Etikettarkiv: Socialförvaltning

Gör skillnad för barn och ungdomar i Uppsala!

shutterstock_1443777188_edit

Vill du göra skillnad för barn och ungdomar i Uppsala? Då är du välkommen till socialförvaltningen!

Uppsala är i en stark expansionsfas och som socialsekreterare hos oss finns det stora möjligheter till utveckling och variation, till exempel har vi skapat en omfattande introduktions – och kompetensutvecklingsplan. Vi satsar på en god arbetsmiljö, specialisthandledning och välfungerande arbetsgrupper.

Vi är en av Sveriges största socialtjänster och här ryms myndighetsutövning och interna insatser inom samma förvaltning. Detta gör att vi kan samordna arbetet och våra resurser på ett effektivare sätt.

Vi söker dig som tycker detta låter spännande och vill vara med och påverka genom inflytande, samverkan och utveckling. Välkommen med din ansökan!


Borås ska bli socionomernas förstahandsval

Karin Larsson, socionom och socialsekreterare inom Barn och Unga på Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Per Stålfors
Karin Larsson, socionom och socialsekreterare inom Barn och Unga på Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Per Stålfors

Socialförvaltningen i Borås Stad har lyckats få bukt med rekryteringsproblemen tack vare en handlingsplan som inneburit ett rejält omtag på verksamheten som fört med sig högre löner, bonus för mentorskap och ett gediget introduktionsprogram för nyanställda socionomer.

För ett par år sedan var situationen inom socialtjänsten i Borås ansträngd. Hela landet hade brist på socionomer och förvaltningen hade svårt att rekrytera tillräckligt många socialsekreterare och tvingades ta in konsulter för att täcka behoven. Förra året gjordes ett rejält omtag i form av en KAL-plan som omfattade en rad åtgärder i syfte att stärka socialsekreterares yrkesroll och där frågor som lönebildning, arbetsvillkor samt kompetens- och personalförsörjning inom socialtjänsten stod i fokus.
– Det har verkligen skett en stor förändring sedan KAL-planen sjösattes. För mig personligen har det inneburit 2 000 kronor mer i månadslön, säger Karin Larsson, socionom och socialsekreterare inom Barn och Unga på Individ- och familjeomsorgsförvaltningen.
En annan påtaglig förändring är att det blivit lättare att rekrytera nya medarbetare. Konsulterna har sakta men säkert fasats ut och ersatts av fast anställda kollegor.
– Vi har numera många nyutexaminerade socionomer i verksamheten vilket är jätteroligt samtidigt som det tar lite tid att lära upp alla nya. Men KAL-planen har tagit höjd för det i form av att alla mentorer får 1 500 kr extra per månad. Det är förstås en bra morot samtidigt som det känns bra att kunna bidra till att ge de nya en bra start i yrket och arbeta för att de ska trivas och stanna kvar kos oss.

Många fördelar
Även arbetsvillkoren har setts över. Ett exempel är att pendlande socialsekreterare, i den mån arbetet tillåter, kan ges möjlighet att arbeta hemifrån en dag i veckan.
– Jag tillhör den stora skara medarbetare som bor i Göteborg och pendlar till Borås. Om arbetet tillåter kan vi nu jobba en sträcka under bussfärden om vi vill, vilket är en stor fördel, säger Karin.
Efter tre år i yrket, samtliga i Borås, kan hon varmt rekommendera andra socionomer att söka sig till verksamheten.
– Här finns trevliga kollegor och en grundstabilitet med erfarna chefer och lagom stora arbetsgrupper. Trots att arbetet är tufft och att vi har en hög arbetsbelastning får vi bra stöd från vår närmsta arbetsledning.
Många delar av KAL-planen är genomförda, andra är fortfarande på planeringsstadiet.
– Vi ser nu att vårt arbete ger resultat, i nästa steg vi behöver vi synas utåt och berätta om vår verksamhet. Lyckas vi med det kommer vi inte att behöva slåss för att studenterna ska välja oss. Siktet är inställt på att bli nyutexaminerade socionomers förstahandsval, fastslår Karolina Humleving, kommunikatör.

Vi söker socionomer! Läs mer om våra tjänster och ansök här!

Borås stad
KAL-planen (Kompetens- och personalförsörjning, Arbetsvillkor och Lönebildning) omfattar en rad åtgärder för att socialsekreterare ska stärkas i sin yrkesroll och vilja satsa på en karriär i Borås. Mentorstilllägg, högre lön för anställda som arbetar med myndighetsutövning av barn och unga, erfarenhetssatsning, förbättrad fysisk arbetsmiljö, administrativt och digitalt stöd, chefs- och ledarskapsutbildning, möjlighet till specialistkompetens och att studera på deltid med bibehållen lön är några punkter som ingår.

www.boras.se


Plattformsarbete bidrar till ett jämlikt Göteborg

Ingrid Brännström, processledare plattformen myndighetsutövning funktionshinder och Tuula Bengtsson, enhetschef för stöd- och försörjningsenheten i SDF Centrum. Foto: Julia Sjöberg
Ingrid Brännström, processledare plattformen myndighetsutövning funktionshinder och Tuula Bengtsson, enhetschef för stöd- och försörjningsenheten i SDF Centrum. Foto: Julia Sjöberg

Arbetet mot ett mer jämlikt Göteborg är något som står i centrum för hela stadens socialförvaltningar. Efter att socialtjänstens 21 förvaltningar slagits ihop till tio samt Social resursförvaltning, etablerades därför plattformsarbetet, vars mål är att skapa en socialtjänst som ger lika förutsättningar för alla.

