Etikettarkiv: Administration

Tillgängliga och tidiga insatser kan bli vanligare

Veronica Magnusson, ordförande Vision. Foto: Gustav Gräll
Veronica Magnusson, ordförande Vision. Foto: Gustav Gräll
I barn- och ungdomsvård, missbruksvård och äldreomsorg är det ganska vanligt att socialtjänsten erbjuder insatser utan utredning och biståndsbeslut. Många socialsekreterare vill arbeta mer förbyggande och behovet finns där.

Enligt Visions Socialchefsrapport, som genomfördes i maj 2019, anger 65 procent av socialcheferna att det är ganska vanligt att socialtjänsten erbjuder insatser utan utredning och biståndsbeslut i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Det är inte förvånande att så många socialtjänster erbjuder insatser utan utredning och biståndsbeslut. Det beror förmodligen på att det finns ett behov av den typen av insatser. Socialsekreterare och socialchefer vet också att det ger ett bättre resultat för individ och samhälle om man kan erbjuda stöd i ett tidigt skede, säger Visions ordförande Veronica Magnusson.

Mer tillgängliga insatser
69 procent av socialcheferna som deltog i Visions socialchefsrapport anser att det är en önskvärd utveckling att gå mot mer tillgängliga insatser utan förgående utredning och biståndsbeslut.
– Vi ser att det här är en utveckling som verkligen behövs. Vi har under många år fått vittnesmål om att social­sekreterare tvingas lägga mycket tid på administration och dokumentation. Samtidigt finns det en vilja att arbeta mer förbyggande, säger Veronica Magnusson.
En fördel med mer tillgängliga insatser är, enligt Veronica Magnusson, att det blir mindre dramatiskt för individen att söka stöd och hjälp från socialtjänsten. Att exempelvis delta i en rådgivande verksamhet kan kännas betydligt mindre dramatiskt än att själv lämna in en ansökan till socialtjänsten.
– Det är viktigt att även den här typen av insatser dokumenteras på ett systematiskt sätt, för att kunna följa individen, för att kunna garantera rättssäkerheten och för att säkerställa att barnperspektivet finns med. Det vore bra om varje kommun tittar på vad som faktiskt är viktigt att dokumentera så socialsekreterarna slipper ägna sig åt onödig dokumentation, säger Veronica Magnusson.

Tydliggör förebyggande uppdrag
Behovet av tidiga insatser finns på i stort sett samtliga av socialtjänstens områden, även om individen förstås alltid har rätt att få sin ansökan prövad.
– Oavsett område så blir problematiken ofta lindrigare ju tidigare man kan erbjuda rätt insatser, oavsett om det gäller barn och unga, missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. Vi vill att socialtjänstens förebyggande uppdrag ska tydliggöras i den regeringsutredning av socialtjänstlagen som för närvarande pågår. Ett tydliggjort förebyggande uppdrag gör det förebyggande arbetet mer likvärdigt i hela landet. Eftersom det i dagsläget är frivilligt så är det lätt att kommuner prioriterar bort det förebyggande arbetet i tuffa tider, säger Veronica Magnusson.

Tycker du det är en önskvärd utveckling att gå mot mer tillgängliga insatser utan föregående utredning och biståndsbeslut?
Om undersökningen
Undersökningen är från Visions årliga socialchefsrapport från maj 2019, en enkätundersökning bland landets socialchefer. Socialchefer från 148 kommuner har svarat.

Rätt villkor nyckeln till ett närvarande ledarskap

Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Bara var fjärde socionom anser att ledarskapet på deras arbetsplats är bra.
– För hög arbetsbelastning, stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, även om det förstås är sorgligt att en dryg tredjedel upplever ledarskapet som dåligt eller inte så bra. En undersökning från oss på Akademikerförbundet SSR visar att sjuttio procent av socionomerna anser att deras chef har för hög arbetsbelastning. Stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.
Den avgörande faktorn för att fler socionomer ska vara nöjda med ledarskapet är, enligt henne, en bra arbetssituation för chefen. En utmaning är att många chefer saknar tillräckligt mandat för att sätta löner och skapa en attraktiv lönestruktur. Hanna Broberg betonar även vikten av ett gott politiskt stöd för cheferna.

