Etikettarkiv: Välfärdsteknik

Välfärdsteknik ska tillföra mervärde och nytta

Falu kommun har bland annat introducerat robotkatter i omsorgen. Foto: JustoCat / Alice Öberg
Falu kommun har bland annat introducerat robotkatter i omsorgen. Foto: JustoCat / Alice Öberg
Falu kommun har i flera år arbetat strategiskt med introduktionen av digitala välfärdstjänster. Utgångspunkten för förvaltningens teknikarbete är att bidra till ökad självständighet, möjlighet till aktivitet, delaktighet och trygghet för brukarna samt att effektivisera vardagen för medarbetarna.

– Vi har länge arbetat aktivt med att introducera välfärdsteknik i hemtjänsten samt på kommunens vård- och omsorgsboenden. Introduktionen av ny teknik sker alltid i projektform eftersom vi då kan arbeta strukturerat och fokuserat, säger Carina Andersson, som är motsvarande socionom i grunden och har kompletterat med it-utbildning. Hon är också med i SKL:s beställarnätverk för välfärdsteknik. Hon arbetade i tio år som handläggare och chef i äldreomsorgen innan hon blev it-samordnare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun 2001.

Carina Andersson, it-samordnare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun.
Carina Andersson, it-samordnare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun.
Digitalt där det tillför nytta
Exempel på projekt som genomförts är digitalt arbetssätt i hemtjänsten, vilket innebär att hemtjänstpersonalen använder mobiltelefonen som verktyg för bland annat dokumentation, tidregistrering och att öppna medicinskåp. I framtiden planerar man att addera läkemedelssignering och andra funktioner till det mobila arbetssättet.
– Vi har även introducerat robotkatter i omsorgen, trygghetskameror i hemtjänsten och på vård- och omsorgsboenden, och genomför nu ett pilotprojekt med mobila trygghetslarm. Ett skäl till att vi satsar så fokuserat på välfärdsteknik är hur kommunens demografi kommer att utvecklas framöver med fler brukare med ett stort omsorgsbehov. Då gäller det att vi jobbar smart och nyttjar digitala tjänster där det är möjligt och där de tillför nytta, säger Carina Andersson.

Samverkan med leverantörer
Hon betraktar kontinuerlig samverkan med leverantörer som en nyckelfaktor för ett framgångsrikt arbete med välfärdsteknik och rekommenderar andra kommuner att ställa krav på en nära proaktiv samverkan som bland annat ger er som kund möjlighet att påverka produktutveckling och liknande.
– Mitt råd angående inköp av lösningar för välfärdsteknik och andra digitala lösningar för kommunal omsorg är att förbereda noga, inkludera informationssäkerhetsaspekter på ett tidigt stadium samt att noga kartlägga hur behoven ser ut. Ställ er alltid frågan om just den här tekniska lösningen kan tillföra mervärde och nytta för brukarna. Det är den faktorn som i slutänden bör avgöra om man ska investera i en viss typ av välfärdsteknik. Jag rekommenderar även andra kommuner att ta del av vägledningen för upphandling av välfärdsteknik som ett nationellt beställarnätverk tagit fram och som finns på SKL:s hemsida, säger Carina Andersson.

Samverkan med kommuner
Hon rekommenderar att man tydligt informerar såväl brukare som anhöriga om välfärdsteknik, och att på ett så tidigt stadium som möjligt fundera över hur driften av tjänsterna ska hanteras. Ett tips för att effektivisera och kvalitetssäkra införandet av välfärdsteknik i en kommun är, enligt Carina Andersson, att samverka med andra kommuner och regioner. I Dalarna genomför regionens samtliga femton kommuner tillsammans med landstinget gemensanna upphandlingar av tekniska lösningar. Falu kommun ingår även i en regional referensgrupp för välfärdsteknik med representanter från såväl kommuner som landsting.