Arbetet tog sin grund i en utredning som visade att det sociala arbetet såg olika ut på de olika socialförvaltningarna i staden. Det medförde i sin tur att medborgarna fick tillgång till olika resurser och arbetssätt beroende på var de bodde, något som gick stick i stäv med socialtjänstens målsättning om ett jämlikt Göteborg. Detta lade grunden för det så kallade plattformsarbetet, en samlingsterm för stadens övergripande kvalitetssäkring i arbetet genom kompetensutveckling, stöd till att hantera riktlinjer och utveckla metoder.
– De tio förvaltningarna i Göteborg fungerar lite som tio mindre svenska kommuner. Vi arbetar inom en politiskt styrd organisation som bygger på centrala beslut, men vi har stora möjligheter att fatta lokala beslut. Det är inte alltid lätt att lyfta blicken från sin egen verksamhet. Därför är plattformsarbetet väldigt viktigt – plattformsledarna har en samordnande funktion och bär uppdraget över olika nivåer för att få en samsyn i hela kedjan, säger Tuula Bengtsson, enhetschef för stöd- och försörjningsenheten i SDF Centrum.

Tydligare ansvarsfördelning
Några av åtgärderna som introducerats via plattformsarbetet är förstärkt introduktion under längre tid och kompetensutveckling för såväl socialsekreterare och 1:e socialsekreterare som enhetschefer, allt för att bidra till stabil bemanning med rätt kompetens för verksamheten, vilket leder till en attraktiv arbetsgivare. Ingrid Brännström är processledare plattformen myndighetsutövning funktionshinder, och hon betonar att målet är att medborgarna ska få samma information och bemötande oavsett var i Göteborg de bor. En stor del av plattformsarbetet handlar om utvecklingsfrågor för staden, inklusive implementering av arbetsmetoder.
– Sedan plattformsarbetet påbörjades har det blivit en tydligare struktur och ansvarsfördelning. Möjligheten för frågor att hanteras mer effektivt har ökat nu när det finns processledare som driver dem vidare och för dem till andra forum. Det faktiska arbetet bedrivs fortfarande ute på enheterna och har brukarna i fokus, men vi som processledare ser till att frågor och initiativ inte hamnar mellan stolarna.

Ankie Widén, enhetschef för barn och unga i Majorna-Linné och Helge Piri, enhetschef för vuxen-enheten Askim-Frölunda-Högsbo. Foto: Julia Sjöberg
Ankie Widén, enhetschef för barn och unga i Majorna-Linné och Helge Piri, enhetschef för vuxen-enheten Askim-Frölunda-Högsbo. Foto: Julia Sjöberg

Har medfört nya rutiner
Enhetschefen för barn och unga i Majorna-Linné, Ankie Widén, och enhetschefen för vuxenenheten Askim-Frölunda-Högsbo, Helge Piri, har båda varit med sedan plattformsarbetets införande. De lyfter den förbättrade samordningen och utvecklingsnätverken som de viktigaste förändringarna plattformsarbetet har fört med sig.
– Förr var vi 21 stadsdelar. I och med sammanslagningen till tio stycken introducerades även plattformsarbetet. Det har varit en oerhörd drivkraft som bland annat har lett till kraftiga satsningar på såväl ledarskap och kompetensutveckling som trivsel och medarbetare. Det har också medfört ett antal gemensamma rutiner för staden vad gäller handläggningsfrågor, något som är väldigt viktigt för att skapa en likställd socialtjänst, konstaterar Ankie.

Konkretiserade visioner
Hon får medhåll från Helge, som betonar att det har blivit lättare att utveckla och arbeta fram olika arbetsmetoder och lösningar, och att identifiera och kartlägga förbättringsområden. Arbetet utgår från enhetschefsnätverk från varje målgrupp, som enas om vilka satsningar som behöver göras, och sedan för frågorna både uppåt i leden och ut bland socialsekreterarna.
Inledningsvis fanns det olika tankar kring vad som borde hamna högst på dagordningen, och det har varit en stadig process för att konkretisera ner de olika enheternas visioner till praktiska och jordnära åtgärder. Som tidigare nämnts har kompetensfrågan varit viktig, men det var även värderingsfrågor och struktur på rutiner.
– Göteborg är en attraktiv arbetsgivare, inte minst med tanke på sin enorma bredd och sina många olika verksamheter och insatser, men det medför behovet av en likasyn vad gäller frågor som kompetens, utbildning och gemensamma satsningar. Det är dock viktigt att man inte tappar närkontakten med handläggarnas situation och de utmaningar som finns i det vardagliga arbetet. Det är trots allt mötet med brukarna som är i centrum för det vi gör, avslutar han.

Vi söker socionomer. Läs mer och ansök här!

Göteborgs stad
Syftet med plattformsarbetet är att beskriva hur socialtjänstens arbete i Göteborg bör kännetecknas i de tio stadsdelsnämnderna samt Social resursförvaltning. Det är angeläget att likabehandlingsprincipen kan upprätthållas gentemot stadens invånare trots att stadsdelarnas arbetsförutsättningar skiljer sig i flera avseenden. Kommunfullmäktiges budget och prioriterade mål samt respektive stadsdelsnämnds konkretiseringar av dessa mål utgör grunden för denna Gemensamma Plattform. Arbetet med att skapa jämlika livschanser för stadens invånare är den målbild som ska styra IFO-FH-verksamheterna.

