Etikettarkiv: Kompetensutveckling

Fler erfarna socionomer bör premieras av arbetsgivare

Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
93 procent av socionomerna anser att det är viktigt med tillräckligt många erfarna socionomer i socialtjänsten. En lättöverskådlig karriärutvecklingstrappa där olika karriärvägar presenteras är ett sätt att behålla fler erfarna socionomer.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det visar hur viktigt professionen tycker det är att det finns tillräckligt många erfarna socionomer inom socialtjänsten. De erfarna socionomerna fyller en mycket viktig funktion, både som stöd till nyutexaminerade kollegor, i verksamhetens utvecklingsarbete och i arbetet med att hantera de mest komplexa klientärendena, säger Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision. Hon är socionom och har tidigare arbetat inom socialtjänsten, och på SKL med att driva förbättringsarbete för socialtjänsten samt som politisk sakkunnig på Socialdepartementet.

Kvalificerade beslut
Hon anser att socionomers erfarenhetsbaserade kompetens är ett viktigt komplement till den formella kompetensen. För att samtliga socionomer på en arbetsplats ska känna sig trygga i sin yrkesutövning krävs tillräckligt många erfarna kollegor.
– Om det inte finns tillräckligt många erfarna socionomer på en arbetsplats får det konsekvenser. Dels kan det då saknas tillräcklig kompetens för att göra en kvalificerad bedömning av komplicerade ärenden, dels får de nyanställda inte det stöd de behöver och kan därför tvingas ta sig an alltför komplexa ärenden. Det måste alltid finna en balans mellan krav och resurser på en arbetsplats, och erfarna kollegor är en värdefull resurs, liksom ett närvarande ledarskap, säger Sara Roxell.

Skapa långsiktig attraktivitet
Bara 9 procent av socionomerna anser att deras arbetsgivare premierar erfarenhet fullt ut. 48 procent anser att erfarenheten premieras ganska lite eller inte alls. Sara Roxell anser att undersökningsresultatet bör vara en tydlig fingervisning för arbetsgivare om vikten av att premiera erfarenhet. Hon efterlyser en dialog mellan förvaltningschef, kommunpolitiker och de fackliga organisationerna om hur socialtjänsten kan skapa långsiktig attraktivitet för sina medarbetare.
– Det är jätteviktigt att arbetsgivare erbjuder möjligheter till utveckling i yrkesrollen. Samtliga arbetsgivare bör erbjuda en karriär- och kompetensutvecklingstrappa som är lätt att överblicka redan när man är nyanställd. I den bör det framgå hur ansvar, arbetsuppgifter och lön förändras beroende på vilken utvecklingsväg man väljer, om man till exempel vill bli chef, specialistsocionom eller mentor för nyexaminerade kollegor, säger Sara Roxell.

Hur viktigt är det att det finns tillräckligt många erfarna socionomer anställda inom socialt arbete/socialtjänsten?
I vilken omfattning premieras erfarenhet hos en socionom av din arbetsgivare?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Årets upplaga av Socionomdagarna blev en välbesökt succé

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, på Socionomdagarna 21-22 november 2018.
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, på Socionomdagarna 21-22 november 2018.
Socionomdagarna den 21-22 november på Stockholmsmässan blev en stor framgång med en stor bredd på seminarieinnehållet och många nöjda besökare. Heike Erkers anser att Socionomdagarna stärker sin ställning som betydelsefull socialpolitisk mötesplats för varje år som går.

– Årets Socionomdagar kan sammanfattas med ett ord: succé. Seminarieprogrammet var genomtänkt och hade tillräcklig bredd för att alla socionomer, oavsett yrkesinriktning, skulle hitta programpunkter som berör dem. Mingelkvällen var mycket välbesökt, det är ett gott betyg att många valde att stanna kvar på mässan även på kvällen istället för att exempelvis åka in till centrala Stockholm. Även utställarna representerade en bra bredd som besökarna var nöjda med, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Ledande mötesplats för socionomer
Hon anser att Socionomdagarna i år har befäst sin ställning som Sveriges ledande professionella mötesplats för socionomer.
– Jag träffade många besökare från olika delar av landet som länge sett fram emot att besöka Socionomdagarna. De prioriterar att åka till och medverka på dessa två dagar när de får välja kompetensutveckling. Besökarna fick med sig mycket på två dagar, såväl nätverkande som kompetensutveckling och professionell påfyllnad i form av de senaste forskningsresultaten, erfarenhetsutbyte och socialpolitiska diskussioner, säger Heike Erkers.

