Etikettarkiv: Biståndshandläggare

Fokus på arbetssituationen i Stockholms stad

Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen
Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen

Rimlig arbetsbörda, stöd att göra ett bra jobb och nöjdare medarbetare och klienter. Stockholms stad jobbar systematiskt med att skapa en bättre arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare.

Handlingsplanen sjösattes 2016 för att vända en negativ trend med hög arbetsbelastning och stor personalomsättning. Den omfattar ett flertal punkter, som brukardelaktighet, introduktionsprogram och mentorskap för nyanställda, arbetssituation, kompetensutveckling, administrativt stöd till chefer och utökat mottagande av studenter. Handlingsplanen har gett resultat och idag har Stockholms stad kunnat kraftigt minska antalet konsulter och ersätta dessa med fast anställd personal.
– Det handlar om att skapa förutsättningar för att socialsekreterare och biståndshandläggare ska trivas och kunna erbjuda bra kvalitet till våra brukare. Handlingsplanen innebär ett erkännande av den enormt viktiga roll som den här yrkesgruppen har, berättar socialborgarrådet Jan Jönsson.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Jobbar lokalt
De olika stadsdelsförvaltningarna anpassar handlingsplanen till de lokala förutsättningarna. Spånga-Tensta stadsdel har bland annat satsat på ett utökat HR-stöd vid rekrytering.
– Det har avlastat cheferna och hjälpt till att skapa goda rutiner så att alla ska mäkta med. Spånga-Tensta har haft stora utmaningar, men vi har kommit långt i att skapa stabilitet, säger stadsdelsdirektör Fredrik Jurdell.
Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta, berättar att där har man bland annat infört ett telefonsystem för att minska stress och öka tillgängligheten och satsat på kompetensutveckling i motiverande samtal.
– Vi har också infört regelbundna samtal mellan chefer och medarbetare om arbetssituationen. Framöver ska vi även arbeta med goda exempel för att inspirera varandra. Det är ett ständigt pågående förbättringsarbete, säger hon.

Planen utvecklas
Stockholms stad har förstärkt socionomkompetensen centralt, för att kunna avlasta stadsdelarna vid arbetstoppar. Detta utvecklas nu, med bland annat specialkompetenta socionomer som kan hålla i utbildning och rådgivning i särskilt komplexa ärenden. Framöver kommer handlingsplanen även att fokusera på ett fördjupat samarbete med universitet och högskolor för rekrytering och praktiknära forskning. Hot och våld är ett särskilt fokusområde, tillsammans med jämställdhet. Samarbetet med fackförbunden ska också utökas.
Stockholms stad erbjuder unika möjligheter för socionomer, framhåller alla tre.
– Här finns en enorm variation. Man kan arbeta brett eller specialisera sig, jobba ute i stadsdelarna eller centralt på socialförvaltningen. Det är svårt att matcha de många karriärvägar som finns i Stockholm.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Stockholms stad

Stockholms stad arbetar systematiskt för att i dialog med sina medarbetare förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. En handlingsplan sjösattes 2016 för att skapa en god arbetsmiljö. Nu fortsätter utvecklingsarbetet, med bland annat förstärkt fokus på jämställdhet och samarbete med universitet och högskolor, samt fackförbund.

www.stockholm.se

Utbildningskonferens – Ny lagstiftning inom äldreomsorgen

basta_shutterstock_492503308_edit

Välkommen till en praktiskt inriktad konferens med fokus på nyheter inom äldreomsorgen. Konferensen riktar sig till dig som arbetar inom äldreomsorgen som biståndshandläggare, chef, verksamhetsutvecklare eller ansvarig för HSL-insatser i kommunal sektor.

Programpunkter
• Uppdatering av socialtjänstlagen och delbetänkandet SOU 2018:32.
• Hur tänker utredaren kring en ny äldreomsorgslag?
• Nya kommunlagen och nya förvaltningslagen, vad är relevant för äldreomsorgen?
• Genomgång av kommunens yttersta ansvar.
• Framtidsfullmakter – hur ska vi hantera dessa?
• Anhörigbehörigheten – hur hanterar vi ansökningar från anhöriga?
• Förenklad handläggning enligt 4 kap 2 a § SoL.
• Parboende – senaste rättspraxis inom området.
• Egenvård, var går gränsen mellan huvudmännen?

Stockholm den 19 mars, 09.00-16.00. Få platser kvar!
Göteborg den 11 april, 09.00-16.00. Få platser kvar!
Malmö den 9 maj, 09.00-16.00. Inställt!