Gun Olsson Ekström, processledare, barn o unga / IFO
gun.olsson.ekstrom@ostra.goteborg.se
tel: 0728-565 019

Ingrid Brännström, processledare, FH
ingrid.brannstrom@vastra.goteborg.se
tel: 0728-565 352

Ann Karlsson, processledare, vuxen, missbruk o beroende
ann.karlsson@socialresurs.goteborg.se
tel: 0739-102047

Lisa Ruuth, processledare, försörjningsstöd
lisa.ruuth@vastra.goteborg.se
tel: 0749-462 077


I Alingsås samlas verksamheten runt klienten

Tanja Mattsson, chef för avdelning Vuxna och Anne Forssell, chef för avdelning Unga vid socialtjänsten i Alingsås. Foto: Marie de Verdier
Tanja Mattsson, chef för avdelning Vuxna och Anne Forssell, chef för avdelning Unga vid socialtjänsten i Alingsås. Foto: Marie de Verdier

– Vi ville bort från stuprörstänk och skapa en verksamhet som bygger på samverkan. Nu har vi en processorienterad organisation där de som arbetar närmast ihop även sitter i samma ledningsgrupp, berättar Tanja Mattsson, chef för avdelning Vuxna vid socialtjänsten i Alingsås.

Socialtjänsten i Alingsås är sedan drygt ett år tillbaka mitt uppe i införandet av en ny, processorienterad organisation.
– Jag ser det som att vi är i början på en lång resa, säger Tanja Mattsson, som redan nu tycker sig kunna märka en större samverkan mellan olika enheter och avdelningar.
Anne Forssell, chef för avdelning Unga, är av samma uppfattning.
– Många klienter behöver insatser från såväl barnavård som försörjning och kanske även stöd från andra enheter. Ett av våra mål är därför att skapa en sömlös organisation genom ökad dialog och gemensamt ansvarstagande. Grundtanken är att vi ska arbeta utifrån ett helhetstänkande och att olika processer kan överlappa varandra på ett klokt sätt som gynnar de Alingsåsbor som kommer i kontakt med oss.

Vi söker Barnsekreterare till Avdelning unga, läs mer och ansök här!

Stora vinster
Hon påpekar att det redan idag finns stora vinster med den nya organisationen.
– Att i samma ledningsgrupp ha enhetschefer med olika inriktning på uppdrag skapar god sammanhållning och hjälper oss att se frågor ur olika vinklar. Sammantaget bidrar detta till vår strävan att se hela människan.
För egen del har Anne Forssell ett långt förflutet inom socialtjänsten i Göteborg. Att hon efter 30 år sökte sig till Alingsås berodde just på möjligheten att arbeta processorienterat.
– Jag blev väldigt tilltalad av dessa tankar, eftersom organisationen ger mig som avdelningschef möjlighet att utveckla något helt nytt och spännande inom barnavården. Dessutom är Alingsås en naturskön och trevlig kommun, vilket gjorde att jag under förra året tog steget och började arbeta här, ett beslut jag inte har ångrat.
Tanja Mattsson har arbetat fyra år i Alingsås kommun, men är relativt ny på tjänsten som avdelningschef inom social-tjänsten, som hon tillträdde i höstas.
– Jag har tidigare arbetat på utförarsidan och vet att det lätt kan uppstå gnissel i samverkan mellan utförare och myndighetsutövare, något som man lättare kan jobba runt om man sitter i samma ledningsgrupp. Med hjälp av den nya, processinriktade organisationen kan vi ha större fokus på helheten vilket gynnar alla.

Vi söker socionom till Mottagningsgruppen, läs mer och ansök här!

Sitter samlade
Numera är också hela myndighetsutövningen samlad i ett hus. En nyordning som ofta lovordas, inte minst av ny personal.
– Att vi sitter samlade ger känslan av det är en ganska liten och greppbar förvaltning, vilket är bra om man är ny i yrket, säger Anne Forssell.
Hon berättar att verksamheten erbjuder goda förutsättningar som ska underlätta för nyutexaminerade socionomer som kommer till Alingsås.
– Förutom att vi erbjuder nya socialsekreterare inom barnavården att delta i Yrkesresan, som drivs av Göteborgsregionen, har vi erfarna och engagerade arbetsledare och även seniorhandläggare som fungerar som mentor. Våra förste socialsekreterare har särskilt ansvar för att de nya blir väl mottagna och slussas in i sin nya yrkesroll där ansvar växer i takt med erfarenhet och kunskap.

Vi söker Utredare, läs mer och ansök här!

Spännande utveckling
Både Tanja och Anne kan varmt rekommendera andra socionomer att följa deras exempel och söka sig till socialtjänsten i Alingsås.
– Om man tilltalas av ett processorienterat arbetssätt och strävan mot en sömlös organisation, ett nära ledarskap samt transparens och öppenhet så finns här mycket att hämta. Det finns goda möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll, inte minst för att samverkan mellan enheterna gör det lättare att gå mellan olika avdelningar, oavsett om man tidigare arbetat med myndighetsutövning eller utförande. Att medarbetare växlar mellan olika enheter är berikande för organisationen som sådan, säger Anne.
Tanja påpekar att verksamheten just påbörjat ett spännande utvecklingsarbete som aldrig kommer att bli riktigt färdigt.
– För oss handlar det om att hela tiden bli lite bättre. Tillsammans skapar vi en socialtjänst i framkant.