Socialpolitikens Almedalsvecka
Några av de frågor som diskuterades mest under årets Socionomdagar var socialtjänstens digitalisering, översynen av socialtjänstlagen samt vikten av förebyggande socialt arbete och brottsförebyggande arbete. Ytterligare ett ämne som togs upp på flera seminarier var gränsdragningen mellan politiker och socionomer vad gäller socialtjänstens beslut i individärenden.
– Socionomdagarna är något av socialpolitikens Almedalsvecka. Under Almedalsveckan får socialpolitiska frågor inte tillräckligt mycket uppmärksamhet och om de diskuteras så lyfts de ofta utifrån ett problemorienterat perspektiv. På Socionomdagarna diskuteras istället aktuella socialpolitiska frågor utifrån ett evidens- och erfarenhetsbaserat perspektiv, säger Heike Erkers.

Viktiga frågor 2019
Bland de frågor som är viktiga för det sociala arbetet under 2019 finns, enligt Heike Erkers, översynen av socialtjänstlagen, där socialtjänstens mandat att fatta beslut i individärenden ingår. Att politiken tar ansvar för att utforma en socialpolitisk vision är prioriterat. Integrationsfrågor samt brottsförebyggande arbete och generellt förebyggande socialt arbete kommer också att stå högt på agendan under det kommande året.

Prova dina vingar som studentmedarbetare i Västerås stad

Jimmy Bostedt, biståndshandläggare och Ida Lund, studentmedarbetare som biståndshandläggare i Västerås. Foto: Per Groth
Jimmy Bostedt, biståndshandläggare och Ida Lund, studentmedarbetare som biståndshandläggare i Västerås. Foto: Per Groth
Som studentmedarbetare vid biståndsenheterna inom Sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, får du chansen att skaffa dig egen erfarenhet av och insikt i de utmaningar och upplevelser som biståndshandläggare står inför. Det är lärorikt och ger en gradvis introduktion till det framtida yrket.

Ida Lund utbildar sig för närvarande till socionom på Mälardalens högskola. Vid sidan om sina studier arbetar hon cirka 15 timmar i veckan som biståndshandläggare på Biståndsenheten äldreomsorg.
– Det är ett perfekt upplägg som tar stor hänsyn till de förutsättningar jag har som student. Det är inga problem att hinna med skolan och det finns ingen press från Västerås stads sida; dessutom är det oerhört lärorikt – det känns nästan som att jag pluggar när jag är på jobbet också, och jag har fått stor nytta av mina nya kunskaper även i skolan. Känner jag mig osäker så har jag stöd från min mentor, som hjälper till med ärenden och ser till att jag får en lagom inlärningskurva, säger hon.

Ett stöttande arbetsklimat
Jimmy Bostedt utbildade även han sig till socionom vid Mälardalens högskola. Liksom Ida arbetade han som studentmedarbetare och utförde därutöver sin VFU vid Hälso- och sjukvårdsenheten i Västerås stad. Idag arbetar han vid Hälso- och sjukvårdsenheten som biståndshandläggare.
– VFU:n hade stor inverkan på att jag valde att arbeta just här. Under perioden fick jag en bra relation med både chef och kollegor, så när jag fick fast anställning kunde jag känna mig helt trygg när jag axlade min nya roll. Den stöttande stämningen är densamma nu som när jag genomförde min VFU, så vi har ett väldigt bra klimat.

Blir säker i yrkesrollen
Både Jimmy och Ida trivs väldigt bra med att arbeta inom myndighetsutövning. Som Jimmy uttrycker det: de brinner för att hjälpa människor i utsatta situationer till ett bättre liv. De betonar att som handläggare har de tillgång till samma möjligheter i sin yrkesroll oavsett vilken enhet de arbetar vid.
– Vi tycker båda om att arbeta i Västerås stad och det är skönt att arbeta vid en enhet som verkligen strävar efter att ge oss goda förutsättningar. Ett bra exempel är det starka fokus som finns på fortbildning – biståndshandläggare erbjuds kontinuerligt möjligheter att kompetensutveckla sig och till och med studentmedarbetarna får tillgång till olika utbildningar. Det gör oss dessutom säkrare i vår yrkesroll, avslutar de.

