Etikettarkiv: Bistånd

Översyn av socialtjänstlagen utreder särreglering av äldre

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående översyn av socialtjänstlagen är en omfattande utredning som engagerar många och ska slutredovisas senast den 1 juni 2020. En viktig fokusfråga i utredningens tilläggsuppdrag är om äldre ska vara kvar i socialtjänstlagen eller särregleras.

Andra viktiga fokusfrågor är förenklad biståndsbedömning, ökat brukarinflytande och lagens struktur.
– Frågan om äldre som grupp ska brytas ur socialtjänstlagen och därmed särregleras är komplex och omdebatterad. Vi utreder bland annat vad som skulle kunna förbättras om äldre fick en egen lag, om en särreglering eller en egen lag kan ge förbättra äldres möjligheter att leva och bo under trygga förhållanden. Vi tittar även på om en egen lag kan bidra till en effektivare och mer sammanhållen vård och omsorg, säger Margareta Winberg, som är regeringens särskilda utredare.

Paralleller till barnomsorgslagen
Allt fler upplever att äldrefrågorna på senare år hamnat i skymundan i takt med att antalet särskilda boenden har minskat, vilket innebär att fler äldre bor hemma längre. Allt fler äldre är beroende av anhörigvård. Margareta Winberg betonar att frågan är viktig, inte minst eftersom andelen äldre i samhället kommer att öka kraftigt under de kommande åren.
Ett argument som många intresseföreningar lyfter fram är att en egen lag för äldre skulle synliggöra äldre, deras behov och rättigheter på ett bättre sätt. De drar paralleller till barnomsorgslagen, som gjorde barnomsorgen betydligt mer jämlik och tillgänglig för fler på sjuttiotalet. En särskild lag för äldre skulle kunna ha motsvarande effekt, menar förespråkarna.

Inkludera mer brukarmedverkan
– Ett alternativ är att avgränsa genom att lyfta ur äldreomsorgen från social­tjänstlagen och istället lägga in de frågorna i en särskild äldreomsorgslag. Samtidigt kan man fråga sig vad som återstår av socialtjänstlagen om grupp efter grupp lyfts ut från lagen. Det som var rätt på åttiotalet, när den nuvarande socialtjänstlagen trädde i kraft, nämligen att samla många olika grupper i en och samma lag, behöver inte nödvändigtvis vara rätt idag, säger Margareta Winberg.
Att inkludera ett större inslag av brukarmedverkan i socialtjänstens arbete är en av den pågående utredningens ambitioner. Forskning visar att brukare ofta har en god insikt och kunskap om sin egen situation. Om man lyckas skapa tillit mellan brukare och socialtjänst så åstadkommer man ofta ett bättre resultat av de åtgärder som genomförs.

Socialtjänstlagens konstruktion
Ytterligare en fråga som står i fokus i utredningsarbetet är slopade biståndsbedömningar, alternativt en borttagen biståndsbedömning. Det är den kanske enskilt största förändringen av socialtjänstlagen. För närvarande arbetar en stor referens- och expertgrupp med frågan. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Vi ska även se över socialtjänstlagens struktur och konstruktion. Vi ska gå igenom hela lagen i dess nuvarande utformning och analysera om den är tillräckligt lätt att förstå och ta till sig. Vi strävar även efter att socialtjänstlagen så långt det är möjligt ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, ungefär på samma sätt som hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Margareta Winberg.

Ekonomiskt bistånd under förändring

Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Socionomers arbete med ekonomiskt bistånd är under stark förändring. En förändrad samhällsstruktur innebär att det som ursprungligen var tänkt som en tillfällig försörjning istället har utvecklats till ett långsiktigt ekonomiskt stöd för en allt större grupp människor.

Det medför nya utmaningar för socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd.
– I dagsläget står många människor utanför arbetsmarknaden och är inte heller berättigade till ersättning från socialförsäkringssystemet. Ekonomiskt bistånd är ju i huvudsak tänkt som ett kortvarigt stöd för individer som exempelvis befinner sig mellan arbeten. Ungefär en tredjedel av samtliga hushåll som tar emot ekonomiskt bistånd tar emot det under en längre tid, minst tio månader av ett kalenderår, säger Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Ska hanteras av socionomer
Han anser att det i dagsläget är viktigare än någonsin att det ekonomiska biståndet hanteras av socionomutbildad personal, inte minst eftersom de problembilder man ställs inför i mötet med klienten ofta är mer komplexa än tidigare.
– Många associerar ekonomiskt bistånd med att hantera pengar, men biståndet bör snarare betraktas som ett verktyg. Tonvikten ligger istället på kvalificerat socialt arbete. En individ eller en familj som söker sig till social­tjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd har ofta underliggande problem som behöver synliggöras och hanteras. Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd fungerar därför ofta som spindeln i nätet, de skannar av eventuella sociala problem och remitterar ofta vidare till kollegor eller andra aktörer, säger Hugo Stranz.

Komplext och kvalificerat
Att arbeta med ekonomiskt bistånd är ett brett och avancerat arbete. Det är vanligt att nyutexaminerade socionomer arbetar inom detta område.
– Det är en bra ingång till det sociala arbetet, men det är samtidigt viktigt att även erfarna socialarbetare ägnar sig åt ekonomiskt bistånd. Man bör inte underskatta hur komplext det här området kan vara, det är definitivt ett område som är lika kvalificerat som andra delar av socialtjänsten. Ju fler individer som fastnar i ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning, desto större är risken att befolkningen skiktas på olika sätt, där i slutändan olika grupper kan komma att ställas mot varandra, säger Hugo Stranz.