Vi söker Barnsekreterare till Avdelning unga, läs mer och ansök här!

Alingsås kommun
Välkommen till Alingsås och en socialtjänst som är tillräckligt stor för att driva utveckling, och tillräckligt liten för att du ska kunna påverka mer än den egna arbetsplatsen. Vi samlar vår verksamhet runt klienten och utvecklar ständigt vårt arbete för att möta behoven hos dem vi är till för.

Alingsås kommun, Socialförvaltningen
441 81 Alingsås
Tel: 0322-61 69 70
www.alingsas.se


Samverkan ett lyft för barn- och ungdomsvård i Partille

Samverkansmötena är värdefulla även för dem som inte är direkt inblandade i ett ärende. Alla deltagare får ny kunskap, samtidigt som alla kan bidra med skilda perspektiv. Från vänster: Tinna Molén, Susanne Hellström, Erika Nevala, Jenny Johansson, Susanne Wessman, Helene Ardestam, Petter Hensjö. Foto: Patrik Bergenstav
Samverkansmötena är värdefulla även för dem som inte är direkt inblandade i ett ärende. Alla deltagare får ny kunskap, samtidigt som alla kan bidra med skilda perspektiv. Från vänster: Tinna Molén, Susanne Hellström, Erika Nevala, Jenny Johansson, Susanne Wessman, Helene Ardestam, Petter Hensjö. Foto: Patrik Bergenstav

I Partille har tydligt fokus på samverkan, och nära dialog mellan utförarna och myndighetsutövarna inom social- och arbetsförvaltningen har gett resultat. Placeringarna av barn och unga har minskat drastiskt och stabiliteten i personalstyrkan har ökat markant. Här satsar man på sina medarbetare som stannar och trivs.

Arbetet med att få ner antalet placeringar på HVB, institution och köpta familjehem och att minska på behovet av inhyrda socionomkonsulter började för två år sedan. Då hade kostnaderna för köpt vård och familjehem ökat kraftigt under flera år och personalomsättningen bland socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården var hög.
På socialförvaltningen grodde en tanke att om man kunde anställa fler fasta socialsekreterare så skulle man också kunna minska kostnaderna för den köpta vården. En trygg och stabil arbetsmiljö på socialförvaltningen skulle leda till att fler barn och unga skulle kunna stanna i sina hem, vilket all forskning visar oftast är det bästa. Politikerna lyssnade och förvaltningen fick medel för ytterligare sju tjänster.
– Det fanns definitivt en lyhördhet för våra behov och förståelse för vikten av utökade resurser för att skapa effektivare processer och en bättre arbetsmiljö. Det är roligt att politiker och ledning ville prioritera detta, menar Tinna Molén, familjebehandlare och Louise Thörnkvist, socialsekreterare.

Samverkansmöten
En av de viktigaste förändringarna som skett på social- och arbetsförvaltningen i Partille är ett tydligt fokus på nära samverkan mellan myndighetsutövare och utförare. Varje måndag hålls effektiva och strukturerade samverkansmöten i nära dialog och samarbete mellan socialsekreterare och familjebehandlare. Här deltar exempelvis olika aktörer från öppenvården, familjehemssekreterare, socialsekreterare, enhetschefer, familjerätten och alkohol- och narkotikamottagningen. Konstellationerna ser olika ut beroende på vilka ärenden som behandlas.
– Det handlar ofta om komplexa ärenden. Under mötena finns en bred kompetens, som är ett stort stöd för den enskilda socialsekreteraren eller behandlaren. När det gäller familjehemssekreterare är det så viktigt att de kommer in och är med på banan direkt. Det är också enormt värdefullt för oss att lära känna varandra bättre och få respekt för varandras olika roller. Det blir så mycket lättare att sedan samarbeta i enskilda ärenden, säger Louise.
Tinna Molén lyfter fram att mötena är värdefulla även för dem som inte är direkt inblandade i ett ärende. Alla deltagare får ny kunskap, samtidigt som alla kan bidra med skilda perspektiv.
– Det finns ju alltid en risk att man fastnar i ett smalt tänkande och jobbar i ett och samma spår. Mötena bidrar verkligen till att vidga synen på hur man kan jobba med olika ärenden. Samtidigt är de väldigt avlastande för de som arbetar med de ärenden som diskuteras. Det blir tydligt vem som ansvarar för vad, och vi får en tydlig linje som alla inblandade håller fast vid. Det finns en tillit och en röd tråd genom hela processen, säger hon.

Från vänster: Helene Ardestam, Susanne Wessman, Anna-Karin Eglén och Jessica Svanström. Foto: Patrik Bergenstav
Från vänster: Helene Ardestam, Susanne Wessman, Anna-Karin Eglén och Jessica Svanström. Foto: Patrik Bergenstav.