Västerås stad, biståndsenheterna
Som biståndshandläggare inom Sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, arbetar du antingen med inriktning mot yngre personer med funktionsnedsättning eller mot äldre. Arbetsmiljön präglas av hög kompetens och erfarenhet, professionalism, flexibel arbetstid, möjligheter till egen utveckling och ett gott kamratskap med bra stöd.

Västerås stad
Stadshuset
721 87 Västerås
Tel: 021-39 00 00
E-post: kontaktcenter@vasteras.se
www.vasteras.se

Vidareutbildning efterfrågat bland socionomer

Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Många socionomer efterfrågar vidareutbildning. Psykisk ohälsa, samtalsmetodik och psykoterapi är de tre områden som flest socionomer vill vidareutbilda sig inom.

– En anledning till att intresset för vidareutbildning är högt kan vara att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Det kan göra att socionomer upplever att de behöver fördjupa sig inom de verksamhetsområden de valt, säger Lii Drobus, själv socionom och tidigare socialsekreterare. Nu arbetar hon centralt på socialförvaltningen i Stockholms stad som projektledare för en satsning som ska förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare.
Lii Drobus menar att när socionomer kommer ut i yrkeslivet är fortbildning och vidareutbildning ofta nödvändig, exempelvis inom barn och unga, stöd till funktionsnedsatta, missbruk, socialpsykiatri, försörjningsstöd och äldreomsorg. Inom många områden krävs det kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna utföra olika uppdrag.

Speglar yrkets bredd
– Att socionomerna som deltog i undersökningen vill vidareutbilda sig inom så många och vitt skilda områden speglar verkligen yrkets bredd. Några av de områden som listas i undersökningen borde det finnas mer av i socionomers grundutbildning, exempelvis dokumentation och utrednings- och bedömningsarbete, säger Lii Drobus.
Hur fortbildning och kompetensutveckling bäst kan genomföras kan variera. Det kan handla om kompetensutveckling på såväl individuell nivå som på gruppnivå. Att ytterst ha fokus på att kunna erbjuda verksamhet med bra kvalitet, som svarar mot medborgares behov, kan vara en värdefull kompass för att identifiera kompetensutvecklingsbehov, säger Lii Drobus.

Brukardelaktighet viktigt
– I Stockholms handlingsplan är brukardelaktighet en av tretton särskilt viktiga frågor. Det är också ett område som verksamheter ofta vill kunna mer om och utveckla sina arbetsmetoder inom. Frågan om brukardelaktighet är också viktig när det gäller behov av fortbildning och kompetensutveckling. Inte minst kunskaper och metoder om hur brukardelaktighet kan vävas in i verksamheters utvecklingsarbete, säger Lii Drobus.
41 procent av socionomerna vill vidareutbilda sig inom samtalsmetodik. Enligt Lii Drobus kan det bero på att samtalsmetodik är ett fundamentalt redskap, oavsett vad man arbetar med i socialtjänsten eller äldreomsorgen.
– Socialtjänsten verkar i ett föränderligt sammanhang. Nya forskningsrön och nya frågor innebär ofta att socionomer efterfrågar kontinuerlig vidareutbildning, avslutar Lii Drobus.

Inom vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig?

