Etikettarkiv: Skolkurator

Skolkurator 2.0

I boken ”Skolkurator 2.0” ger Hilda Johnsson inblick i ett helt nytt arbetssätt.
I boken ”Skolkurator 2.0” ger Hilda Johnsson inblick i ett helt nytt arbetssätt.

Skolkuratorn Hilda Johnsson förde in livskunskap på elevernas schema.
Resultatet: betydligt färre brandutryckningar, och stigmat att gå till kuratorn bröts – även hos killar.

I boken ”Skolkurator 2.0” presenterar Hilda Johnsson vägledning i hur en skolkurator kan ta sig an sex olika teman som ska hjälpa eleverna i deras utbildning och hälsa. Hon arbetar nu som socialkoordinator, men under sina fyra år som skolkurator i Linköping hann hon revolutionera rollen på sin skola.
– När jag gick i skolan hade man ingen aning om vad kuratorn hette, och hon satt på rektorsexpedition dit det var pinsamt att gå. Kuratorn behöver vara en mer synlig person och vara mån om att erbjuda den kompetens man besitter. Många har bilden av vad en kurator är och ska göra och den bilden kan man bara själv förändra. Man får äga sin profession, säger Hilda Johnsson.

”Kuratorn behöver vara en mer synlig person och vara mån om att erbjuda den kompetens man besitter.”

Synlig och tillgänglig
Hon identifierade sex teman som kändes mest relevanta för eleverna: identitet, barns livsvillkor, nätet, mobbning, sex och relationer, samt stress och press. Temana kopplades sedan till värdegrundsarbetet i läroplanen, och till de olika skolämnena.
– Jag gick till exempel in och pratade om mobbning kopplat till svenska och samhällskunskap. Lärarna kunde skapa uppgifter i undervisningen utifrån det, och även se hur eleverna diskuterade och resonerade kring olika frågor, säger Hilda Johnsson.
Ganska snabbt blev hon en synlig och tillgänglig vuxen för eleverna.
– Jag var en person som fanns i deras vardag, vi träffades en stående tid varje vecka och jag fanns där de fanns, inte på ett kontor i en annan byggnad. Jag blev Hilda som alla kände, så då var det inte längre pinsamt att gå fram till mig i korridoren och säga att man behöver komma och prata. Det blev till exempel tydligt att fler killar vågade söka hjälp och samtalsstöd, stigmat för det bröts.

Uppdatera sig
Att förändra kuratorrollen är möjligt även om man bara jobbar en viss procent på en skola, menar Hilda Johnsson.
– De är viktigt att man är duktig på att uppdatera sig om sin samtid som kurator, och att man inte har rollen huggen i sten. Starta upp samarbeten med pedagogerna, sådant som lever även när du inte är på plats. Kanske kan du till exempel vara med i undervisningen eller på utvecklingssamtal. Kuratorer besitter stor kompetens, så erbjud den.

Volontärarbete utomlands stärkte arbetet hemma

Socionomen och skolkuratorn Clara Gustafsson åkte iväg med Socionomer utan gränser. Här på plats i Grekland.
Socionomen och skolkuratorn Clara Gustafsson åkte iväg med Socionomer utan gränser. Här på plats i Grekland.
Skolkuratorn Clara Gustafsson åkte till Grekland med Socionomer utan gränser och jobbade på ett boende för ensamkommande flyktingpojkar.
– Det är ju dessa ungdomar jag möter i mitt arbete här hemma.

Clara Gustafsson är socionom och arbetar som skolkurator på en gymnasieskola i Jönköping och har bland annat hand om språkintroduktions­programmet. Hon hade länge drömt om att arbeta för Socionomer utan gränser när tajmningen i livet tillät en period utomlands.
– Jag hade tagit emot så otroligt många ensamkommande personer som flytt från Afghanistan och Syrien och som hade mellanlandat i Grekland, så jag kände att det var dit jag ville.
Clara Gustafsson pratade med sina chefer om idén och gjorde en ansökan till förvaltningen. Eftersom hon skulle ha nytta av utlandsvistelsen i sitt arbete hemma behövde hon inte ta tjänstledigt utan fick behålla sin lön, men bekostade resan själv.
– Det var ett fantastiskt bra upplägg, säger Clara Gustafsson.