Gett resultat
De utökade resurserna och nya, effektivare arbetssättet har redan gett tydliga resultat. Under hela 2018 slutade ingen personal inom Barn- och ungdomsenheten och mellan augusti och december i fjol skedde inga HVB- eller SiS-placeringar av barn eller unga och heller inga köpta familjehemsplaceringar.
– Ibland är en placering oundviklig, men med vårt nya sätt att arbeta så vet vi att vi verkligen har vridit och vänt på alla stenar. Vi kan då vara trygga i beslutet, framhåller enhetschef Anna-Karin Eglén.
Just tryggheten är en av de största vinsterna med satsningarna. Alla stöttar varandra och jobbet är mycket mindre utsatt och ensamt, framhåller enhetscheferna Susanne Wessman och Helene Ardestam.
– Vi har hittat ett arbetssätt som verkligen fungerar, som ger kontinuitet för oss på socialförvaltningen och kvalitet för de familjer som vi arbetar med. Arbetet blir så mycket roligare, och det faktum att personalomsättningen på Barn och Unga var noll förra året är ett kvitto på det.
Tinna och Louise instämmer. De upplever en ny arbetsglädje och menar att den känslan är genomgående hos personalen.
– Alla är verkligen på tårna och positiva till förändringarna. Det finns ett annat tänk och driv på förvaltningen och en stor kraft i det. Alla är med på båten.

Jobba med oss! Läs mer och ansök här!

Partille kommun
Efter flera år av hög personalomsättning och höga kostnader för barn- och ungdomsvården valde Partille kommun att satsa på en utökad budget under två år och att inrätta sju nya tjänster. Syftet var att minska antalet placeringar av barn och unga och reducera behovet av inhyrda socionomkonsulter. Stora förändringar har skett och under hela förra året var personalomsättningen noll, samtidigt som allt fler barn och unga får möjlighet att få vård och insatser i hemmet istället för att placeras.

www.partille.se


Introduktionsprogram ger nyanställda en trygg start

Nina Lindén, Maria Berg och Karla Ortega vid socialförvaltningen i Malmö stad. Foto: Caroline L Jacobsen
Nina Lindén, Maria Berg och Karla Ortega vid socialförvaltningen i Malmö stad. Foto: Caroline L Jacobsen
I Malmö erbjuds alla nyanställda socialsekreterare ett introduktionsprogram som löper över två år.
– Vi vill ge alla våra nya medarbetare en likvärdig introduktion och trygg start i yrket, säger Karla Ortega, samordnare för introduktionsprogrammet vid socialförvaltningen.

För ett antal år sedan var det mycket hårt tryck på socialtjänsten i Malmö vilket resulterade i att många socialsekreterare slutade eller sökte sig till tjänster utanför staden. Sedan dess har det hänt en hel del. Förvaltningen har arbetat hårt för att skapa en bättre arbetsmiljö för sina medarbetare.
– Introduktionsprogrammet är en av många åtgärder som gjorts i syfte att både locka tillbaka före detta medarbetare och attrahera nya. Numera får alla nyanställda socialsekreterare, oavsett enhet, en introduktionsplan som går ut på att man i lugn och ro ska lära sig sitt arbete under två år. I grunden ligger ett gediget förarbete där man tillsammans med fackliga representanter och erfarna kollegor utarbetat en plan för vad som behövs för att locka socionomer till stadens socialförvaltning, berättar Karla Ortega som tillsammans med Nina Lindén är samordnare för introduktionsprogrammet.
Karla och Nina som båda är socionomer i botten, började sina nya tjänster som samordnare 2017.
– Det första vi gjorde var att skapa ett nätverk av introduktörer. Det är de som tar hand om alla nyanställda ute på enheterna och utarbetar individuella introduktionsplaner för varje medarbetare och har en nyckelroll i programmet, berättar Nina.

Föreläsningar
Parallellt med det arbetet utformades ett gediget föreläsningsprogram.
– Vi har skapat en resursbank av föreläsare som främst består av erfarna medarbetare från den egna organisationen, dels av externa föreläsare från andra myndigheter.
Introduktionsprogrammet är uppbyggt i fyra teman. Tre av blocken: Välkommen till Malmö stad, Tjänsteperson och Samverkan vänder sig till alla medarbetare, medan det fjärde blocket är verksamhetsspecifikt och erbjuder mer riktade föreläsningar beroende på inom vilken enhet man har sin anställning.
– Programmet är flexibelt; beroende på kompetens och tidigare erfarenheter kan man plocka ihop det som behövs, och det är här introduktörerna kommer in. Medan vi samordnare fungerar som spindlar i nätet och organiserar alla centralt anordnade föreläsningar, stöttar introduktörerna medarbetarna i den nya yrkesrollen och i själva implementeringen av de nya kunskaperna, förklarar Karla.

Smörgåsbord
Maria Berg är introduktör på socialtjänst norr i Malmö, en av stadens fem socialtjänstavdelningar.
– Min roll är att tillsammans med närmsta chef göra en plan för vad som krävs för fortbildning för att de ska komma in i arbetet på ett bra sätt. Vissa behöver gå på allt medan andra plockar en del. Föreläsningarna är som ett smörgåsbord där man plockar föreläsningar beroende på behov.
Introduktionen spänner över två år där den som går på samtliga föreläsningar kan ägna 25 dagar åt fortbildning på arbetstid.
– Programmet är ett sätt att rusta våra nya medarbetare så att de på bästa sätt ska kunna serva stadens medborgare som har behov av våra tjänster, säger Maria.
Nina nickar instämmande.
– Syftet är också att ge alla nyanställda en trygghet och förvissning om att de inte förväntas kunna allt. De första två åren lotsas de in i yrket med hjälp av olika fortbildningar och stöd av dedikerad personal.