1 Psykisk ohälsa
2 Samtalsmetodik
3 Psykoterapi
4 Ledarskap och projektledning
5 Socialrätt/juridik
6 Socialt behandlingsarbete
7 Våld i nära relationer
8 Kvalitetsutveckling
9 Utrednings- och bedömningsarbete
10 Sexologi
11 Etik
12 Beroendevård
13 Myndighetsutövning
14 Barnrätt
15 Skolsocialt arbete
16 Barn- och ungdomsvård
17 Funktionsnedsättningsfrågor
18 Handläggning och dokumentation
19 Migrationsfrågor
20 Kriminalvård
21 Socialpedagogik
22 Äldrefrågor
23 Tvångslagstiftning
24 Diskrimineringsfrågor
25 Annat område*

* I annat område nämns diakoni, välfärdsteknik, palliation, handledning, gruppsykologi och teamutveckling, konflikthantering, gruppterapi, anhörigstöd, socialt arbete på strukturell nivå, meditation, bildterapi, yoga och existentiell hälsa.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Socialtjänstens arbetsmiljö kräver långsiktiga satsningar

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.
57 procent av socionomerna anser att arbetsmiljön på deras arbetsplats inom socialtjänsten är ganska bra, medan 29 procent anser att arbetsmiljön inte är bra. Veronica Magnusson, Visions förbundsordförande, anser att situationen är på väg åt rätt håll, men ännu återstår mycket arbete.

– Att så många socionomer inte är nöjda med sin arbetsmiljö är självklart oroväckande. Undersökningsresultatet tyder på att många betraktar socialtjänstens arbetsmiljö som tuff, det vittnar inte minst yrkeskårens höga sjukskrivningstal om. Att många upplever personalomsättningen på sin arbetsplats som för hög illustrerar att personalomsättningen får konsekvenser för hela arbetsplatsen eftersom kollegor får täcka upp för vakanser och mycket tid läggs på rekrytering och introduktion, säger Veronica Magnusson.
49 procent av socionomerna anser att personalomsättningen på deras arbetsplats inom socialtjänsten är för hög. Veronica Magnusson anser att en stabiliserad personalsituation bör finnas med högt på prioriteringslistan för chefer inom socialtjänsten.

Krävs helhetsgrepp
– Stabiliseringen kan inte genomföras på något annat sätt än att man aktivt och målmedvetet strävar efter att förbättra arbetsmiljön. Det krävs ett helhetsgrepp där man inkluderar medarbetarna på varje enskild arbetsplats. Även om arbetsmiljön förstås är viktig på alla arbetsplatser så är den särskilt viktig med tanke på verksamhetens karaktär i socialtjänsten. Kontinuitet är en förutsättning för att socialsekreterarna ska kunna etablera en förtroendefull relation till sina klienter, säger hon.

Ljusning på arbetsplatser
Ett bra ledarskap, en genomarbetad introduktion för nya medarbetare samt tid för kompetensutveckling och reflektion är, enligt Veronica Magnusson, några av de viktigaste faktorerna för en god arbetsmiljö i socialtjänsten. Det senaste året har hon anat en viss ljusning vad gäller socialtjänstens strukturerade arbetsmiljöarbete.
– För ett par år sedan var situationen extremt ansträngd, men det senaste året har allt fler arbetsgivare etablerat ett strategiskt arbete för en förbättrad arbetsmiljö, vilket förstås är glädjande. Samtidigt återstår mycket arbete innan situationen förbättras på allvar, säger hon.

Hur anser du att arbetsmiljön är på din arbetsplats inom socialtjänsten?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Människor som hjälper människor

Joakim Södermark, Lina Forsberg och Maria Hollström på Cura Nord. Foto: KMH Fotografi
Joakim Södermark, Lina Forsberg och Maria Hollström på Cura Nord. Foto: KMH Fotografi
– För oss är en konsult en person som är kompetent och självgående och därmed stöttar upp organisationen. Det är viktigt att chefer och anställda blir avlastade och kan fokusera på rätt saker. För att detta ska vara möjligt behöver konsulten vara trygg, ha en hög kompetens och erfarenhet och få rätt stöd från konsultföretaget, säger Maria Hollström, socionomkonsult och nybliven utvecklingsledare på Cura Nord.

Cura Nord har varit verksamma inom socionombemanning sedan januari 2017 och har sedan starten kontinuerligt hjälpt socialtjänster runt om i landet. Målet – att förhindra kompetensbrist i organisationer som hjälper människor i behov – är en drivkraft som heter duga för företaget. För att kunna nå målet är företaget övertygat om att trygghet och engagemang behöver genomsyra företagets alla kontakter och processer.
– Jag vet hur viktigt det är att vara på ett företag som bryr sig om en, säger Lina Forsberg. Lina är en av grundarna av Cura Nord, med erfarenhet av såväl personalledning som brett HR-arbete. Att se människan, både kunden och sina egna anställda, är en av grundstenarna i Cura Nords verksamhet.