Visningslägenhet för teknik
– Vi samarbetar även med vårt kommunala bostadsbolag Kopparstaden, Region Dalarna och LD Hjälpmedel. Tillsammans bygger vi upp ett smart hem, en visningslägenhet där vi visar upp välfärdsteknik som kan användas i boendemiljö. Tanken är att lägenheten ska fungera som utbildningslokal för vår personal och som en plats där brukare och patienter kan lära sig om tillämpningen av välfärdsteknik. Det är ett exempel på vad samverkan med många olika aktörer kan leda till på det här området, säger Carina Andersson.

Om Treserva
Treserva är CGI:s verksamhetssystem för vård och omsorg. Det är ett modernt och öppet system för kommunal hälso- och sjukvård, omsorg om äldre och funktionsnedsatta samt individ- och familjeomsorg. Med ett modernt gränssnitt och appar kan utförare och myndighetspersonal arbeta mobilt. Modern arkitektur gör systemet väl förberett för e-förvaltning. Med statistikfunktionen kan verksamheten fortlöpande utvärderas och förbättras.

Ledarskapet viktigast för en attraktiv socionomarbetsgivare

Veronica Magnusson, ordförande i Vision och Per Sandberg, förvaltningschef för arbete och välfärd i Växjö kommun.
Veronica Magnusson, ordförande i Vision och Per Sandberg, förvaltningschef för arbete och välfärd i Växjö kommun.

Ett bra ledarskap, en bra löneutveckling och rimlig arbetsbelastning är de faktorer som främst kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom socialt arbete. Även kompetensutveckling och en bra arbetsmiljö rankades högt i Framtidens Karriär – Socionoms undersökning mot socionomer.

– Undersökningsresultatet bekräftar de undersökningar vi gjort. Även där rankades en rimlig arbetsbelastning och ett professionellt ledarskap högt. Goda förutsättningar för att göra ett bra jobb var en viktig faktor i flera av våra undersökningar, men framgår inte lika tydligt i denna undersökning. Däremot framgår det tydligt att rimlig arbetsbelastning är mycket viktigt för många, säger Veronica Magnusson, ordförande i Vision.
Hon betraktar mer tid för socialt arbete som en av de mest avgörande faktorerna för en arbetsgivares attraktivitet. I Framtidens Karriär – Socionoms undersökning ansåg 53 procent att det är en viktig faktor.

Underskatta inte ledarskapet
– Undersökningsresultatet ger en tydlig signal om hur viktigt ledarskapet är, det bör inte underskattas i verksamheter där det förekommer myndighetsutövning. För en arbetsgivare som vill stärka sin attraktivitet är det därför ofta avgörande att ge cheferna så goda förutsättningar som möjligt.
Hennes råd till arbetsgivare som vill behålla och attrahera socionomer är att ha en löpande dialog med fackliga organisationer kring vilka attraktivitetshöjande faktorer som är mest relevanta att jobba med.
– Vi vet av erfarenhet att det är betydelsefullt för många socionomer att känna sig sedda och bekräftade på jobbet. Att satsa på en genomtänkt introduktion och individuellt utformad kompetensutveckling är exempel på två bra investeringar för arbetsgivare, liksom att ge medarbetarna tid för återhämtning och reflektion, säger Veronica Magnusson.

Premiera erfarna medarbetare
– Undersökningsresultatet känns definitivt rimligt. Det som saknas är storleken på arbetsgruppen, ofta har chefer stora grupper att arbetsleda inom framförallt individ- och familjeomsorgen. Små arbetsgrupper möjliggör ett närvarande ledarskap som efterfrågas av många, säger Per Sandberg, förvaltningschef för arbete och välfärd i Växjö kommun och styrelseledamot i Sveriges Socialchefer.
Han understryker vikten av att se och vårda organisationens befintliga medarbetare och tillägger att fokus ofta hamnar på att attrahera nya medarbetare. Det gör att de befintliga medarbetarna ibland glöms bort.
– Erfarna medarbetare som funnits med länge i organisationen är en mycket viktig resurs som behöver vårdas. Det gäller även lönemässigt, självklart är det positivt att ingångslönerna har gått upp på senare år, men det tydliggör också vikten av att det ska synas i även i lönekuvertet om man är en erfaren socionom, säger Per Sandberg.

