Etikettarkiv: Missbruk

Beroende och psykisk ohälsa ställer krav på behandlingen

Beroendeproblematik har många gånger en stark koppling till psykisk ohälsa, och samsjuklighet är vanligt bland individer som behandlas för sitt missbruk på ett behandlingshem. Det ställer förstås krav på komplexa och individuellt utformade behandlingsmetoder som tacklar den psykiska ohälsan och missbruket parallellt.

Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården.
Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården.

Samsjuklighet är vanligt bland de som vårdas på behandlingshem, och man behöver ta hänsyn till detta i en behandling. Om personen inte är utredd men misstanke finns om någon eller några psykiska diagnoser finns så är en utredning bra att göra under behandlingstiden. Vid samsjuklighet behöver beroendebehandling i form av exempelvis 12-stegsbehandling kombineras med att samtidigt arbeta med den psykiska problematiken med hjälp av andra metoder, såsom DBT och psykoedukation. Det kräver också en närmare samverkan mellan sjuksköterskor, läkare och terapeuter, som tillsammans skapar ett team runt individen.

Psykisk ohälsa och beroende
– En mycket viktig faktor för ett framgångsrikt behandlingsresultat är rätt matchning i samband med placeringen. Här är en förtroendefull dialog mellan behandlingshem och socialsekreterare helt avgörande. Det handlar dels om att varje individ ska hamna på en enhet och avdelning som matchar deras profil, dels om att behandlingshemmet och socialsekreteraren tillsammans behöver planera den uppföljning som krävs på hemmaplan efter avslutad behandling, säger Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården. Hon har arbetat med missbruksfrågor på olika sätt sedan år 2000.
Beroendeproblematik går ofta hand i hand med psykisk ohälsa. Många beskriver att de använder alkohol eller andra droger för att självmedicinera när de drabbas av ångest och andra former av psykisk ohälsa. På Nämndemansgården har man därför valt att tydligt inkludera terapi och annan behandling som ska öka individens psykiska hälsa i sitt ordinarie behandlingsprogram efter matchning till rätt enhet.

”Vi lägger mycket tid på att bygga upp ett förtroende mellan klienten och personalen.”

Förtroende och långsiktighet
Nämndemansgården har även genomfört en studie på en av sina högspecialiserade enheter, Embla. Där behandlas kvinnor med komplex samsjuklighet i åldrarna 20 till 54. Studien genomfördes hösten 2019 och syftet var att ta reda på hur kvinnorna hade upplevt sin behandling och hur de mår nu.
En faktor som lyftes var kunskapen hos personalen, att kunna tolka signaler, lämna ifred, att förstå att en affekt ofta handlar om något helt annat än det man ser, och att olikheterna i personalgruppen gjorde att alla hittade någon som de kände förtroende för.
– En faktor som många värdesatte var att personalen fanns vid deras sida, även när de stötte på motgångar. Vi lägger mycket tid på att bygga upp ett förtroende mellan klienten och personalen. Det går inte att forcera fram långsiktigt framgångsrik behandling. Man behöver lägga den tid som krävs för att bygga relationer, säger Martina Malmström.

Bygg en ny socialtjänst i Botkyrka

Malin Fors, projektledare och Rita de Castro, verksamhetschef i Tumba. Foto: Gonzalo Irigoyen
Malin Fors, projektledare och Rita de Castro, verksamhetschef i Tumba. Foto: Gonzalo Irigoyen
Socialtjänsten i Botkyrka är i full gång med att genomdriva en helt medarbetarförankrad omorganisering. Målet är att utforma en socialtjänst som är snabbare och enklare för Botkyrkaborna, med kommunikation och samarbete i fokus.

Malin Fors är projektledare för den omfattande omorganiseringen och har varit inblandad i satsningen sedan starten 2017.
– Tidigare hade vi tre olika mottagningar för vuxna beroende på vad man sökte för, och sökte man av flera anledningar kunde det hända att man behövde genomgå tre separata utredningar. Det innebar tyvärr att de som hade störst behov var tvungna att orka mest. Nu har vi istället samlat allting i ett mottagande, varifrån man sedan skickas vidare till rätt plats och rätt handläggare.

Var med och bygg framtidens Botkyrka! Läs mer här!

Teambaserad ärendehantering
Arbetet på socialtjänsten bedrivs numera teambaserat, vilket innebär att olika kompetenser samlas i team som utformar handlingsplaner kring de enskilda ärendena. Ännu är satsningen dock inte klar, utan förändringsarbetet fortsätter kontinuerligt med stark förankring hos medarbetarna.
– Vi är i en trial-and-error-situation, där medarbetarna är med och fångar upp eventuella brister så att vi snabbt kan åtgärda dem – vi har nyligen startat en grupp som just är till för att lyfta ärenden och idéer och lufta sådant som inte fungerar. Det har redan varit stort intresse, vilket är jätteroligt, säger Rita de Castro, verksamhetschef i Tumba.