Trygghet i fokus
– Vi vill att våra konsulter ska kunna vara sig själva och trivas hos oss. Därför har vi kollektivavtal, försäkringar, tydlig arbetsmiljöuppföljning och extern handledning för att de ska känna sig trygga i sin konsultroll. Vi tror stenhårt på att vi genom att ta hand om våra anställda på bästa sätt lägger grunden till att de kan göra ett bättre jobb tillsammans med människorna de hjälper, säger Joakim Södermark, konsultchef och grundare. Han poängterar att samma sak gäller hos kund, där ansvarsförsäkring, uppföljning och en ärlig dialog lägger grunden för ett gott samarbete.
Företaget har under resans gång fått stor respekt för vilket ansvar konsultrollen medför. Att arbeta som socionomkonsult är en självständig roll med krav på hög leverans.
– Vi som arbetsgivare behöver ha förståelse för dessa krav och finnas där oavsett vad det gäller, säger Lina Forsberg. Det är viktigt att konsulten har förtroende för oss och att vi har ett välfungerande samarbete, så vi inte belastar kunden på något sätt.
Maria Hollström instämmer:
– Givetvis behöver konsulter precis som andra medarbetare bli sedda och hörda och få det stöd som behövs för att kunna utföra sina uppdrag på bästa sätt. Som socionomkonsult på Cura Nord har jag alltid känt mig trygg i att detta fungerar väl. Som utvecklingsledare kommer jag att fortsätta arbetet med att stärka och utveckla såväl våra konsulter som de olika tjänster vi kan erbjuda organisationer.

Ärlig dialog
Återkoppling och uppföljning är därför ett viktigt redskap för att säkerställa både medarbetarnas trivsel och kundens nöjdhet. Ärlighet och transparens menar företaget är A och O i branschen, då konsulterna ska veta vad de ger sig in i och kunderna får vad de förväntar sig, och mer därtill. Joakim Södermark poängterar att man har siktet inställt på långsiktiga relationer, både vad gäller kunder, konsulter och uppdrag.
Cura Nord startade i liten skala och även om de vill behålla det lilla formatet i form av personligt omhändertagande och omsorg om sina konsulter och kunder, räknar de med att fortsätta växa och utveckla verksamheten. I och med utökningen med en utvecklingsledare ser Cura Nord att företaget framöver kommer att kunna stötta en hel organisation med det som behövs, till exempel avlastning, genomlysning, kvalitets­arbete och arbetsmiljö. Cura Nord vill finnas med i arbetet att skapa fungerande, rättssäkra och hållbara verksamheter där de anställda trivs.

Cura Nord Bemanning
Cura Nord är ett norrländskt konsultföretag med inriktning på socionomer. Företaget har sitt säte i Umeå men har såväl kunder som konsulter i hela Sverige. Genom erfarna och kompetenta socionomkonsulter vill företaget hjälpa till i arbetet med att skapa hållbara organisationer med god arbetsmiljö.

Cura Nord Bemanning
& Rekrytering AB
Umestan Företagspark, Hus 7
903 47 Umeå
Tel: 090-34 00 140
www.curanord.se

Sveriges största mötesplats för kvalificerat socialt arbete



Den 21–22 november är det återigen dags för de årliga och uppskattade Socionomdagarna på Stockholmsmässan i Älvsjö. Socionomdagarna är Sveriges största mötesplats för kvalificerat socialt arbete. Frågorna inom socialt arbete är många och angelägna, vilka också speglas i Socionomdagarnas närmare hundra seminarier.

Socionomdagarnas viktigaste syfte är att samla socionomyrkeskåren från hela landet. Att rollen som socionom är både komplex och mångfacetterad känner säkert många socionomer igen sig i, den spänner ofta över flera områden och verksamhetsområdena är många. Dagarna fungerar som forum för erfarenhetsutbyte, nätverkande och för kunskapsinhämtning.