Lokal med centralt läge – meddelas en månad innan konferensen via e-post.

Anmälan sker via E-post info@lindbladjurist.se eller info@nordebrinkkonsult.se

Kursavgiften är 3 500 kr per deltagare, exkl. moms, och inkluderar kostnad för dokumentation, kaffe och lunch.

Katarina Lindblad och Beatrice Nordebrink har arbetat i mer än 20 år mot socialtjänsten, som både handläggare och chefer. Både Katarina och Beatrice har socionom- och juristutbildningar och är uppskattade föreläsare, utbildare och handledare.

För övrig information kontakta kursadministrationen på Tfn 076-2036324 eller E-post info@nordebrinkkonsult.se

Prova dina vingar som studentmedarbetare i Västerås stad

Jimmy Bostedt, biståndshandläggare och Ida Lund, studentmedarbetare som biståndshandläggare i Västerås. Foto: Per Groth
Jimmy Bostedt, biståndshandläggare och Ida Lund, studentmedarbetare som biståndshandläggare i Västerås. Foto: Per Groth
Som studentmedarbetare vid biståndsenheterna inom Sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, får du chansen att skaffa dig egen erfarenhet av och insikt i de utmaningar och upplevelser som biståndshandläggare står inför. Det är lärorikt och ger en gradvis introduktion till det framtida yrket.

Ida Lund utbildar sig för närvarande till socionom på Mälardalens högskola. Vid sidan om sina studier arbetar hon cirka 15 timmar i veckan som biståndshandläggare på Biståndsenheten äldreomsorg.
– Det är ett perfekt upplägg som tar stor hänsyn till de förutsättningar jag har som student. Det är inga problem att hinna med skolan och det finns ingen press från Västerås stads sida; dessutom är det oerhört lärorikt – det känns nästan som att jag pluggar när jag är på jobbet också, och jag har fått stor nytta av mina nya kunskaper även i skolan. Känner jag mig osäker så har jag stöd från min mentor, som hjälper till med ärenden och ser till att jag får en lagom inlärningskurva, säger hon.

Ett stöttande arbetsklimat
Jimmy Bostedt utbildade även han sig till socionom vid Mälardalens högskola. Liksom Ida arbetade han som studentmedarbetare och utförde därutöver sin VFU vid Hälso- och sjukvårdsenheten i Västerås stad. Idag arbetar han vid Hälso- och sjukvårdsenheten som biståndshandläggare.
– VFU:n hade stor inverkan på att jag valde att arbeta just här. Under perioden fick jag en bra relation med både chef och kollegor, så när jag fick fast anställning kunde jag känna mig helt trygg när jag axlade min nya roll. Den stöttande stämningen är densamma nu som när jag genomförde min VFU, så vi har ett väldigt bra klimat.

Blir säker i yrkesrollen
Både Jimmy och Ida trivs väldigt bra med att arbeta inom myndighetsutövning. Som Jimmy uttrycker det: de brinner för att hjälpa människor i utsatta situationer till ett bättre liv. De betonar att som handläggare har de tillgång till samma möjligheter i sin yrkesroll oavsett vilken enhet de arbetar vid.
– Vi tycker båda om att arbeta i Västerås stad och det är skönt att arbeta vid en enhet som verkligen strävar efter att ge oss goda förutsättningar. Ett bra exempel är det starka fokus som finns på fortbildning – biståndshandläggare erbjuds kontinuerligt möjligheter att kompetensutveckla sig och till och med studentmedarbetarna får tillgång till olika utbildningar. Det gör oss dessutom säkrare i vår yrkesroll, avslutar de.

Västerås stad, biståndsenheterna
Som biståndshandläggare inom Sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, arbetar du antingen med inriktning mot yngre personer med funktionsnedsättning eller mot äldre. Arbetsmiljön präglas av hög kompetens och erfarenhet, professionalism, flexibel arbetstid, möjligheter till egen utveckling och ett gott kamratskap med bra stöd.

Västerås stad
Stadshuset
721 87 Västerås
Tel: 021-39 00 00
E-post: kontaktcenter@vasteras.se
www.vasteras.se

Handlingsplan ger resultat i Stockholm

Gillis Hammar, förvaltningschef på Socialförvaltningen och Anita Lidberg, personaldirektör. Foto: Gonzalo Irigoyen
Gillis Hammar, förvaltningschef på Socialförvaltningen och Anita Lidberg, personaldirektör. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mindre personalomsättning och frånvaro samt ökad framtidstro och trivsel. I Stockholms stad har ett fokuserat arbete för att förbättra socialsekreterares och biståndshandläggares situation gett tydliga resultat. Här finns ett unikt rikt utbud av karriärvägar för socionomer som söker utmaningar och vill kunna påverka det sociala arbetet.