Arbete på gruppnivå
I Grekland arbetade hon i Aten på ett boende för flyktingpojkar.
– Personalen på boendet hade egentligen ingen kontakt med pojkarna. De hade sitt personalrum och var med vid måltiderna, men annars var pojkarna väldigt mycket för sig själva.
När Clara Gustafsson kom till boendet fick hon agera allt från språklärare till socialt stöd.
– Vi pratade, skrattade, grät, lekte och spelade charader, både lek och allvar. När pojkarna började känna sig trygga med mig och min kollega kom det psykosociala. De berättade om hur de mådde, att de saknade och kände oro för släkt och vänner i hemlandet. Då kunde vi komma med tips på hur man kan må bättre och arbeta med frågorna på gruppnivå.

”Snuddat vid deras vägar”
Genom sin vistelse på boendet har Clara Gustafsson fått en ännu större förståelse för ungdomarna hon möter.
– Nu när de berättar om sin resa hit så har jag snuddat vid en av deras vägar. Självklart kan jag inte full ut förstå vad de har varit med om, men att ha varit på plats gör att man kan komma närmare i samtalet.
Clara Gustafsson hoppas på att kunna jobba utomlands igen.
– Nu är jag beredd att möta människor i ännu större kris, och utnyttja min kompetens som socionom ännu mer än jag gjorde på den här resan. Det är väldigt bra att ge sig ut och möta nya perspektiv och tankar.

Skolkuratorns roll är att stötta, förebygga och utbilda

Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Att arbeta som skolkurator är ett omväxlande och självständigt yrke. Det är ett yrke som ger utrymme för att arbeta med såväl lärare som elever och deras föräldrar. Lyhördhet, diplomati och en problemlösande förmåga är tre egenskaper som en skolkuratorer har stor nytta av.

– Redan när jag började studera på högskolan var mitt mål att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Som skolkurator har jag möjlighet att stötta och hjälpa elever samt att arbeta i team tillsammans med övrig skolhälsovård, lärare, socialtjänst, polis och föräldrar. Det är ett yrke där jag verkligen kan göra skillnad, både för den enskilda individen och för hela familjer, säger Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening.
En fördel med att vara skolkurator är att arbetet är fritt och att man ofta till stor del får lägga upp sitt eget arbete och styra sin egen tid. Som skolkurator har man dessutom goda möjligheter att sätta individuell prägel på sin yrkesroll.

Elever, lärare och föräldrar
– Skolkuratorsyrket har många intressanta aspekter. Vi arbetar stöttande och coachande med elever och vuxna i deras närhet, vi har ett nära samarbete med övrig skolpersonal och möter både unga som mår bra, unga som mår dåligt och unga som är allvarligt utsatta på olika sätt, säger Joakim Freij.
– Som skolkurator har man stor nytta av tidigare yrkeserfarenheter från bland annat socialtjänsten. Eftersom samtal är en viktig del av arbetet är utbildningar i motiverande samtal och andra samtalstekniker också en fördel. De allra viktigaste egenskaperna för en bra skolkurator är lyhördhet, diplomati och en förmåga att betrakta elevers situation utifrån ett helhetsperspektiv, säger Joakim Freij.

Spindeln i nätet vid oro
Han arbetar med individuella elevsamtal, fortbildning och dialog med lärare samt förebyggande arbete ute i klassrummen och handledning av elevstödjande personal. Viktiga syften med Joakim Freijs arbete är att förebygga mobbing, diskriminering och otrygghet och att främja en god social stämning på skolan. Vid orosanmälningar och krissituationer fungerar skolkuratorn ofta som spindeln i nätet, den som koordinerar kontakten med såväl familj som elever, övrig skolpersonal samt, vid behov, även polis och social­tjänst.
– Yrkesrollen skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp man arbetar med. Det är vanligtvis mer fokus på individuella samtal ju äldre eleverna är. På låg- och mellanstadienivå är det mycket fokus på gruppsamtal och förebyggande arbete på gruppnivå, säger Joakim Freij.