Etikettarkiv: Nya socialtjänstlagen

Nya socialtjänstlagen stärker brukarna och evidensen

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

Översynen av socialtjänstlagen är klar och regeringens utredare Margareta Winberg har presenterat sitt slutbetänkande. Den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat ett tydligt jämställdhetsperspektiv, ett ordentligt lagfäst förebyggande perspektiv samt en ökad betoning på tillgänglighet.

– Vår ambition är att Socialtjänstlagen efter översynen ska vara en ramlag som håller över tid och genom samhällsförändringar. Socialtjänstlagen har förändrats successivt sedan den kom för drygt fyrtio år sedan. En av utredningens uppgifter var därför att se över lagens struktur och konstruktion, förutom lagens materiella innehåll. I våra ändringsförslag ger vi kommunerna stort utrymme att själva avgöra exakt hur lagen ska tillämpas, säger Margareta Winberg.
– Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan i sin tur leda till förbättrade möjligheter att kvalitetssäkra och förutse resultatet av socialtjänstens verksamhet. Vi föreslår även att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör skrivas in i plan- och bygglagen, vilket innebär att kommuner också ska ta särskild hänsyn till sociala aspekter och integration i sin samhällsplanering, säger Margareta Winberg.

Förtydligat barnrättsperspektiv
I samband med översynen av socialtjänstlagen har utredarna sett över lagens språk och struktur. Resultatet är en modernare och mer lättöverskådlig struktur och en enhetligare begreppsanvändning som gör det lättare att förstå och hitta rätt i lagtexten.
– I den nya socialtjänstlagen stärker vi barnens rätt. Vi har förtydligat barnrättsperspektivet genom att definiera begreppet ”barnets bästa”. Vi reglerar att barn ska ha rätt till information, och att man måste förvissa sig om att barnet har förstått den information de får, till exempel vid barnrättsärenden. Tidsramen för uppföljning av ett barns situation förlängs också från två till sex månader, säger Margareta Winberg.

”Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Slopade biståndsbedömningar
Ytterligare en förändring är att det förebyggande och evidensbaserade sociala arbetet regleras i lag. Lagen talar om att samverkan i det förebyggande arbetet ska ske med andra myndigheter och aktörer, men exakt hur samverkansformerna ska se ut är upp till varje kommun.
En förändring som hon tror kommer att välkomnas av många är slopade biståndsbedömningar. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Kommunerna avgör själva vilka ärenden en medborgare kan få hjälp med direkt utan att bli utredd. Det sänker tröskeln för individer att ta kontakt med socialtjänsten och spar tid och pengar för socialtjänsten. Den tiden kan istället användas till förebyggande arbete och mer kvalificerade ärenden. Vi föreslår inte att den traditionella biståndsbedömningen tas bort. Istället bör det nya, insats utan biståndsbedömning, betraktas som ett viktigt komplement, säger Margareta Winberg.

Brukarmedverkan regleras i lag
Den nya socialtjänstlagen inkluderar även ett större inslag av brukarmedverkan. Brukarnas möjlighet att ha inflytande över och påverka socialtjänstens arbete ökar. Därför regleras bemötandet mellan socialtjänst och klient i den nya lagen.
– Det kommer självklart att ta ett tag innan den nya socialtjänstlagen har implementerats fullt ut av kommunerna. Vår förhoppning är att den nya lagen ger socionomer mer kraft och tid att ta sig an angeläget socialt arbete vid sidan av myndighetsutövningen och utredningsarbetet, säger Margareta Winberg.

Nya socialtjänst­lagen behöver kompletteras

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I augusti 2020 presenterade Margareta Winberg slutbetänkandet från regeringens översyn av socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR välkomnar några av förslagen, men efterlyser bland annat utökade möjligheter för socialtjänsten att tala med barn och erbjuda insatser fast vårdnadshavarna säger nej, och en lagändring som ger socialsekreterare beslutsrätt i individärenden.

– Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsek­reterares beslutsrätt i individärenden. Det innebär att kommunpolitiker även fortsättningsvis kan överpröva social­tjänstens beslut om exempelvis omhändertagande av barn. Vi betraktar den här frågan som en grundpelare i hela översynen av socialtjänstlagen, men nu saknas den alltså helt, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
I betänkandet föreslås att socialtjänstens verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Det välkomnar Heike Erkers. Däremot anser hon att kommunernas brottsförebyggande arbete bör regleras i socialtjänstlagen. I dagsläget görs inte detta och någon förändring finns inte i utredningens slutbetänkande.

”Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsekreterares beslutsrätt i individärenden.”

Tydligare barnperspektiv
– Det är positivt att barnens rätt stärks genom ett antal förslag i slutbetänkandet, men nu när barnkonventionen är lag måste barn och unga fullt ut få göra sin röst hörd. Föräldrabalken är visserligen stark i Sverige, men den måste kunna justeras för att stärka barnens röst. Det får inte finnas några lagliga hinder för barn att ha kontakt med socialsekreterare i samband med exempelvis vårdnadstvister. Vi anser därför att man bör ta bort föräldrarnas samtycke till den dialogen. Det gäller även socialtjänstens möjligheter att erbjuda stöd till ungdomar på glid, vilket bör kunna erbjudas utan föräldrarnas samtycke, säger Heike Erkers.

Slopade biståndsbedömningar
Ett förslag i slutbetänkandet berör slopade biståndsbedömningar som gör det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Slopade biståndsbedömningar kan sänka trösklarna för fler att söka hjälp för bland annat missbruk. Samtidigt ger det kommunerna en möjlighet att styra utbudet utifrån kostnadsmässiga ramar. Det gör att medborgare som väljer att inte ta kontakt med en socialsekreterare inte ges möjlighet att överblicka hela utbudet av tjänster och tillgängligt stöd. Det innebär också att socialtjänsten kommer att bli mer ojämlik i Sverige då det är upp till varje kommun att bestämma vilka verksamheter och insatser som ska kunna ges utan biståndsbedömning säger Heike Erkers.

Socialrättslig kompetens ökar tryggheten

Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.
Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.

3 av 4 socionomer de skulle ha nytta av bättre kunskaper i socialrätt. Gedigen och uppdaterad socialrättskompetens är avgörande, inte minst för socionomer i myndighetsutövande yrken.

– Att applicera lagarna på ett korrekt sätt i det dagliga sociala arbetet är komplext. Det är dessutom många olika lagar och regler som ska vägas in. Jag förstår att många socionomer efterfrågar mer vägledning och kunskap på det här området. Konsekvenserna om man inte följer lagen fullt ut kan bli stora för såväl individen som kommunen, säger Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet. Hon har arbetat inom socialtjänsten samt i både den privata och ideella sektorn.

Viktigt med praxis
Socialrätten är ryggraden i det sociala arbetet och kräver kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären. För att avgörande beslut ska kunna fattas på ett rättssäkert sätt är det oerhört angeläget att kunna tolka lagen på rätt sätt.
– Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll. Den socialrätt som blivande socionomer tillgodogör sig på socionomutbildningen är inte tillräcklig när en stor del av arbetet handlar om att ta del av och tolka tillgänglig praxis, kollegialt lärande, att hålla sig uppdaterad kring lagändringar och att kunna tillämpa lagarna i det dagliga arbetet, säger Helena Reinius.

”Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll.”

Nya socialtjänstlagen
Goda kunskaper i socialrätt är särskilt angeläget för socionomer som ägnar sig åt någon form av myndighetsutövning. Nya socialtjänstlagen, barnkonventionen, hot och våld samt barnrätt är de juridiska områden där flest socionomer vill stärka sin kunskap.
– Det är helt förståeligt; socialtjänstlagen är ju den grundläggande lagen för socionomers yrkesutövning och den nya socialtjänstlagen kommer att innehålla en hel del förändringar. Att många efterlyser mer kunskap kring barnkonventionen beror förmodligen på att den relativt nyligen blivit svensk lag och att många socionomer vill veta mer om hur de kan tolka och inkludera lagen i sitt arbete, avslutar Helena Reinius.

Skulle du ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik i ditt sociala arbete?

Vilka områden inom socialrätt/juridik skulle du helst vilja få bättre kunskaper inom? Ange gärna flera.

(De socionomer som svarade att de skulle ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik, fick den här följdfrågan.)


1. Nya socialtjänstlagen (när den nya lagen är på plats)
2. Barnkonventionen
3. Hot och våld
4. Barnrätt
5. Familjerätt
6. Nuvarande socialtjänstlagen
7. Vård av unga (LVU)
8. Psykiatrisk tvångsvård (LPT)
9. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
10. Lex Sarah
11. Mänskliga rättigheter
12. Vård av missbrukare (LVM)
13. Lag om unga lagöverträdare (LUL)
14. Äldreomsorgsfrågor
15. Biståndshandläggning

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.