Etikettarkiv: Våld

Webbkurs om våld i nära relationer

Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen har tagit fram en webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kunskap om våld
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Att ha kunskaper om våldet är viktigt för att kunna ge våldsutsatta ett bra bemötande och arbeta förebyggande och förändra attityder i samhället. I webbkursen får du en introduktion till ämnet genom text, bilder, filmer och interaktioner

Öppen för alla
Kursen är kostnadsfri och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särskilt fokus på socialtjänstens arbete. Fakta varvas med filmade inslag med experter och yrkesverksamma från hela landet.

Gruppspår för arbetsplatsen
Du kan gå kursen enskilt eller i grupp. Allt som behövs är en dator eller en mobil och internetuppkoppling.

Klicka här för mer information och för att delta i kursen

Webbkurs om våld

Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen har tagit fram en webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kunskap om våld
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Att ha kunskaper om våldet är viktigt för att kunna ge våldsutsatta ett bra bemötande och arbeta förebyggande och förändra attityder i samhället. I webbkursen får du en introduktion till ämnet genom text, bilder, filmer och interaktioner

Öppen för alla
Kursen är kostnadsfri och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särskilt fokus på socialtjänstens arbete. Fakta varvas med filmade inslag med experter och yrkesverksamma från hela landet.

Gruppspår för arbetsplatsen
Du kan gå kursen enskilt eller i grupp. Allt som behövs är en dator eller en mobil och internetuppkoppling.

Klicka här för att skapa ett konto och delta i kursen

Mölndal först med VR-träning mot hot och våld

Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Hotfulla situationer blir allt vanligare i socialtjänstens vardag. I Mölndal utbildas personalen med VR-teknik (virtual reality) för att lära sig bemöta aggressiva klienter. Och det är Mölndal först i världen med!

– Väldigt roligt att vara pionjärer, säger Ann-Britt Uddgren som är enhetschef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal och projekt­ledare för VR-arbetet.
Hon är en av dem som varit med och utformat den hotfulle ”Peter”, huvud­figur i Mölndals första träningsscenario, som utspelar sig i receptionen. Peter är arg för att han inte fått sitt försörjningsstöd och nu vill han träffa sin hand­läggare, ”min soc” som han själv uttrycker det. Han är stor och stark, tränger sig förbi i kön och är aggressiv.
I VR-miljön är den arge mannen ”bara” en datoranimerad visualisering. Men hotet upplevs som mycket påtagligt.

Självkännedom viktigt
– Det är mycket realistiskt, man känner hur pulsen höjs, säger Ann-Britt Uddgren.
När vi gästar SAF har det bara gått två veckor sedan en förargad besökare slog sönder en skrivare. Kaffeautomater har slagits sönder också, och verbala hot är inte ovanliga.
Konflikthantering handlar mycket om att bli medveten om sina egna reak­tioner och kunna kontrollera dem. Teoretiska kunskaper i all ära, men i en stressad situation kan allt man lärt sig vara som bortblåst.
Praktisk övning i ett ”nästan skarpt” läge kan ge en helt annan trygghet. Med en interaktiv VR-simulator kan man träna på att hantera samma hotfulla situation flera gånger om och pröva olika vägar för att hitta rätt.
Pulsen mäts under träningen och möjligheten att upprepa träningen är viktig.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Alla får träna
Hittills har en handfull personer på SAF fått testa VR-verktyget D-escalator (avtrappning). Med start i höst ska samtliga cirka 250 anställda få minst ett ”träningspass”.
– Ett pass tar bara ungefär fem minuter, men det är också viktigt med introduktionen före och diskussionerna efteråt, berättar Anders Toresson, utvecklingsledare på SAF.
Under eftersnacket fångas obehagskänslor upp:
– Ofta vet man inte i förväg hur man kommer att reagera. Du tror kanske att du är modig och att du kommer att säga rätt saker, men när man hamnar i en hotfull situation är det lätt att bli liten och rädd, säger Ann-Britt Uddgren.