Under utveckling
Programmet utvärderas kontinuerligt och så här långt visar enkäterna att introduktionen tagits väl emot.
– Många uppger att det känns lyxigt med introduktionsplanen, vilket är roligt. Ett viktigt syfte med hela programmet är att man som medarbetare ska känna sig sedd och uppskattad, säger Maria.
Introduktionen är under ständig utveckling och i nästa steg ska även erfarna medarbetare erbjudas kompetensutveckling inom ramen för programmet.
– Vi flyttar inom kort in i nya lokaler och kan då samla alla föreläsningar på Kompetenscenter ASF. Vår förhoppning är att centret ska bli en viktig del av verksamheten och bidra både till att socionomer söker sig till vår stad och till att våra erfarna medarbetare väljer att stanna kvar, avslutar Nina.


Partsgemensamt förändrings­arbete lyckades vända negativ trend

För ungefär tre år sedan konstaterade Malmö stad att arbetsmiljön för socialsekreterare inte var bra. Det blev starten för ett gediget förändringsarbete som lett till lägre personalomsättning, högre chefstäthet och en socialförvaltning som andas framtidstro.

2015 genomförde Arbetsmiljöverket en inspektion av socialtjänsten i Malmö. Inspektionen mynnade ut i en kravlista där en viktig punkt var att arbetsmiljön måste kartläggas av en oberoende sakkunnig. Det fick Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud för Akademikerförbundet SSR i Malmö stad, att ta kontakt med Malmö högskola, vilket blev början på ett givande samarbete.
I maj 2016 fyllde alla socialsekreterare och första linjens chefer i COPSOQ, en forskningsbaserad enkät som används för studier av psykosocial arbetsmiljö. Resultatet mynnade sedan ut i en konkret handlingsplan för hela verksamheten.
– Chefstäthet var ett av flera viktiga fokusområden, och idag har vi en målsättning om att ha max 16 medarbetare per chef, berättar Annika Andersson, HR-chef.
Rekrytering och bättre introduktion av nyanställda var andra viktiga frågor som betades av, en efter en.
– Vi har också anställt administrativt stöd på vissa avdelningar så att medarbetarna ska kunna ägna sig åt kärnuppdraget och slippa administrativa stressmoment.

Nära samarbete
En viktig grund i förbättringsarbetet var att arbetsgivaren och facken arbetade tillsammans och stor vikt lades på delaktighet.
– Att arbetsmiljöarbetet utgick från forskning hjälpte oss säkerställa att vi arbetade med rätt frågor på rätt nivå. Det gav även en viktig signal till verksamheten om att situationen togs på allvar och att vi verkligen ville göra skillnad, säger Hanna.
Våren 2017 gjordes en ny COPSOQ-mätning som visar att man lyckats vända utvecklingen.
– I den kan man skönja en försiktig rörelse i rätt riktning på övergripande nivå. Men det finns fortfarande delar där vi behöver göra mer, säger Hanna.
– Vi har lagt en bra grund, där vissa saker som till exempel ledartäthet är i mål, på andra områden återstår en del arbete. Vi tar ett litet steg i taget, och med tiden blir det stora förflyttningar i rätt riktning, fastslår Annika.

Kristina Adio, Ulrika Lindholm, Hanna Ljungberg och Annika Andersson. Foto: Caroline L Jacobsen
Kristina Adio, Ulrika Lindholm, Hanna Ljungberg och Annika Andersson. Foto: Caroline L Jacobsen

Ett jobb som mitt i allt det svåra även skänker lycka och glädje

Arbetet med att förbättra arbetsmiljön inom socialförvaltningen i Malmö sker på flera plan. Chefsförtätningen har bland annat lett till mindre arbetsgrupper som skapat både närmare kollegiala samarbeten och tryggare medarbetare.

– Tack vare att vi fått en egen sektionschef har vi fått ett mer nära ledarskap som finns till hands och kan ta snabba beslut när det behövs. Något som också skapat större trygghet bland oss i gruppen, säger Ulrika Lindholm, social­sekreterare på ungdomsgruppen, Social­tjänst Väster i Malmö.
För hennes del har det övergripande arbetet med arbetsmiljön lett till ett uppdrag som skyddsombud.
Även för Kristina Adio har förändringsarbetet fört med sig en ny roll.
– Jag arbetade tidigare som socialsekreterare här på Socialtjänst Väster. Sedan augusti 2016 har jag en tjänst som sektionschef här på enheten.
Hon berättar att arbetsmiljön under de tio år hon arbetat inom socialtjänsten i Malmö visserligen lämnat en del i övrigt att önska, men att det alltid har funnits en bra kärna i verksamheten.
– Jag har genomgående haft bra chefer och kollegor som gett mig den trygghet jag behöver för att jag ska orka och göra ett så bra jobb som möjligt. Det, i kombination med ständigt nya utmaningar, har fått mig att utvecklas både som människa och yrkesperson.

