Endast drygt en femtedel av socionomerna kan fullt ut arbeta i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för socialt arbete. Samtidigt anger en överväldigande majoritet att det finns ett akut behov av mer forskning inom området.
För Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, är siffrorna nedslående men inte förvånande.
– Det Framtidens Karriär – Socionom har kommit fram till stämmer överens med de mätningar vi själva gör via NOVUS och det är en tendens som har förstärkts över tid. Tyvärr är det inget nytt, men det är naturligtvis oroande att en så stor andel upplever att de inte kan arbeta fullt ut i enlighet med lagstiftningen. Det ger en signal om att det sociala arbetet kanske inte är rättssäkert, men trots det uteblir reaktionerna från myndigheter och samhälle.
Behöver politiskt stöd
Heike understryker att en förutsättning för att förbättra siffrorna är att ge socialt arbete den tyngd och den status det borde ha baserat på sin samhällsviktiga funktion. Professionen måste ha möjligheter, organisation, resurser och konkret uppbackning för att kunna göra sitt jobb.
– Socialtjänstlagen (SOL) är samhällets sista skyddsnät och är till för att stötta medborgarna i en svår situation. Svajar skyddsnätet uppstår maskor, där människor faller igenom och far illa. Vi behöver ha politisk styrning och ledning som står upp för socialtjänstlagens intentioner – professionen kan inte bära detta själv, utan det handlar om ett övergripande synsätt från samhällets och beslutsfattarnas sida. Detta gäller även på ledarskapsnivå – chefernas förutsättningar att leda verksamheter utifrån SOL är begränsade på många håll, och ofta hamnar de i kläm mellan politisk styrning och vad som är viktigast ur ett medborgarperspektiv.
Professionens bedömning ska styra
En annan problematik i situationen är att det ofta är budgeten som styr vilka resurser socialsekreterarna har att tillgå för att stötta de människor som behöver hjälp. Det innebär att professionens bedömning av vilka insatser som behövs inte är styrande, utan att det istället kretsar kring vad som blir billigast.
– I kombination med att kommunerna inte har uppfattats som attraktiva arbetsgivare har detta lett till att många socialsekreterare har sökt andra positioner, vilket i sin tur har medfört att nyutbildade socionomer kommit till arbetsplatser där de har saknat handledning och behövt hantera svåra situationer utan erfarenhet.
Ökad forskning viktig faktor
Många tror att läget skulle kunna förbättras genom ett ökat fokus på forskning inom socialt arbete – hela 97 procent av de tillfrågade socialsekreterarna efterlyser ökat forskningsstöd. Heike berättar att Akademikerförbundet SSR har drivit just denna fråga i många år och hon tycker att det är positivt att det är ett ämne som yrkeskåren lyfter i undersökningen.
– Socialt arbete är ett område som är smärtsamt underprioriterat inom forskningen och det finns en mängd områden som behöver förbättras. Ett fåtal exempel bland många är forskningsstöd i evidensbaserat arbete, styrning- och organisationsforskning, digitalisering och teknisk utveckling och mycket mer. Detta är ett samhällsviktigt område för både individen, samhället och nationen, så politikerna behöver styra forskningsmedlen dit de behövs, avslutar hon.