Arbetet med att ta fram och implementera den nya handlingsplanen har pågått i drygt två år och planen omfattar allt från introduktionsprogram och mentorskap till administrativt stöd, kompetensutveckling, ledningsfrågor och ändamålsenliga lokaler. De 13 olika fokusområdena har tagits fram av projektledare i nära dialog med medarbetare, chefer och fackliga referensgrupper, där alla har bidragit konstruktivt.
– Det är ett systematiskt och övergripande arbete, där alla verkligen har varit delaktiga. Det ges stor frihet för de olika stadsdelarna och förvaltningarna att prioritera utifrån lokala behov och förutsättningar. En stor framgångsfaktor är att arbetet inte alls är toppstyrt, säger Gillis Hammar, förvaltningschef på Socialförvaltningen.

Ann-Christine Hansson, förvaltningschef för Äldreförvaltningen.
Ann-Christine Hansson, förvaltningschef för Äldreförvaltningen.
Stark drivkraft
Han får medhåll av personaldirektör Anita Lidberg. Hon framhåller att det lokala arbetet ute i stadsdelarna är avgörande för att handlingsplanen gett så positiva resultat.
– Det finns en otroligt stark drivkraft hos våra socialsekreterare och biståndshandläggare och många brinner verkligen för sitt jobb. De vet bäst själva vad som behöver göras. Vårt jobb är att se till att stödfunktioner och annat flyter smidigt, säger hon.
En viktig del av förbättringsarbetet är de dialogcaféer som äldre- och personalborgarråd Clara Lindblom och socialborgarråd Åsa Lindhagen bjudit in chefer och medarbetare till. Där har handlingsplanen stötts och blötts och personal på olika förvaltningar och i olika stadsdelar har kunnat nätverka och utbyta idéer och erfarenheter.
– Caféerna har varit enormt positiva och skapat ett forum för att träffas och diskutera. Överhuvudtaget har det engagerade och decentraliserade arbetet med handlingsplanen varit väldigt spännande och skapat stora möjligheter för våra anställda att påverka och utveckla verksamheten. Det är en förändringsprocess som pågår kontinuerligt och påverkar både det kortsiktiga och långsiktiga sociala arbetet, säger Ann-Christine Hansson, förvaltningschef för Äldreförvaltningen.
Uppföljningar visar att förbättringsarbetet lett till minskad personalrörlighet, färre externa konsulter, minskad sjukskrivning samt större framtidstro och optimism vad gäller den egna arbetssituationen.
Parallellt med handlingsplanen pågår flera andra satsningar i Stockholms stad. Bland annat sker en omfattande modernisering av it-systemen för att skapa effektivare it-stöd på alla förvaltningar. Chefs- och ledarskapsprogram samt kompetensutvecklingsprogram är andra åtgärder.

Unik bredd och variation
Tack vare sin fokus på kompetensutveckling och arbetsmiljö och i kraft av sin storlek kan Stockholms stad erbjuda en unik bredd och variation av karriärmöjligheter för socialsekreterare och biståndshandläggare. Här arbetar idag cirka 1 500 socialsekreterare och 450 biståndshandläggare i en stöttande och trygg miljö på de 14 stadsdelsförvaltningarna. Som socionom kan man både bredda sin kompetens och pröva många olika roller och nischa och fördjupa sig som specialist på ett område. Den som är intresserad av att utvecklas som exempelvis mentor eller ledare har stora möjligheter att göra det. Det finns en stor flexibilitet och ett omfattande utbud av kompetensutveckling och fortbildning, framhåller Anita, Ann-Christine och Gillis.
– Stockholms stad har stora resurser och våra medarbetare uppmuntras att utvecklas i sina yrkesroller. Man kan pröva olika uppdrag och byta verksamhetsområden allt utifrån drivkraft och intresse. Utgångspunkten är alltid att våra medarbetare ska trivas och känna att de får de verktyg och den stöttning de behöver för sitt arbete. Det är en dynamisk arbetsplats där man som socialsekreterare och biståndshandläggare verkligen har chans att påverka och utveckla verksamheten.