Ingen hamnar mellan stolarna
Omorganiseringen tar avstamp i en omfattande undersökning som tydliggjorde att det fanns tre områden som behövde prioriteras. Det hela mynnade ut i tre meningar som hela socialtjänsten nu arbetar utifrån: Alla medborgare – allas ansvar, Gemensam nytta före egennytta samt Från praktikant till socialdirektör. Detta innebär att medarbetarna hela tiden har organisationen för ögonen och att det är tydligt vilka roller som finns och vilka befogenheter de har. Den som först möter klienten välkomnar och tar ansvar för den tills någon annan tar över, så att ingen hamnar mellan stolarna.
– Detta förutsatte dock att vi hade ett betydligt tätare samarbete inom verksamheten, både kommunikationsmässigt och rent geografiskt, något som redan har lett till många positiva effekter. Ännu är vi inte i mål, utan vi fortsätter att sträva mot den socialtjänst vi alla vill ha. Vi hoppas på att fler ska vilja göra det tillsammans med oss, avslutar de.

Var med och bygg framtidens Botkyrka! Läs mer här!

Socialtjänsten i Botkyrka
På socialtjänsten i Botkyrka jobbar strax över 500 personer. Här arbetar du till exempel med barn och unga, familjestöd, socialpsykiatri, ekonom­iskt bistånd, beroende, missbruk och boendefrågor. De flesta är socialsekreterare och utbildade socionomer. Hos oss får du möjlighet att göra skillnad!

Kontakt:
Sibar Maraha, HR-specialist
E-post: sibar.maraha@botkyrka.se
Tel: 070-183 64 97
www.botkyrka.se

Syskonet som viktig anhörig

Socionomen Frida Jonsson föreläser om syskonets perspektiv och behov som anhörig till missbrukare. Foto: Erik Haglund
Socionomen Frida Jonsson föreläser om syskonets perspektiv och behov som anhörig till missbrukare. Foto: Erik Haglund
Syskon till missbrukare glöms ofta bort av både familj och professionella instanser. Frida Jonsson hoppas att fler socionomer ska se syskonets behov.

För några år sedan skrev socionomen Frida Jonsson den självbiografiska boken ”Min bror tog drogerna”. Hon minns mycket väl hur det var att vara syskon till en bror med missbruk.
– Jag glömdes bort mycket och tog inte plats, för mina bekymmer var så små i jämförelse med min brors. Jag höll mig undan och det togs för givet att jag skötte mig, säger hon.
När Frida Jonsson är ute och föreläser träffar hon många med liknande erfarenheter.
– Det är vanligt att syskonen glöms bort, även från den professionella sidan. Från socialtjänst, behandlingshem och liknande vore det bra att uppmärksamma syskonen, prata med dem och erbjuda stöd.

Syskongrupper viktiga
Varför syskon till missbrukare ofta glöms bort tror Frida Jonsson handlar om att deras behov inte är lika tydliga.
– Oftast när man pratar om anhöriga så menar man föräldrar, barn eller partner, men vi syskon är lika mycket anhöriga. Vi växer ofta upp i familjer där vi inte får lika mycket fokus och där våra behov inte upplevs som viktigast, och då blir det att man inte syns någon annanstans heller.
Hur kan socionomer som yrkesgrupp uppmärksamma syskon?
– I till exempel socialtjänsten och öppenvården där man erbjuder anhörigstöd behövs större fokus på syskon. Jag förespråkar också starkt att det ska finnas specifika syskongrupper och syskonhelger på till exempel behandlingshem. Det är en speciell roll att vara syskon och man behöver ha riktade stödinsatser mot dem.

Syskonet som resurs
Frida Jonsson ser också vinster med ett större syskonfokus.
– Man kan se syskonet som en resurs. Om man jobbar med syskonrelationen på exempelvis behandlingshem så tror jag att det kan vara en hjälp. Det finns också samhällsekonomiska vinster med att syskon får stöd och hjälp, för att minska även deras ohälsa, säger hon.
Frida Jonsson föreläser på temat under Socionomdagarna hösten 2019.

Liten verksamhet med stora möjligheter

Elin Björketun, Carina Andersson och Johanna Karlsson på biståndsenheten i Eksjö kommun. Foto: Mikael Fritzon
Elin Björketun, Carina Andersson och Johanna Karlsson på biståndsenheten i Eksjö kommun. Foto: Mikael Fritzon
– Verksamheten är tillräckligt stor för att erbjuda ett brett spektrum av arbetsuppgifter men liten nog för att ge medarbetarna goda möjligheter till att påverka sin egen arbetssituation, säger Carina Andersson, myndighetschef vid biståndsenheten i Eksjö kommun.