Rätt antal medarbetare per chef
– Många socionomer i socialtjänsten efterfrågar och värdesätter verkligen ett nära och stödjande ledarskap, vilket kräver rätt förutsättningar för cheferna. Annars blir det bara systemhantering och ett alltför manualbaserat arbete som inte bidrar till attraktiviteten. Rätt antal medarbetare per chef och administrativ avlastning frigör tid för chefernas kvalitativa målarbete tillsammans med sina medarbetare, säger hon.
Enligt undersökningen från Akademikerförbundet jobbar åtta av tio chefer i socialtjänsten över mellan en och två timmar per dag.
– Det har förstås en avskräckande effekt på potentiella chefer, inte minst unga som befinner sig i början av sin chefskarriär och ofta kombinerar yrket med familjebildning. Om socialtjänsten ska lyckas rekrytera chefer framöver krävs en översyn av arbetsvillkoren. Samtidigt utövas dagligen ett högkvalitativt och kvalificerat ledarskap på socialtjänster runtom i landet, trots en hög personalomsättning och en verksamhet som många gånger är både avancerad och komplex, säger Hanna Broberg.

Hur anser du att ledarskapet är på din arbetsplats?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Socialtjänstlagens modernisering ökar socionomers handlingsutrymme

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Några viktiga syften är att socialtjänstlagen ska bli lättare att tillämpa och förstå samt att stärka socionomers handlingsutrymme.

Senast den 1 december 2018 presenteras det samlade resultatet av översynen, men redan i mars-april 2018 kommer ett delbetänkande.
– När socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 var den en ramlag. Sedan dess har den ändrats nästan tvåhundra gånger. Sedan 1982 har dessutom det svenska samhället förändrats, en längre genomsnittslivslängd och flera stora flyktingvågor har utsatt socialtjänsten för stora påfrestningar. Lagstiftningen har med åren blivit mer detaljreglerad och utrymmet för professionen har snävats in. Vi behöver en ledning och styrning som baseras på tillit till professionen. Lagen är dessutom ofta svårtolkad. Det är några skäl till att översynen av socialtjänstlagen nu genomförs, säger Margareta Winberg.
Det viktigaste syftet med översynen är att göra socialtjänsten mer tillgänglig, jämställd, rättssäker och likvärdig i hela landet. Översynen sysselsätter sju personer på hel- och deltid och befinner sig för närvarande i ett insamlingsstadium.

Göra lagen mer lättöverskådlig
– Vi är ute mycket och träffar människor som arbetar inom socialtjänsten i olika delar av landet. Vi fångar bland annat upp socionomers åsikter angående vad som är viktigt att ha i beaktande när socialtjänstlagen ses över. Parallellt arbetar vi med frågor som berör socialtjänstlagens konstruktion och hur den kan bli mer lättöverskådlig och lättbegriplig, säger Margareta Winberg.
En målsättning med översynen är att underlätta för kommuner att samarbeta och samverka med varandra. Lagen ska också tydliggöra det uppdrag och ansvar som vilar på kommunerna.

Stärka handlingsutrymmet
I mars-april 2018 planeras ett delbetänkande med fokus på socialtjänstens förebyggande arbete. Det handlar om hur socialtjänsten kan agera både på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. En ambition är att socialtjänsten i större utsträckning ska prioritera det förebyggande arbetet och på sätt minska behovet av akutstyrda insatser. Ambitionen är också att stärka socionomers profession och handlingsutrymme.
– Vi tittar bland annat på möjligheten att låta socionomer ta över beslutsrätten för de individärenden som i dagsläget hanteras av kommunpolitikerna. Vi har ännu inte landat i något beslut i den här frågan. Många av de socionomer som jag talat med vill ägna mer tid åt socialt arbete och mindre åt administration och dokumentation. De vill att individens behov ska styra och inte kortsiktiga budgetrestriktioner. Många uttrycker också en önskan om att den tillitsbaserade ansatsen i socialtjänstens arbete ska återuppstå. Allt det här har vi i beaktande när vi genomför översynen, säger Margareta Winberg.

Förenklad handläggning
I översynen kommer utredningen även att se över möjligheter till förenklad handläggning. Det skulle kunna innebära att socialtjänsten kan besluta om åtgärder i enklare ärenden utan att nödvändigtvis dra igång en omfattande utredningsapparat.
– Det handlar om att socialtjänsten i framtiden kan förenkla handläggningen och att insatser ska bli mer tillgängliga, säger Margareta Winberg.