Stockholms stad
I Stockholm arbetar cirka 40 000 medarbetare. Som socionom i Stockholm kan du till exempel arbeta som socialsekreterare inom en bred socialtjänst eller som biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Socionomer arbetar främst vid någon av stadens 14 stadsdelsförvaltningar eller vid socialförvaltningens stadsövergripande verksamheter. För närvarande pågår ett fokuserat arbete med att implementera en handlingsplan för att förbättra arbetsförhållandena för socialsekreterare och biståndshandläggare, något som gett mycket goda resultat.
www.stockholm.se/ledigajobb

www.stockholm.se/ledigajobb

Världens svåraste men roligaste jobb

Att arbeta inom socialtjänsten är det mest givande jobb man kan ha tycker Ann-Sofi Eriksson, Madeleine Hedström, Gabriella Sundqvist och Karin Iwarsson Broo. Foto: Per Groth
Att arbeta inom socialtjänsten är det mest givande jobb man kan ha tycker Ann-Sofi Eriksson, Madeleine Hedström, Gabriella Sundqvist och Karin Iwarsson Broo. Foto: Per Groth
Att arbeta inom socialtjänsten är omgärdat av många fördomar. Den mediala bilden där socialsekreterarna går på knäna gör det svårt att rekrytera personal. Men på socialtjänsten inom barn och ungdom i Västerås är man överens om att det är världens roligaste jobb.

– Det bästa med att arbeta här är att jag efter drygt tjugo år fortfarande kan bli överraskad över människors egna förmåga. Det är så fascinerande att förstå bakgrunden till människors beteenden, säger Ann-Sofia Eriksson, som arbetat på Västerås Stads socialtjänst sedan 2009 där hon är socialsekreterare på utredningsenheten.
Att arbeta med människor över lång tid som har det trassligt kan såklart vara en utmaning. Ann-Sofia Eriksson berättar att det är viktigt att man inte tror att det är upp till en själv att ordna till allt i någons liv, för då kan det bli jobbigt. Men att stunderna när det glimmar till gör jobbet oslagbart.

Får mycket energi
Madeleine Hedström och Gabriella Sundqvist som är socialsekreterare på samhällsvårdsenheten håller med. I deras arbete ingår bland annat att åka runt i Sverige och göra uppföljningar av barn och ungdomar som är placerade i familjehem eller HVB-hem.
– Den energin som Gabriella och jag får när vi kommer tillbaka efter våra resor är obeskrivlig. När vi ser att vi lyckats med matchning är det värt allt jobb, säger Madeleine Hedström som efter avslutade studier på socionomutbildningen arbetat här sedan 2015.
Gabriella Sundqvist instämmer. Själv har hon alltid varit intresserad av att arbeta med människor och aldrig ångrat sitt val.
– En av våra arbetsledare brukar säga att socialsekreterare är världens svåraste jobb eftersom vi ska få insyn i någons mest privata. Men det är oerhört givande att träffa alla dessa människor och se att våra barn och ungdomar må bra, säger hon.

Media ger onyanserad bild
Deras berättelse går rakt emot den mediala bilden av socialtjänsten. Den senaste tiden har man kunnat läsa om kraftigt överbelastade socialsekreterare som utsätts för hot och sjukskriver sig på löpande band. En orättvis bild tycker Karin Iwarsson Broo som är teamledare på familjehemsenheten.
– Det är jättesorgligt att media visar en sådan onyanserad bild. Att socialtjänsten är tungt belastad stämmer, men det här jobbet ger ju så otroligt mycket mer, säger hon och berättar att man gärna bjuder hit praktikanter för att de själva ska få bilda sig en egen uppfattning.
– När jag läste till socionom var det inte många som ville bli socialsekreterare, inte jag heller. Men jag tänkte att det var en bra bas. Nu har jag varit inom socialtjänsten i 15 år och tycker att arbetet blir mer intressant för varje år, fortsätter hon.
Att det skulle vara farligt att arbeta inom socialtjänsten är inget någon av dem känner igen.
– Självklart händer det att vissa blir arga ibland. Det är ju någons barn det handlar om och här får man vara arg. Men jag har aldrig under mina år i yrket känt mig hotad, säger Ann-Sofia Eriksson.