Viktig del i kompetensutveckling
– Många socionomer berättar att Socionomdagarna står för en viktig del av deras kompetensutveckling. Det är viktigt för oss att svara upp mot behovet och vi har därför försökt skapa ett program med de mest angelägna frågeställningarna inom det sociala fältet, säger Josefine Lindblad, projektledare för Socionomdagarna på Insight Events.
Hon betonar vikten av en samlad mötesplats för just socionomer, inte minst för att yrket är i ständig förändring, med många utmaningar, men också för att socionomer behöver kontinuerlig kompetensutveckling för att lyftas och stärkas i sin yrkesroll.
– Socionomdagarna är ett unikt tillfälle att ta del av aktuell och praktiknära forskning. Intresset för att ta del av aktuella forskningsresultat är stort bland socionomer, men vi vet att många inte hinner med det i sin vardag. På Socionomdagarna kan man som besökare ta del av essensen av den mest relevanta forskningen. Det är också det enda forum i Sverige där socionomer kan möta och ställa frågor till såväl forskare som politiker, myndighetschefer, psykologer och många andra som arbetar med eller påverkar det kvalificerade sociala arbetet, säger Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Skräddarsy ditt seminarieprogram
Seminarieprogrammet består i år av ett hundratal programpunkter. De är uppdelade i sju seminariespår som skapats utifrån socionomernas egna önskemål. Kriminalitet, missbruk och våldsproblematik, utanförskap och integrationsfrågor, familjefrågor, effektiv samordning och äldrefrågor är några av årets seminariespår. Som besökare är det fritt fram att själv skräddarsy sitt eget seminarieprogram genom att kombinera programpunkter från olika spår.
– Bland höjdpunkterna i årets seminarieprogram finns bland annat ett seminarium om utredningen av framtidens socialtjänstlag med regeringens särskilda utredare Margareta Winberg. Det finns ett spännande pass om samhällstrygghet om samarbetet mellan polis och socialtjänst, samt ett lockande seminarium om empatiskt bemötande, säger Marica Rostedt.

Besök utställardelen
Som besökare på Socionomdagarna bör man även planera in ett besök i utställardelen, där ett hundratal utställare finns på plats. Här finns möjlighet att möta allt från representanter för behandlingshem till fackförbund, kommuner och myndigheter.
Många som besöker socionomdagarna upplever evenemanget som relevant, matnyttigt, angeläget och intensivt. Merparten av seminarieprogrammet är praktiknära, vilket innebär att besökarna kan tillämpa sin nya kompetens direkt i det dagliga sociala arbetet.

Josefine Lindblad, projektledare för Socionomdagarna på Insight Events och Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.
Josefine Lindblad, projektledare för Socionomdagarna på Insight Events och Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Volontärarbete utomlands stärkte arbetet hemma

Socionomen och skolkuratorn Clara Gustafsson åkte iväg med Socionomer utan gränser. Här på plats i Grekland.
Socionomen och skolkuratorn Clara Gustafsson åkte iväg med Socionomer utan gränser. Här på plats i Grekland.
Skolkuratorn Clara Gustafsson åkte till Grekland med Socionomer utan gränser och jobbade på ett boende för ensamkommande flyktingpojkar.
– Det är ju dessa ungdomar jag möter i mitt arbete här hemma.

Clara Gustafsson är socionom och arbetar som skolkurator på en gymnasieskola i Jönköping och har bland annat hand om språkintroduktions­programmet. Hon hade länge drömt om att arbeta för Socionomer utan gränser när tajmningen i livet tillät en period utomlands.
– Jag hade tagit emot så otroligt många ensamkommande personer som flytt från Afghanistan och Syrien och som hade mellanlandat i Grekland, så jag kände att det var dit jag ville.
Clara Gustafsson pratade med sina chefer om idén och gjorde en ansökan till förvaltningen. Eftersom hon skulle ha nytta av utlandsvistelsen i sitt arbete hemma behövde hon inte ta tjänstledigt utan fick behålla sin lön, men bekostade resan själv.
– Det var ett fantastiskt bra upplägg, säger Clara Gustafsson.