Gör skillnad
Ulrika berättar att hon i början av sin studietid inte hade en tanke på att arbeta inom socialtjänsten.
– Då hade jag medias bild av verksamheten, en bild som inte alltid är så positiv. Sedan var jag kandidat i mottaget här på Väster och bytte åsikt helt och hållet. När jag såg vad som hände bakom dörrarna när man träffade människor insåg jag att detta är en verksamhet där jag kan göra något, få ständigt nya utmaningar och utvecklas.
Sedan dess har det gått två år. Ulrika är idag fast anställd och stortrivs med arbetet och sin arbetsgrupp.
– Väster är en väldigt bra arbetsplats där kollegorna också har blivit mina nära vänner. Visst, jag möter mycket svåra saker i mitt arbete, men jag är aldrig ensam och kan faktiskt åstadkomma förändring i allt det här svåra. Det är ett viktigt men oerhört roligt och givande jobb, där mötena med människorna jag har till uppgift att hjälpa skänker mycket lycka och glädje.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad
Inom Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad är vi cirka 2 500 medarbetare som arbetar med arbetsmarknadsfrågor, socialtjänst och socialt arbete, lokalt geografiskt utvecklingsarbete och trygghetsfrågor. Tillsammans formar och utvecklar vi en verksamhet som svarar upp mot de utmaningar och möjligheter Malmö stad står inför, nu och i framtiden.

Malmö stad
205 80 Malmö
Tel: 040-34 10 00
www.malmo.se

www.malmo.se

Föräldragrupper förebygger i Järfälla

Gruppsamordnaren Elisabeth Andrén startade de första föräldragrupperna i kommunal regi redan för 20 år sedan. Foto: Jenny Berg
Gruppsamordnaren Elisabeth Andrén startade de första föräldragrupperna i kommunal regi redan för 20 år sedan. Foto: Jenny Berg
”Vi har inga problem. Bara bekymmer.”
Detta enkla konstaterande i en föräldragrupp sammanfattar behovet av mötesplatser för föräldrar, menar Elisabeth Andrén, gruppsamordnare i Järfälla kommun.

För många Järfällaföräldrar är Elisabeth Andrén ett välkänt ansikte. Hon är socialsekreteraren som förstått deras bekymmer, och gjort något åt saken. Genom ett projekt fick hon möjlighet att starta föräldragrupper och skapa mötesplatser där föräldrar kan prata och ge stöd åt varandra. Den första startade hon för 20 år sedan.
– Jag såg behovet efter att jag själv fått barn. Vi föräldrar bar på samma funderingar. Men vi hade ingen arena att mötas på.

Tidigt ute
Som socialförvaltning var Järfälla tidigt ute med föräldragrupper.
– Vi har testat och fortsätter att pröva oss fram. Eldsjälsengagemanget behöver kombineras med strategiskt arbete för långsiktig hållbarhet.
Under åren har Järfälla prövat föräldragrupper med olika inriktningar, exempelvis generella småbarns- och tonårsföräldragrupper, mer riktade grupper till separerade föräldrar, föräldrar med beroendeproblematik och föräldrar med barn i familjehem.
Detta har varit möjligt tack vare att alla på socialtjänsten, från ledningsnivå till medarbetare, har förstått vikten av det förebyggande arbetet.

Trettio år i kommunen
Elisabeth har arbetat på Järfälla kommun i 30 år, varav de 20 senaste som gruppsamordnare.
– Jag trivs bra här och får möjlighet att möta föräldrars behov där de finns. Jag får tänka till om hur arbetet ska utformas, och ledningen är lyssnande och tar sina medarbetare på allvar. Vårt förebyggande arbete har idag hög status här i kommunen. Det ligger helt i linje med översynen av socialtjänstlagen där förebyggande arbete och samverkan lyfts fram.
Men det finns utmaningar.
– Alla har inte förstått att vårt arbete med gruppverksamhet sker på andra premisser än det arbete som en socialtjänst generellt gör. I vanliga fall söker sig människor till socialtjänsten för att få hjälp. I vårt fall är det vi som måste söka upp våra målgrupper och marknadsföra oss gentemot dem.
Att Elisabeth har lyckats väl med sina föräldragrupper vittnar hennes gamla föräldragrupper i Kallhäll om. Idag är barnen tonåringar.
– Men deras föräldrar träffas fortfarande.

Järfälla kommun – Socialförvaltningen
Traditionellt arbetar socialtjänsten med stöd och behandling – när problemen väl har uppstått. Järfälla kommun satsar även på det förebyggande arbetet, bland annat föräldragrupper med olika inriktningar.
Aktuell satsning: Erbjuda föräldragrupper tillsammans med förskolan.

Järfälla kommun – Socialförvaltningen
Vibblabyvägen 3, Jakobsberg
Kontakt: Elisabeth Andrén
Tel: 08-580 289 72
www.jarfalla.se/socialtarbete

www.jarfalla.se/socialtarbete

Arbetsron ger stimulans och resultat

Anette Ingevall och Birgitta Engvall, Östhammars Socialförvaltning. Foto: John Ash Redforsen
Anette Ingevall och Birgitta Engvall, Östhammars Socialförvaltning. Foto: John Ash Redforsen
På Socialförvaltningen i Östhammar ser man till att alla har en rimlig arbetsbelastning. Här har socionomerna tid för sina klienter och får därför deras förtroende. Den arbetsmiljön lockade hit Anette och Birgitta från Stockholm för flera år sedan – och att byta tillbaka till storstadsstressen känns för dem otänkbart idag.