Ambassadörer ska locka sökande
Det är dock svårt att rekrytera socionomer till socialtjänsten. Karin Iwarsson Broo berättar att Västerås Stad, liksom många andra kommuner varit tvungen att ta in konsulter. Något man helst vill undvika.
– Ofta arbetar vi med barn och ungdomar under lång tid och då är det viktigt att kunna bygga långvariga relationer, säger hon och berättar att man bland annat använder sig av ambassadörer och sociala medier för att få fler intresserade av yrket.
Madeleine Hedström är en av dessa ambassadörer, som förutom att föreläsa på utbildningar, även beskriver deras vardagliga arbete på Instagram.
– Jag tror vi behöver bli bättre på att visa vad vi gör, att det inte bara handlar pappershögar på skrivbordet utan om mänskliga relationer. Sen att vi är ett sammansvetsat team där vi hjälper och stöttar varandra, säger hon och får medhåll.
– Anledningen till att jag stannar kvar här är att arbetsgivaren inte matar på med ärenden in absurdum för då skulle jag ta slut. Här får man utrymme att tänka och det är högt i tak på kontoret, vilket är viktigt, säger Ann- Sofia Eriksson.
Alla är rörande överens om att fler borde prova.
– Våga testa. Att arbeta inom socialtjänsten är en utmaning, men det är absolut det roligaste jobb man kan ha, avslutar Gabriella Sundqvist.

Västerås stad och Sociala nämndernas förvaltning
Jobba med det viktigaste
Inom Sociala nämndernas förvaltning är vi ungefär 500 anställda. Över 400 av oss arbetar inom myndighetsutövningen, där många är antingen socialsekreterare eller biståndshandläggare.
Som socialsekreterare kan du välja mellan att rikta in dig på bland annat barn och ungdomar, Vuxna eller ekonomiskt bistånd.
Våra biståndshandläggare är indelade i två enheter, en som inriktar sig på personer med någon form av funktionsnedsättning och en för frågor som rör äldre.
På enheterna finns enhetschefer som har hand om den övergripande ledningen av arbetet och sköter planering, strategi och personalansvar på respektive enhet. Här finns också teamledare, som leder det dagliga arbetet på enheterna.
Myndighetsutövning ställer stora krav på dig som handläggare eftersom besluten i hög grad kan påverka människors liv. Samtidigt är det utan tvekan ett av de mest givande yrkena du kan ha, det är i handläggarrollen du har chans att verkligen göra skillnad för människor.

Västerås stad, Sociala nämndernas förvaltning
721 87 Västerås
Tel: 021-39 14 06
Besök gärna vår hemsida: vasteras.se/socionom

vasteras stad

Stockholms handlingsplan förbättrar arbetssituationen

Sami Persson-Hentunen, Karin Hermansson, Lii Drobus, projektledare för handlingsplanen och Oskar Nilsson. Foton: Patrik Lindqvist
Sami Persson-Hentunen, Karin Hermansson, Lii Drobus, projektledare för handlingsplanen och Oskar Nilsson. Foton: Patrik Lindqvist
Arbetet med Stockholms stads handlingsplan för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare görs i samverkan mellan stadsledningskontoret, äldreförvaltningen och socialförvaltningen. Implementeringsarbetet pågår fram till och med årsskiftet 2018/2019 och omfattar verksamheterna socialpsykiatri, äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt bistånd, missbruk samt barn och unga.

Sofia Forsberg, Anna Mattson, Karin Hermansson, Skärholmens socialtjänst
Sofia: Via regelbundna möten med en arbetsgrupp för medarbetarna och en styrgrupp för cheferna har vi valt att förlägga vårt huvudsakliga fokus på kopplingen mellan brukardelaktighet och medarbetardelaktighet. Det är enormt viktigt med ett nära ledarskap, där man kan förmedla sina synpunkter och få respons och stöd. Vi arbetar med ett tema i taget och i år har vi hittills arbetat med introduktion, brukardelaktighet och medarbetardelaktighet. Vi är speciellt intresserade av hur brukardelaktighet och medarbetar­delaktighet knyter an till varandra och hur vi kan skapa synergieffekter som leder till en god arbetssituation genom att se hur de företeelserna hör ihop. Inom kort kommer vi börja titta på VFU-mottagandet.
stockholm_DSC0354_annaAnna: Handlingsplanen har skapat en arbetsmiljö med större möjlighet att påverka sitt eget arbete utan press. Vi har ställt oss frågan hur vi kan vara mer systematiska i vår satsning på delaktighet och hur vi kan förbättra våra arbetssätt och metoder utifrån vad vi ser i klientmötena. Vi möts ständigt av nya brukargrupper som kräver unika förhållningssätt, vilket förutsätter en flexibel inställning och kunskap om socialtjänstens alla olika verksamhetsområden och hur de på bästa sätt kan appliceras på respektive grupp.
stockholm_DSC0319_karinKarin: Jag upplever att en del av våra synpunkter har hörsammats, framför allt vad gäller introduktion, mentorsstöd och administrativt stöd. Samverkan mellan enheter har också ökat, vilket väcker många tankar och idéer kring förbättringsarbete. Det är dock viktigt att man som enskild medarbetare engagerar sig i olika projekt och utvecklingsgrupper. Medarbetardelaktighet uppnås genom både organisatoriska förutsättningar, men också genom medarbetarens egna engagemang.