På biståndsenheten i Eksjö arbetar ett 40-tal personer med fokus på myndighetsutövning inom missbruk, barn och unga, försörjningsstöd, äldreomsorg samt personer med funktionsnedsättningar. Elin Björketun började på enheten 2007. Att hon stannat kvar i alla år säger hon beror på en stadig utveckling där nya arbetsuppgifter och ansvarsområden har erbjudits i takt med att hennes yrkeskunskaper och erfarenhet ökat.
– Jag trivs enormt bra och har haft en rad olika tjänster under årens lopp. Här finns stora möjligheter att prova på olika arbetsområden och möjlighet både till specialisering och till att arbeta mer brett. Sedan årsskiftet jobbar jag som förste socialsekreterare vilket innebär att jag leder en grupp som arbetar med placerade barn här på enheten.
Även Johanna Karlsson upplever att hon under sina snart fyra år inom verksamheten haft goda möjligheter till att utvecklas i sin yrkesroll.
– Jag började arbeta inom äldreomsorgen och har även varit projektledare på halvtid för IBIC och dess implementering inom biståndsenheten. Sedan årsskiftet har jag en ny spännande tjänst som socialsekreterare inom LSS.

Kompetensutvecklingsplan
Sedan en tid tillbaka har verksamheten infört kompetensutvecklingsplaner som ska främja medarbetarnas utveckling i sin yrkesroll med olika metoder och arbetssätt.
– Kompetensutvecklingsplanen är till för alla och ska bidra till utveckling både på bredden och på djupet, berättar Carina Andersson.
Hon påpekar att biståndsenheten är en förhållandevis liten verksamhet vilket ger goda samarbetsmöjligheter över gränserna.
– Socialtjänsten är samlokaliserad vilket inbjuder till samarbete och helhetslösningar för att hjälpa människor, säger Carina Andersson.
En utmaning som biståndsenheten i Eksjö delar med många andra kommuner är att ha fast personal på alla tjänster.
– Vi strävar efter att på sikt kunna bemanna alla tjänster med fast personal och fortsätter på det inslagna spåret med att utveckla verksamheten i syfte att kunna möta våra klienters behov på bästa sätt, fastslår Carina Andersson.

Biståndsenheten Eksjö
Eksjö är en unik trästad som bland annat rymmer lasarett, tingsrätt och regemente.
• Kommunen satsar på friskvård med bland annat gratis bad i simhallen för anställda.
• Biståndsenheten satsar på personalinflytande, god samverkan, handledning och utbildning för anställda.

Kontakt:
Carina Andersson, myndighetschef Biståndsenheten
Tel: 0381-366 28
E-post: carina.andersson1@eksjo.se
www.eksjo.se

www.eksjo.se

Mer forskning behövs – om barn och unga samt missbruk

Mer forskning behövs om barn och unga samt missbruk


Nästan alla socionomer anser att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete. De efterfrågar främst mer forskning om barn och unga, förebyggande missbruksvård och psykisk ohälsa.

De 97 procent av socionomerna som svarade att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete fick följdfrågan ”Inom vilka områden behöver det bedrivas mer forskning inom socialt arbete?”

Barn och ungdomar
37% av de tillfrågade anser att forskning kring barn och ungdomar bör prioriteras. Det är en utsatt grupp inom många områden. Som exempel framför man att barns upplevelser av våld och att växa upp i en konflikt mellan föräldrar är vanliga och viktigt att forska på. Ett rättsmål om ett barns livssituation kan ta upp till ett år i tingsrätten, hur påverkar det barnet? Vilka faktorer påverkar barns hälsa och utveckling? Merparten av de tillfrågade vill ha ett kraftfullt förebyggande arbete med uppföljning för barn i utsatta situationer, konflikter i familjen, skola, familjehem, vårdnadstvister, ensamkommande barn, barn med diagnoser och trauman, fysiska och sexuella övergrepp, institutionsplaceringar och så vidare.

Missbruk
Många anger att beroendevården måste vara ett forskningsområde. Hur kan man på bästa sätt fånga upp människor som börjat missbruka med förebyggande insatser? Forskning bör också läggas på barn med missbrukande föräldrar för att komma fram till bra lösningar. Det framkommer också att det inte bara är missbruk av alkohol och narkotika som är ett stort problem, även spelmissbruk nämns här.

Psykisk ohälsa och migration
Ytterligare ett område att forska på är förebyggande av psykisk ohälsa vid invandring, till exempel i väntan på beslut. Man behöver också hitta sätt att på olika plan och i olika delar av samhället förebygga psykisk ohälsa. Vilka psykosociala behandlingsmodeller används och vad är kostnaden för dessa idag?

Våld och hedersrelaterat våld
En återkommande kommentar är ”våld i nära relation”. Man anser att många forskningsinsatser bör fokusera på hur lagstiftning och ingripanden påverkar de inblandade. Hur kan forskning kring brottsförebyggande åtgärder lösa till exempel hedersproblematiken?

Äldreomsorg
Många anser att man framförallt bör titta på hur äldre, kanske dementa patienter bemöts i äldrevården och i samhället. Dessutom vill man se hur anhörigstödet fungerar i äldrevården.

Mer forskning inom socialt arbete
1. Barn och ungdomar i utsatta situationer
2. Förebyggande åtgärder för olika typer av missbruk
3. Psykisk ohälsa inom olika områden i samhället
4. Våld och hedersrelaterat våld 5. Hur fungerar äldrevården och anhörigstödet