Etikettarkiv: Beslut

Professionen måste få beslutsrätt i individärenden

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Allt fler röster höjs för att genomföra en ändring i socialtjänstlagen som ger professionen beslutsrätt i individärenden. Idag är det kommunernas socialnämnder som har sista ordet när det fattas beslut, vilket enligt Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, är föråldrat och ökar risken för rätts­osäkra beslut.

I dagsläget är det kommunernas politiskt tillsatta socialnämnder som har mandat att fatta beslut i socialtjänstens individärenden. Somliga beslut, exempelvis att bevilja försörjningsstöd, delegeras ofta till socialsekreterare, men det är upp till varje enskild socialnämnd vilka beslut de väljer att delegera. Somliga beslut kan socialnämnden inte delegera, exempelvis omhändertagande av barn eller vuxna.

Professionen ska fatta beslut
– Vi anser att det istället måste vara professionen som fattar beslut i individärenden och utbildade socionomer som fattar beslut i individärenden som berör barn och unga. Det måste vara självklart att det är professionen, utbildade tjänstemän, som fattar den här typen av kvalificerade beslut som förstås har mycket stor påverkan på individens liv. Det är märkligt att det i svensk välfärd finns ett beslutssystem där professionen överprövas av fritidspolitiker som ofta har en helt annan yrkesbakgrund än just socionom, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Föråldrad beslutsordning
Hon betraktar den nuvarande beslutsordningen som en föråldrad rest från den gamla fattigvården som inte är i samklang med dagens professionella socialarbete.
– Det här är inte en beslutsordning som fyller någon som helst funktion i Sverige 2019. Det finns en risk att social­sekreterare drar sig för att dra ett ärende inför socialnämnden eftersom det finns en risk att politikerna fattar rättsosäkra beslut som till stor del baseras på deras egna subjektiva åsikter och värderingar, säger Heike Erkers.

Kräver särskild utredning
Hon jämför med läkare och lärare, två andra akademiska professioner som inte har delegerad beslutsrätt. Att en läkare ska behöva överlämna den medicinska beslutsrätten till en nämnd känns för många främmande, liksom att en lärare inte själv skulle få besluta om vilket betyg en elev ska ha. Samtidigt lever den här föråldrade beslutsordningen kvar i socialtjänsten.
– Beslutsordningen regleras i social­tjänstlagen. Vi har krävt av socialminister Lena Hallengren att det ska göras en ny särskild utredning med fokus på beslutsordningen i individärenden, säger Heike Erkers.

Socialtjänstlagen måste ändras
Hon anser att socialnämnden istället i första hand bör fokusera på långsiktigt strategiskt arbete, exempelvis att utforma en övergripande socialpolitisk vision för den egna kommunen. Man kan fråga sig varför socialtjänstlagen inte ändrats tidigare. Våra nordiska grannländer har tidigare haft motsvarande beslutsordning, men den finns endast kvar i Sverige.
– Lagstiftningen har blivit mer detaljerad och mer forskning har genomförts med fokus på socialtjänstens arbete. Samtidigt har lagstiftningen inte hängt med. Lagstiftningen tycks leva kvar med bilden av att det är viktigt att lokalpolitiker har god kännedom om hur medborgarna har det, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att det är politiker som ska fatta den här typen av beslut. Varken politikerna eller lagstiftningen har hängt med i den ökade professionaliseringen av det sociala arbetet, säger Heike Erkers.

Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?
Om undersökning
Undersökningsresultatet är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning bland socionomer 23–27 augusti 2018.

Juridisk kompetens ökar tryggheten

Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
77 procent av socionomerna anser att de skulle ha nytta av bättre juridiska kunskaper i sitt yrke. En stärkt juridisk kompetens gör socionomerna tryggare i beslutsfattandet.

– Undersökningsresultatet är inte särskilt förvånande, då socionomer fattar beslut som i många fall är otroligt viktiga och avgörande för individen. Många socionomer upplever att en gedigen juridisk kompetens gör dem tryggare i beslutsfattandet, säger Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
Eftersom socialtjänstens arbete regleras av många olika lagar så är en hög rättssäkerhet förstås mycket viktig.
– Ju bättre juridisk kompetens socionomer har, desto mer troligt är det att samtliga klienter behandlas lika av kommuner och myndigheter. Det är viktigt att varje enskild klient känner förtroende för sin socialsekreterare. En god juridisk kompetens hos socionomer stärker både samhället, klienten och den enskilda socionomen, säger Peter Krohn.

Omhändertaganden och LSS
Han anser att socionomer som arbetar med omhändertagandeärenden eller LSS har störst nytta av bättre socialrättsliga kunskaper, även om i princip alla socionomer på ett eller annat sätt har nytta av en stärkt juridisk kompetens som gör dem ännu tryggare i sitt beslutsfattande.
Omhändertagande av olika slag samt LSS-lagstiftningen hör till de juridiska områden som är mest efterfrågade av socionomer.
– Det kan röra sig om omhändertagande av ungdomar eller missbrukare, överförmyndarfrågor eller frågor kring hur man kan tillvarata barnets intresse i en familjeutredning. När LSS-lagstiftningen ändrades fick vi förstås många frågor om det. I samband med lagändringar får vi självklart många frågor, då uppstår ofta osäkerheter kring hur lagstiftningen bör tolkas, säger Peter Krohn.

Skulle du ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik i ditt arbete som socionom?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Tjänstemän fattar beslut med högre kvalitet

Alexander Ramsing, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.
Alexander Ramsing, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.
94 procent av socionomerna anser att tjänstemän inom socialtjänsten skulle fatta beslut med högre kvalitet i individ­ärenden än politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden.

– Undersökningsresultatet känns ganska givet; socionomerna har en kvalificerad akademisk utbildning inom socialt arbete, erfarenhet, rätt redskap, och stöttning från kompetenta kollegor. Sammantaget gör det socionomerna betydligt kunnigare än våra politiska lekmän, säger Alexander Ramsing, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR och socialsekreterare och gruppledare inom missbruks- och barn- och familjegruppen i Lessebo kommun.
– Tjänstemännen har träffat och utrett barnen och deras föräldrar, så de har en helt annan kunskap om den enskilda individen än vad politikerna har. I skolan är det lärarna som sätter betygen, i sjukvården är det läkarna som bedömer vilken vård patienten behöver. Det borde vara lika självklart att det är socionomerna som fattar beslut i socialtjänstens individärenden, säger Alexander Ramsing.

Vilka anser du skulle fatta beslut med högst kvalitet i individärenden i socialtjänsten? Tjänstemän inom socialtjänsten eller politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.