Arbete på gruppnivå
I Grekland arbetade hon i Aten på ett boende för flyktingpojkar.
– Personalen på boendet hade egentligen ingen kontakt med pojkarna. De hade sitt personalrum och var med vid måltiderna, men annars var pojkarna väldigt mycket för sig själva.
När Clara Gustafsson kom till boendet fick hon agera allt från språklärare till socialt stöd.
– Vi pratade, skrattade, grät, lekte och spelade charader, både lek och allvar. När pojkarna började känna sig trygga med mig och min kollega kom det psykosociala. De berättade om hur de mådde, att de saknade och kände oro för släkt och vänner i hemlandet. Då kunde vi komma med tips på hur man kan må bättre och arbeta med frågorna på gruppnivå.

”Snuddat vid deras vägar”
Genom sin vistelse på boendet har Clara Gustafsson fått en ännu större förståelse för ungdomarna hon möter.
– Nu när de berättar om sin resa hit så har jag snuddat vid en av deras vägar. Självklart kan jag inte full ut förstå vad de har varit med om, men att ha varit på plats gör att man kan komma närmare i samtalet.
Clara Gustafsson hoppas på att kunna jobba utomlands igen.
– Nu är jag beredd att möta människor i ännu större kris, och utnyttja min kompetens som socionom ännu mer än jag gjorde på den här resan. Det är väldigt bra att ge sig ut och möta nya perspektiv och tankar.

Med kortare arbetsdag kan fler upptäcka världens bästa jobb

Eva Rönnbäck, Marie Andersson, Marie Ljung och Anita Nordell. Foto: Pär Olert
Eva Rönnbäck, Marie Andersson, Marie Ljung och Anita Nordell. Foto: Pär Olert
I fjol genomförde Socialtjänsten i Sundsvall ett lyckat test med 6,5 timmars arbetsdag. I nästa steg erbjuds socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning en arbetsdag där sex timmar ägnas åt klientfokuserat arbete och två timmar viks åt kompetensutveckling och återhämtning.

– Vid årsskiftet införde vi 6+2 som innebär att sex timmar per dag är arbetsplatsförlagd och två timmar kan ägnas åt kompetensutveckling, återhämtning och friskvård, berättar Eva Rönnbäck, enhetschef utredning vid Socialtjänsten i Sundvall.
6+2 ska på sikt erbjudas alla socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning.
– Vi rullar ut det successivt i grupperna, lite beroende på var man befinner sig rent planeringsmässigt inför omställningen.
Marie Andersson, enhetschef, Anita Nordell, samordnare och Marie Ljung, specialistsocionom arbetar inom den insats- och handläggningsgrupp som är först ut med att införa den nya arbetstiden.
– Vi har gjort ett omfattande förarbete i syfte att hitta vägar och lösningar för att klara befintlig belastning och nuvarande arbetsuppgifter inom den nya arbetstiden, säger Marie Andersson.

Gynnar alla
En förhoppning är att den nya arbetstidsmodellen ska leda till en mer högkvalitativ kompetensutveckling.
– Detta är ett utsatt och tufft jobb. Att vi nu får möjlighet till både kompetensutveckling och återhämtning inom arbetstiden betyder mycket. Nu får vi möjlighet att hinna lämna jobbet innan vi kommer hem och därigenom orka mer över tid, säger Marie Ljung.
Anita Nordell nickar instämmande.
– Som socialsekreterare krävs att du tar in mycket ny kunskap, men vi måste också ha tid till att reflektera över det vi lär oss. Det kommer vi att få nu.
Marie Andersson hoppas att 6+2 även ska göra det lättare att rekrytera nya socionomer.
– Det här är världens bästa jobb. När man som nu får möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter med mindre press och under mer rimlig tid, får även de som är nya i yrket en chans att upptäcka tjusningen med socialt arbete.
För brukarnas del är målet med 6+2 självklart.
– Insatserna ska hålla samma höga kvalitet och tillgänglighet som tidigare. Tanken är att brukarna även ska få högre kontinuitet eftersom vi tror att 6+2 kommer att bidra till minskad personalomsättning. I slutänden kommer den förkortade arbetstiden att gynna alla, fastslår Eva Rönnbäck.

IFO Sundsvalls kommun
Individ- och familjeomsorgen utgör en del av Socialtjänsten och socialnämndens ansvar och har drygt 400 medarbetare.