Välfärdsteknik och digitalisering
I undersökningen ansåg endast 19 procent av socionomerna att arbetsgivares attraktivitet stärks om de ligger långt fram med digitalisering. Per Sandberg anser däremot att det är en nyckelfaktor för att rekrytera socionomer, såväl idag som i framtiden.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom socialt arbete?

Socialtjänstens digitaliseringstakt ökar med innovationstänk

Anette Gladher, biträdande förvaltningschef och tidigare socialchef i Karlskrona kommun. Foto: Karlskrona kommun
Anette Gladher, biträdande förvaltningschef och tidigare socialchef i Karlskrona kommun. Foto: Karlskrona kommun

59 procent av socionomerna anser att deras arbetsgivare inte ligger långt framme inom välfärdsteknik och digitalisering. En kommun som satsat på digitalisering är Karlskrona, som utvecklat en app för familjehemsvården som frigör tid och höjer kvaliteten.

− Att 59 procent av socionomerna inte anser att deras arbetsgivare ligger långt framme inom välfärdsteknik och digitalisering är förstås inte positivt. Däremot finns det en omfattande utvecklingspotential på det här området, socialtjänsten kan åstadkomma mycket nytta med digitala verktyg. Socialtjänstens medarbetare kommer säkerligen att komma med många förslag på hur digitalisering kan effektivisera arbetet framöver, det är viktigt att chefer är lyhörda för dessa förslag, säger Anette Gladher, biträdande förvaltningschef och tidigare socialchef i Karlskrona kommun.
Karlskrona kommun är en av tio kommuner som deltar i SKL:s projekt LEDA för smartare välfärd, med syftet att öka hastigheten, nyttan och kvaliteten i införandet av digitala lösningar.

Frigör tid för socialsekreterare
− I samarbete med ett lokalt it-företag utvecklade vi appen BarnSam, som används i familjehemsvården. Genom att använda BarnSam, där familjehemsplacerade barn får besvara frågor via ett formulär, frigörs tid för socialsekreterare att samtala med barnen. Det bidrar även till systematik och kunskap som kan användas på aggregerad nivå, säger Anette Gladher.
Hon tillägger att BarnSam bidrar till att såväl barn som socialsekreterare upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i familjehemsvården. Kvaliteten i socialsekreterarnas uppföljning höjs och administrationstiden minskar.

Innovationstänk
− För att öka digitaliseringstakten i socialtjänsten krävs en förändrad syn på digitala innovationer. Socialtjänsten behöver bli en organisation som präglas av ett innovationstänk på det här området. Tillvarata socionomernas förslag, formulera en utmaning och se om digitalisering är rätt väg att gå för att lösa den, säger Anette Gladher.
Tanken är att BarnSam på sikt ska kunna användas även i andra delar av socialtjänsten. Karlskrona kommun har även utvecklat en e-tjänst som effektiviserar hanteringen av serveringstillstånd.

Långsiktig digitaliseringsplan
Hennes råd till andra kommuner är att ha en långsiktig digitaliseringsplan som det tagits beslut kring på högsta ledningsnivå. Se även till att det finns tid för medarbetarna att lära och ta till sig de nya verktygen.
− Tänk gärna stort, men börja med att utveckla småskaliga digitala lösningar. Kom ihåg att ni inte behöver sitta på alla svar själva; tveka inte att anlita extern expertis från näringslivet och akademin. Samverka genom att dela digitala lösningar med andra kommuner och inrätta gärna en central utvecklingsavdelning som uteslutande fokuserar på att utveckla digitala lösningar för kommunens olika verksamheter, säger Anette Gladher.

Hur långt framme ligger din arbetsgivare (inom socialt arbete) inom välfärdsteknik och digitalisering?