Diskussion ger lärande
– Förhoppningen är att hela arbetsgrupper ska träna ihop, eller nästan samtidigt, så man kan diskutera sina upplevelser och jobba vidare med dem i arbetsgruppen, säger enhetschef Ingrid Irekvist.
Ett andra övningsscenario håller nu på att tas fram i Mölndal. Då handlar det om ett hembesök som skulle kunna utvecklas till en hotfull situation.
– En orosanmälan är gjord för att ett barn far illa. En kvinna öppnar dörren, låter dig motvilligt följa med in, man ser en massa flaskor – och en uppretad man. Där börjar agerandet, berättar Anders Toresson.
– Vi hoppas kunna visa upp hembesöksscenariot på Mötesplats IFO i Göteborg i november, säger Ann-Britt Uddgren.

Behåll lugnet!
Målet med VR-träningen är förstås att undvika våld och hot och att få en så säker arbetsplats som möjligt, där man bara i undantagsfall tvingas kalla på väktare. Och det är inte bara medarbetarna som ska lära sig mer genom VR-projektet. Även de hotfulla figurerna – avatarerna – ska bli alltmer sofistikerade ju mer de används, med hjälp av så kallad artificiell intelligens (AI).
Rent generellt, vad ska man främst tänka på för att undvika upptrappning av en hotfull situation?
– Viktigast är att behålla lugnet, så man har tillgång till sin tankeverksamhet, annars är det svårt att fatta kloka beslut, säger Ingrid Irekvist.
Ann-Britt Uddgren instämmer:
– Man ska inte konfrontera personen, utan hålla sig lugn och vänlig.

Säkerhetsarbete i flera delar
Utbildning i säkerhet har länge varit prioriterat på SAF i Mölndal, men arbetet har intensifierats de senaste två åren genom ett samarbete med beteendevetaren Maria Bauer, som senast i våras föreläste för medarbetarna om sekundär traumatisering, och företaget Framvik. (Se faktaruta.)
Förutom det unika VR-projektet har förvaltningen idag en mer genomtänkt säkerhetsplanering överlag, med bland annat väggfasta datorer och separata entréer för personal och be­sökare samt särskilda besöksrum på bottenvåningen.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Om VR-verktyget
I år börjar social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal att med hjälp av VR-teknik utbilda sina medarbetare i att hantera hotfulla situationer. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och ge medarbetarna övning i att hantera konfliktsituationer på ett sätt som gör att risken för hot och våld minimeras.
VR-verktyget heter D-escalator och har tagits fram av företaget Framvik Produktion. Bakom företaget står beteendevetaren Maria Bauer, en av Sveriges mest erfarna utbildare inom konflikthantering, och socionomen och kriminologen Axel Fors. Utvecklingsarbetet får ekonomiskt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova.

Social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal
På social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal arbetar cirka 200 socionomer inom två verksamhetsområden, IFO (individ- och familjeomsorg) och AFE (arbetsmarknad, försörjningsstöd och etablering).

Inom AFE-området pågår ett stort förändringsarbete som syftar till att ge bättre och mer individuellt anpassade insatser till den som sökt försörjningsstöd, så att personen ska kunna ta viktiga steg mot självständighet och egen försörjning. Centrala nycklar i omställningen är digitaliseringen av ansökan och automatisering av handläggningen. Det blir smidigare för den sökande och dyrbar arbetstid frigörs – tid som istället kommer att kunna läggas på mötet med klienten.

Även inom IFO-området används digitalisering för att möta framtiden – ett aktuellt exempel som är på gång är taligenkänning för utredande social­sekreterare. När det gäller barnavården har ett utvecklingsarbete bedrivits under de senaste åren som gett gott resultat. Barnavården i Mölndal är idag av god kvalitet med bättre rättssäkerhet och stark tonvikt på att barnen själva ska vara delaktiga. En viktig del är metoden signs of safety som man har arbetat utifrån under ett par år och som medarbetare från SAF numera utbildar andra i. Och genom deltagande i forskningsprojektet ”Förälder på avstånd” fortsätter arbetet med att stärka nät­verket kring utsatta barn.