Sundsvalls kommun

Norrmalmsgatan 4
851 85 Sundsvall
Tel: 060-19 10 00
www.sundsvall.se

www.sundsvall.se

Stärker socialsekreterare i barn- och ungdomsvården

Sofia Lager Millton, FoU-ledare på FoUrum – social välfärd i Region Jönköpings län och Cristina Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregionens kommunalförbund
Sofia Lager Millton, FoU-ledare på FoUrum – social välfärd i Region Jönköpings län och Cristina Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregionens kommunalförbund

Socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården är ofta i behov av kontinuerlig kompetensutveckling och andra åtgärder som stärker dem i deras yrkesroll. Flera regioner har därför initierat långsiktiga satsningar som ska bidra till att stärka just denna yrkesgrupp.

– 2010 började vi diskutera hur vi kunde stärka socialsekreterare i barnoch ungdomsvården. Det blev startskottet för ett projekt som pågick i 2,5 år. Inom ramen för projektet provade vi en mängd olika utbildningar. 2013, när projektet avslutades, fortsatte vi att arbeta systematiskt med kompetensutveckling av socialsekreterare inom just barn- och ungdomsvården i länets samtliga kommuner, säger Sofia Lager Millton, FoU-ledare på FoUrum – social välfärd i Region Jönköpings län, som arbetar med kommunerna i Jönköpings län.

Introduktionskurs för nyanställda
Hon anser att även om socialsekreterare som är nya i yrket ofta tar sig an sina arbetsuppgifter med stor entusiasm så är det viktigt att samtidigt erbjuda utrymme för reflektion och stöd. I Jönköpings län erbjuder samtliga kommuner därför en gemensam introduktionskurs för nyanställda socialsekreterare.
– Kursen fokuserar både på mjuka och hårda faktorer. Vi går till exempel igenom handläggningsprocessen, men låter även socialsekreterarna ta del av erfarenheter från människor som varit i kontakt med socialtjänsten. Socialsekreterare med mångårig yrkeserfarenhet fungerar som föreläsare på utbildningen. Det lyfter och bekräftar de erfarna socialsekreterarna och ger de nyanställda förebilder inom yrket, säger Sofia Lager Millton.

Utvecklar specialistspår
Region Jönköpings Län utvecklar nu ett strukturerat kompetensutvecklingskoncept även för erfarna socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Det är viktigt att de erfarna socialsekreterarna känner att det finns andra utvecklingsvägar än att bli chef eller arbetsledare. Vi satsar därför nu på att utveckla specialistspår som gör det möjligt för erfarna socialsekreterare att specialisera sig inom exempelvis hedersproblematik eller våld och sexuella övergrepp. Specialistkompetenserna ska därefter kunna samverka över kommungränserna, säger Sofia Lager Millton.

Skillnad för barn och unga
I april 2017 lanserades Yrkesresan, en satsning som utvecklar kompetensen och stärker stabiliteten bland personal i den sociala barn- och ungdomsvården i Göteborgsregionen. Inledningsvis vände sig Yrkesresan till nya socialsekreterare inom myndighetsutövning barn och unga, men på sikt kommer vi även att erbjuda kompetensinsatser för erfarna socialsekreterare, arbetsledare och chefer. Tanken är att rusta nyanställda medarbetare för arbete med barn och unga, men även erbjuda samtliga socialsekreterare inom området den kontinuerliga kompetensutveckling som krävs för att arbeta inom ett så komplext område som den sociala barn- och ungdomsvården.
– Det långsiktiga målet är att göra skillnad för de barn och unga som socialtjänsten möter genom ökad kompetens och stabilitet hos personalen. Yrkesresan varvar webbaserad utbildning med fysiska kursdagar som erbjuder fördjupning och erfarenhetsutbyte mellan socialsekreterare i regionens alla kommuner och stadsdelar, säger Cristina Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregionens kommunalförbund.
– Många socialsekreterare gillar att vi samlat mycket information på en sajt där de själva kan logga in och stärka sin kompetens när de har tid över. Vår målsättning är att Yrkesresan ska få fler socialsekreterare att söka sig till och vilja stanna kvar i den sociala barn- och ungdomsvården, säger Cristina Dahlberg.