– Det sociala arbetet ska inte handla om att släcka bränder. Det vi gör ska leda till en förbättring av människors hälsa och livssituation långsiktigt. För att klara det måste arbetsbördan ligga på en lagom nivå. Det har vi lyckats med här, säger Birgitta Engvall, samordnare och utredare inom socialpsykiatri och missbruk på Östhammars Socialförvaltning.
I Östhammar har man infört ett tydligt maxtak för hur många pågående ärenden som varje handläggare får ha. Det har bidragit till en trivsam arbetsmiljö och har även lett fram till positiva mätbara resultat. Andelen missbruks­ärenden har sjunkit över en tioårsperiod tack vare satsningen på effektiv återfallsprevention, och behovet av institutionsplaceringar har minskat. Arbetet har även skapat ett förtroende för deras verksamhet hos medborgarna.

Har vuxit av sina olika uppdrag
I Östhammar drar man fördel av att vara en liten kommun. Här jobbar alla tillsammans. Stöd och bollplank finns hos närmsta kollega. Att det är korta vägar mellan de olika enheterna, har Anette Ingevall kunnat dra nytta av i karriären. Innan hon började sitt nuvarande arbete som utredare inom Barn- och ungdomsenheten jobbade hon med både familjehemsplaceringar och på enheten för vuxna i Östhammar.
– Det passar mig att få prova nya projekt och arbetsområden. Att jag fått växa här i Östhammar har gett mig bra erfarenheter och stimulans, säger socionomen Anette Ingevall.
Östhammar är beläget i vackra landskap bara en timmes bussresa från Uppsala. Lugnet och de vackra, natursköna miljöerna lockade hit socionomerna Birgitta Engvall och Anette Ingevall från det höga tempot i Stockholm för ett flertal år sedan.
– Att byta bort den här rofyllda arbetsmiljön och det behagliga vardagsliv som flytten inneburit är helt otänkbart nu, säger Anette Ingevall.
– Ja, vi trivs verkligen, instämmer Birgitta Engvall. Och vi hoppas att fler socionomer kan känna likadant och vill bli en del av vårt arbetslag.

Socialförvaltningen i Östhammar
Östhammar är beläget i vackra Roslagen. Socialförvaltningen drar nytta av att verka i en liten kommun. Här har socionomer närhet till både kollegor och klienter vilket bidrar till både lyckade resultat i det sociala arbetet och ett trivsamt jobbklimat. Socionomer som vill arbeta för en arbetsgivare som bryr sig om både sina anställda och samhällets utsatta kommer att passa in i arbetslaget.

Vid intresse kontakta:
Mikael Sjöberg, IFO-chef
Tel: 0173-86 116
E-post: mikael.sjoberg@osthammar.se
www.osthammar.se

www.osthammar.se

Från ambulanssjukvårdare till socionom vid 40

Ulrica Björklund, före detta ambulanssjukvårdare som skolade om sig till socionom.
Ulrica Björklund, före detta ambulanssjukvårdare som skolade om sig till socionom.

Ulrica Björklund jobbade som ambulanssjukvårdare men bestämde sig för att sadla om till socionom – och pluggade på universitetet som 40-åring. Sina arbetslivserfarenheter har hon tagit med sig in i jobben med ensamkommande flyktingbarn och familjer i behov av stöd.

När Ulrica Björklund, 45, hade jobbat som ambulanssjukvårdare i fem år väcktes tanken på att byta yrke. De tunga lyften var många och hon ville hjälpa människor på andra sätt. Socionomutbildningen lockade med sina många valmöjligheter.
– Det var en skräckblandad förtjusning i att börja plugga men man kom in i det. Studietiden var otrolig, det bästa jag gjort, säger Ulrica Björklund.

Stora flyktingströmmar
Hon var klar med studierna när hon var 43 och det första jobbet var med ensamkommande flyktingbarn på ett HVB-hem. Året var 2015 och hon kastades rakt in i hetluften – enligt statistik från SCB kom 35 369 ensamkommande barn till Sverige 2015, medan motsvarande siffra året innan var 7 049.
– Det blev en sån panik i verksamheterna och man hade ingen strategi eller mall för hur man skulle göra. Det var många ställen som det inte fungerade på. Jag tror inte att någon hade föreställt sig vad som skulle komma, folk fick lösa saker bäst det gick. Många av kollegerna blev sjukskrivna för utmattningssyndrom, och till slut även Ulrica Björklund.

Bra med erfarenhet
I januari börjar hon på sitt nya jobb med barn och familj vid socialförvaltningen i Hedemora. Och precis som i arbetet med de ensamkommande barnen kommer hon att ha nytta av sina år som ambulanssjukvårdare.
– Jag är van vid att möta människor i krissituationer, det är erfarenheter jag inte hade kunnat få på annat sätt. Som ambulanssjukvårdare fick man fatta egna beslut, man var tvungen att vara flexibel och klara sig själv och att vara självgående är viktigt även som socionom. Och man måste ha fingertoppskänsla när man jobbar med människor, alla är olika, säger hon.

Räddar många
Ulrica Björklund ångrar aldrig att hon bytte bana.
– Det roligaste med att vara socionom är att den ena dagen aldrig är den andra lik. Man jobbar med människor och man vet aldrig vad som komma skall.
Att Ulrica Björklund i både jobbet som ambulanssjukvårdare och socionom mött många tunga livsöden driver henne bara framåt. – Man får se mycket elände, men man måste vända på det och se att det går att göra något bra av det. Det är mycket hemskheter, men man räddar många också.