska prioriteringarna är inte sällan oklara för socialsekreterarna.
– Här har cheferna och nämnderna inom socialtjänsten en viktig uppgift. De bör sträva efter att öka socialsekreterarnas delaktighet i och insikt i bakgrunden till socialnämndens budgetbeslut. Cheferna behöver också fungera som en länk mellan socialsekreterarna och socialnämnden och informera socialnämnden om socialförvaltningens förutsättningar och behov, säger Alexander Ramsing.

Inkludera omvärldsfaktorer
Socialsekreterare som saknar tilltro till socialnämnden upplever ofta att grunden för deras arbete blir skakig. Alexander Ramsing anser att verklighetsförankrade politiska beslut utgör ett viktigt fundament för socialsekreterarnas dagliga arbete. Det gör att socialsekreterarna kan fatta rättssäkra beslut som baseras på evidens och aktuella forskningsresultat. Han tillägger att socialnämnderna bör upprätta en flerårig budget parallellt med den gängse ettåriga budgeten.
– En åtgärd för att öka socialsekreterarnas förtroende för de politiska besluten i kommunen är att låta socialsekreterarna fatta beslut i individärenden, att socialnämnden inkluderar omvärldsfaktorer som invandring eller ökad arbetslöshet när de fattar sina budgetbeslut samt att socialsekreterarna inkluderas i beslutsfattande via sina chefer eller fackligt förtroendevalda, säger Alexander Ramsing.

Hur verklighetsförankrade anser du att de politiska besluten för socialtjänsten är i den kommun där du är anställd?
verklighet_graf