Sami Persson-Hentunen, enheten för ekonomiskt bistånd vid Farsta stadsdelsförvaltning
stockholm_DSC0248_sami– I Farsta träffas handläggare och enhetschefer regelbundet för att diskutera handlingsplanen och arbetet runt den. Insatserna utgår från en inledande undersökning där arbetsgruppen röstade fram de fem viktigaste punkterna att fokusera på under det kommande året. Hittills har de centrala punkterna handlat om förbättrad introduktion och mentorskap samt översyn av hur vi kan få utökat administrativt stöd.
– För att på allvar förankra handlingsplanen i det vardagliga arbetet har vi den som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar varje månad och fördjupar oss sedan i olika aspekter av den. Det är intressant att applicera planen utifrån vår arbetssituation och tillsammans utforma konkreta förbättringsåtgärder.
– Vi har även märkt stor skillnad vad gäller informationsspridning och transparens sedan handlingsplanen infördes. Det gäller även över enhetsgrupper, mycket tack vare mindre arbetsgrupper som på handläggarnivå inom kort kommer att utgöra en länk mot de andra enheterna för resten av kollegorna.

Kenneth Innergård, utredningsenheten för barn och unga i Hässelby-Vällingby
stockholm_BildKenneth– Medarbetare är delaktiga i arbetet bland annat genom diskussioner på arbetsplatsträffar och möjlighet att delta i dialogluncher där medarbetare träffas över enhetsgränser för att fördjupa sig i en fråga. Tydlig och kontinuerlig återkoppling är viktigt för att det konkreta resultatet av de tankar vi lyfter i olika forum ska bli tydligt. Sedan arbetet påbörjades kan jag se att den interna dialogen har förbättrats och att flera förbättringsåtgärder har påbörjats eller genomförts.
– Det finns en tydlig strävan efter att informera och göra oss medarbetare delaktiga – förutom gruppdiskussioner och arbetsplatsträffar har vi också förvaltningsfika tillsammans med bland annat direktören, då olika enheter får presentera sitt arbete för att skapa förståelse för varandra och en känsla av samhörighet.
– I arbetet med handlingsplanen krävs att alla inblandade visar intresse och vilja att vara delaktiga i förbättringsarbetet. Det kan vara en utmaning, men så länge arbetet genomsyras av en positiv inställning finns det goda förutsättningar.

Oskar Nilsson, utredningsenheten för barn och unga i Enskede-Årsta-Vantör
stockholm_DSC0279_oskar– Under de snart två år som jag har arbetat här har det skett en mängd olika förändringar. En viktig förbättring är att vi inom enheten har delats upp i flera mindre arbetsgrupper med varsin biträdande enhetschef, vilket har kraftigt ökat tillgängligheten och närheten till sin biträdande enhetschef. Vi har dessutom handlingsplanen som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar.
– Enheten har också utökat sitt introduktionsprogram, introducerat fler administrativa tjänster och anställt fler mentorer och socialsekreterare. Jag tror att det är viktigt att bibehålla den nya organisationen med tillhörande personalförändring. Detta då det ger resultat på lång sikt för att orka/mäkta med det svåra arbete som det innebär att vara socialsekreterare. Därutöver har all personal i stadsdelen varit delaktig i så kallade dialogcaféer. Detta förbättrar informationsspridningen samt insikten hos de anställda inom förvaltningen. Det viktiga är nu att upprätthålla och bibehålla kommunikationen mellan ledning och anställda. Jag tror att det spelar en avgörande roll för att handlingsplanen ska hållas levande och göra skillnad.

Stockholms stad
Kontakta stadsdelsförvaltningarna
www.stockholm.se/sdf

Kontakta socialförvaltningen
www.stockholm.se/sof

http://www.stockholm.se/ledigajobb