Innovativa arbetssätt i första linjens socialtjänst
Den nya socialtjänstlagen har på många sätt förbättrat förutsättningarna för socialtjänstens arbete med tidiga och förebyggande insatser. I Stockholms stad pågår ett intensivt och brett arbete med att testa olika arbetssätt som gör tidiga insatser mer tillgängliga, både i hela staden och i fyra utvalda pilotstadsdelar.
– Vårt arbete med första linjens socialtjänst inleddes 2024 med en behovskartläggning som involverade såväl medarbetare som chefer och brukare. Vi strävar bland annat efter att flytta socialkontoren till arenor där medborgarna befinner sig och att erbjuda vissa former av rådgivning för drop in-besökare. Vi arbetar även med att tydliggöra vägen in till socialtjänsten och arbeta mer teambaserat så medborgarna inte behöver träffa flera olika handläggare för att få hjälp, säger Rebecca Hedenstedt, projektledare för Framtidens socialtjänst på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Hälsofrämjande samtal för äldre
I början av 2026 kommer Stockholms stad bland annat att kunna erbjuda stöd och behandling enskilt och i grupp utan behovsprövning till personer som utsatts för eller utövat våld i nära relation. Dessutom utökas dessa insatser till att även omfatta unga 15 till 18 år, ett behov som tydliggjordes i fjolårets behovsanalys.
Staden siktar också på att erbjuda fler tidiga och förebyggande insatser för äldre. Exempelvis hälsofrämjande samtal, samtalsgrupper som motverkar ofrivillig ensamhet och samtalsgrupp för personer som nyligen fått demensdiagnos. Ytterligare ett exempel på en tidig insats utan behovsprövning är flexibelt socialstöd. Planering pågår även för att kunna erbjuda samtal direkt till barn och unga utan behovsprövning, när oron inte är så hög att utredning behöver startas. De föräldrastödjande insatser som erbjuds utan behovsprövning ska dessutom utökas.
”Vi arbetar med att tydliggöra vägen in till socialtjänsten och arbeta mer teambaserat så medborgarna inte behöver träffa flera olika handläggare för att få hjälp.”
Första linjens socialtjänst
– I vår stadsdel består område första linjens socialtjänst för närvarande av fem enheter: fält, föräldrarådgivning, tidiga insatser via bland annat skolsocionomer och Järva ungdomsmottagning, mottagning för barn och unga samt familjerätts- och kontaktverksamhet, säger Anette Höög, områdeschef för första linjens socialtjänst i Järva stadsdelsförvaltning, en av Stockholms stads fyra pilotstadsdelar för första linjens socialtjänst.
Hon beskriver tillgängligheten som en viktig del av första linjens socialtjänst. Individer ska kunna få hela sitt behov tillgodosett via en handläggare.
– Det viktiga är att människor får rätt hjälp, inte vilken socialtjänstenhet som gör vad. Som en del i pilotprojektet ska vi införa en ny insats, Flexibelt socialt stöd, från 1 januari 2026. Insatsen fokuserar på praktiskt socialt arbete och stöd, att lotsa medborgare rätt samt att erbjuda stöd- och rådgivande samtal. Insatsen är utan behovsbedömning och upp till fem samtalstillfällen, säger Anette Höög.
– En utmaning med omställningen är att det är ett är ett paradigmskifte. Utredningar har traditionellt sett tagit en stor del av socialtjänstens resurser i anspråk, medan det förebyggande och främjande arbetet som inte kräver utredning inte har fått lika stort utrymme. Nu handlar det om att fokusera mer aktivt på det förebyggande och främjande arbetet, vilket förutsätter en kulturomställning i vår organisation, säger Anette Höög.
Nå målgrupper med störst behov
Rebecca Hedenstedts råd till andra socialtjänster är att våga prova satsningar inom första linjen i mindre skala och justera efterhand. Ett annat råd är att så snabbt som möjligt lämna planeringsfasen och i stället gå in i en genomförandefas.
– En viktig förutsättning för att lyckas omfördela resurser till tidiga och förebyggande insatser är att arbeta mer med förenklad dokumentation inom myndighetsutövningen. Det frigör tid till att jobba med stödinsatser och ändra våra arbetssätt så att vi verkligen når rätt målgrupper när de behöver oss, exempelvis barn och unga som kommer i kontakt med oss via orosanmälan, där det ofta finns riskfaktorer. Vi ska också fokusera än mer på att kroka arm med civilsamhället och andra verksamheter i staden, det kan bidra till att öka förtroendet för och tilliten till socialtjänsten, säger hon.