Södra Ågatan 4, Mölndal
Tel: 031-315 10 00

Kontaktperson:
Maria Lyréus, kvalitetschef
E-post: maria.lyreus@molndal.se
www.molndal.se

Kunskapen om hedersrelaterat våld behöver öka

Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.
Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.
Allt fler socionomer möter hedersrelaterat våld i sin yrkesutövning. Det hedersrelaterade våldet har även uppmärksammats mer på senare år, vilket ökar behovet av en stärkt kompetens på området bland socialtjänstens medarbetare.

– När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av kvinnans sexualitet och sociala liv central. Kvinnor uppfostras till att följa familjens och släktens sociala koder, och om de bryter mot dessa koder riskerar de att utsättas för psykisk och fysisk misshandel, säger Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, en mottagning för personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är även talesperson för den ideella organisationen Kvinnors Nätverk, och har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.

Sanktioneras av kollektivet
Hon påpekar att hedersrelaterat våld har många likheter med våld i nära relationer, men att det också finns särdrag.
– Hedersrelaterat våld och förtryck utförs, sanktioneras och accepteras av kollektivets medlemmar, alltså familjen och släkten. Förövarna, som kan vara både män och kvinnor, begränsas sällan till den närmaste familjen. Hedersrelaterat våld handlar till stor del om att få den utsatte att känna skuld och skam. Den här typen av våld kan ta sig uttryck i sådant som begränsningar i den utsattes sociala liv, fysiskt våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning, säger Azam Qarai.

Förbyggande strukturerat arbete
– Det är svårt att säga hur vanligt hedersrelaterat våld är i Sverige med tanke på att mörkertalet förmodligen är stort. För den utsatte krävs ofta mycket mod för att våga söka sig till de sociala myndigheterna och att öppna sig för en socialsekreterare om sin problematik. Det vi kan konstatera är att det här är ett växande samhällsproblem som drabbar både män och kvinnor samt att problematiken har uppmärksammats mer på senare år, vilket fått fler att våga anmäla, säger Azam Qarai.
Hon anser att samhället bör satsa mer på arbete som förebygger hedersrelaterat våld samt att socialtjänsterna runtom i landet bör arbeta strukturerat för att utbilda sina medarbetare i att hantera den här typen av problematik. Fördjupad kunskap, bättre arbetsmetoder och mer långsiktiga satsningar krävs för att färre ska utsättas för hedersrelaterat våld framöver.

Azam Qarais råd till socionomer som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersrelaterat våld
• Var öppen för den information du får och låt dig inte färgas av dina egna normer eller värderingar. Även om det ibland kan vara svårt att relatera till hedersrelaterat våld så är det viktigt att vara öppen för den utsattes berättelse om sin situation, utan att låta sig påverkas av sina egna värderingar, normer eller förutfattade meningar. Var medveten om att förtrycket och våldet troligen är normaliserat.
• Gör en riskbedömning redan från start. Avväg de risker den våldsutsatta kan utsättas för när du tar kontakt med familjen. Att tala med utomstående om sina problem är ofta starkt tabubelagt och medför risk för upptrappat våld. Se därför till att barnet eller ungdomen är i trygghet innan du kontaktar familjen.
• Ta barnets parti. För en socialsekreterare är det naturligt att involvera familjen i ärendet och att jobba parallellt med barnet och familjen, men när det gäller hedersrelaterat våld är familjen sällan det bästa sammanhanget för den utsatte, utan kan tvärtom utgöra en allvarlig fara. Var därför beredd att ta barnets eller ungdomens parti.
• Jobba i par eller i team. Hedersrelaterat våld bottnar ofta i en komplex problematik som kan vara komplicerad att utreda och åtgärda. Arbeta därför i team eller åtminstone i par med andra socialsekreterare vid den här typen av ärende. Tveka inte heller att ta hjälp av den expertis som finns på exempelvis Linnamottagningen eller andra mottagningar.