Etikettarkiv: Lag

Utrymme för tolkningar när barnkonventionen tillämpas

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum vid Stockholms universitet.
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum vid Stockholms universitet.

Den 1 januari 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag. Tanken är förstås att barnkonventionen ska vara vägledande i social­tjänstens arbete med barn och unga, men eftersom det är en målinriktad konvention med utrymme för tolkningar tvingas socialsekreterare ofta till komplexa bedömningar och avvägningar.

– Av barnkonventionens artiklar framgår inte exakt hur de ska tillämpas. Många av artiklarna uttrycker också snarare mål och ambitioner för barns livsvillkor. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av hur barnkonventionen påverkat socialtjänstens arbete och ännu har inte kommit några tydliggörande avgöranden från domstolar som ger tydlig ledning, säger Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum vid Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat som jurist inom socialförvaltning och är medförfattare till boken ”Barnkonventionen i praktiken – utmaningar och möjligheter”, som släpps i augusti 2020.

Saknas besked
Hon betonar att arbetet med att inkorporera barnkonventionen i svensk lag definitivt bidragit till att öka fokus på barns livsvillkor. Barnkonventionen har funnits i drygt trettio år och förhandlades fram för att gälla i hela världen.
– Det är tydligt att barnkonventionen ska tillämpas i det sociala arbetet men hur den nu som svensk lag ska tolkas och tillämpas har i hög grad lämnats till socialsekreterare att avgöra. Det saknas idag tydliga besked om vad barns rättigheter ska få kosta i såväl ekonomiska som andra termer. Det är därför viktigt att klargöra hur socialtjänsten bör tolka och tillämpa konventionen i sitt arbete, säger Pernilla Leviner.
Ett exempel på en avvägning som socialsekreterare kan ställas inför när barnkonventionen ska tolkas i förhållande till andra lagar är huruvida barn till föräldrar som vistas utan tillstånd i Sverige har rätt till ekonomiskt bistånd. I det fallet motsäger barnkonventionen och praxis från Högsta förvaltningsdomstolen varandra.

”Det saknas idag tydliga besked om vad barns rättigheter ska få kosta i såväl ekonomiska som andra termer.”

Påverkar framtida rättspraxis
Ett råd till socionomer som arbetar med barn och unga är att verkligen läsa och sätta sig in i barnkonventionens innebörd. Var beredd att uppdatera din kompetens kring hur man kan resonera om och implementera barnkonventionen i det sociala arbetet.
Pernilla Leviner tror att barnkonventionen kommer att påverka rätts­tillämpningen framöver.
– I vilken utsträckning beror på hur socialtjänsten väljer att ta sig an konventionen och hur de väljer att betrakta barns rättigheter. Socialtjänsten har definitivt ett viktigt ansvar i att implementera barnkonventionen i praktiken, men det är inte enkelt. Här behövs modiga socialsekreterare som vågar bana ny väg, avslutar hon.

Hur påverkar barnkonventionen som lag det sociala arbetet?

Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.
Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.
Den 1 januari 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag. Det innebär att barnkonventionen kommer att göra avtryck i det sociala arbetet med barn och ger samtidigt domstolar och myndigheter ökade möjligheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

– Barnkonventionen lanserades 1989 och Sverige ratificerade den 1990. Vissa delar av barnkonventionen har redan inkorporerats in i svensk lag, bland annat att man alltid ska ta hänsyn till barnets bästa och att barnet ska komma till tals. Bakgrunden till att barnkonventionen nu blivit lag i Sverige är att regering och riksdag identifierat ett behov av att ytterligare förstärka barnrättsperspektivet, säger Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Han har varit jurist i drygt trettio år och har de senaste tjugo åren arbetat som rådman.

Barnet som eget rättssubjekt
Han betonar att det sociala arbetet kommer att vara komplext även sedan barnkonventionen blivit lag. En utmaning med att barnkonventionen har blivit lag är om någon eller några av konventionens artiklar hamnar i konflikt med övrig svensk lag, exempelvis sociallagstiftningen.
– De svåra avvägningarna finns kvar men med barnkonventionen som lag betraktar man barnet i ökad utsträckning som ett eget rättssubjekt. Man blir förmodligen mer mån om att delge den utredningsinformation som barnet anses lämplig och tillräckligt mogen att bära, säger Magnus Åhammar.

Rättspraxis efter ett par år
Eftersom barnkonventionen inte är lika tydlig i formuleringar och tolkningar som övriga delar av svensk lag så kommer det, enligt Magnus Åhammar, att ta ett par år innan domstolarna kan ge en tydlig tolkning av vad konventionens olika artiklar innebär. Det kommer därmed att ta ett tag innan barnkonventionen ger avtryck i rättspraxis. Som domare tar han dock redan idag hänsyn till barnkonventionens artiklar när det gäller rättsfall som berör exempelvis tvångsomhändertagande av barn.
– Barnkonventionen är ingen checklista som enkelt kan tillämpas i det sociala och juridiska arbetet. Däremot kan den fungera som en självständig källa till ett barnrättsperspektiv och ett stöd i det sociala arbetet, säger Magnus Åhammar.

Föreläsning på Barnkonventionsdagen
Magnus Åhammar kommer föreläsa på Barnkonventionsdagen den 4 februari 2020 i Stockholm. Klicka här för mer information.