Etikettarkiv: Hot

Hot och våld ingår i många socionomers vardag

Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Foto: Gustav Gräll

I Visions rapport om utsatthet för hot och våld i socialt arbete har nästan hälften det senaste året utsatts för någon form av direkt eller indirekt hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten och behandlingspersonal samt socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.

– Det här är naturligtvis helt oacceptabelt; våra medlemmar som arbetar inom socialtjänsten ska aldrig behöva känna sig rädda eller otrygga på jobbet. Att så många utsatts det senaste året tyder på att det här är ett allvarligt och vanligt förekommande arbetsmiljöproblem. Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation uppger dessutom att de fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren och endast var femte incident har polisanmälts. Det är tydligt att arbetsgivare behöver arbeta mer strukturerat med att förebygga och hantera den här typen av incidenter, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Hot påverkar utanför jobbet
Av Visions undersökning framgår att det är låg kännedomen om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid incidenter. Detsamma gäller för vilket straffrättsligt skydd socionomer har i yrkesutövningen.
– Det här är väldigt allvarligt för enskilda socionomer eftersom många uppger att hot och våld även påverkar deras vardag utanför jobbet. Det här är också ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst. En hög frekvens av hot och våld skadar på sikt även socionomers förtroende för arbetsgivaren, säger Veronica Magnusson.
Hon tillägger att arbetsgivare kan sätta in många åtgärder för att förebygga hot och våld, allt från att socialsekreterare aldrig går själva på hembesök till att undvika ensamarbete på HVB-hem och stödboenden och att ha en strategi för hur man hanterar situationer som potentiellt kan resultera i hot och våld.

”Det här är ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst.”

Självklarhet att polisanmäla
– Det bör vara självklart för arbetsgivaren att polisanmäla alla incidenter. Det visar att man tar ställning för att alla former av hot och våld är oacceptabla. Hot och våld har på senare år blivit en mer frekvent del av socionomers vardag. Enligt Arbetsmiljöverket ökade utsattheten för hot och våld bland socialsekreterare från drygt var tredje år 2018 till drygt hälften 2020. Formerna har dessutom blivit fler; till exempel har det blivit vanligare att hänga ut socialsekreterare i sociala medier. Att 10 procent upplever otrygghet även på fritiden är ett mycket allvarligt ingrepp i människors liv, säger Veronica Magnusson.
Från politiskt håll efterlyser hon tillräckliga resurser för att arbeta strukturerat med hot och våld, och en förstärkning av socionomers straffrättsliga skydd.
– Om det går så långt att myndighetsbeslut fattas mot bakgrund av rädsla för hot och våld riskerar förtroendet för hela socialtjänstens arbete att undermineras, säger Veronica Magnusson.
– Att socialsekreterare möter hat och hot i sin vardag är dessvärre inget nytt fenomen. De behöver rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, tid att bygga klientrelationer och tillräckligt med tid för att utreda och meddela beslut på ett ändamålsenligt sätt. Det måste råda balans mellan krav och resurser. Alla har rätt att känna sig trygga på jobbet och därför är ett systematiskt säkerhetsarbete från arbetsgivarens sida ett måste, säger Veronica Magnusson.

Utöka arbetsmiljöarbetet
Hon betonar att det finns bra lagstiftning och stöd för att arbeta systematiskt med arbetsmiljön i socialtjänsten. Visions undersökning visar dock att socialsekreterarnas kännedom om arbetsmiljöarbetet varierar markant. Många arbetsgivare behöver därför utöka och synliggöra detta. Enligt undersökningen anser många socialsekreterare att den höga arbetsbelastningen går ut över klienternas delaktighet. Man upplever också att man ibland brister i bemötandet och blir otillgänglig för klienter.
– Många socialsekreterare är frustrerade över att det förebyggande arbetet ofta är nedprioriterat eller helt bortprioriterat. Förebyggande insatser ökar delaktighet och tillit mellan socialtjänsten och individer i behov av stöd. Tidiga insatser kan förebygga kriminalitet, tungt missbruk eller LVU-placeringar och gynnar både individen och samhället. Ändå prioriteras det bort eftersom det inte är lagstiftat, säger Veronica Magnusson.

Sammanfattning av undersökningsresultaten från Visions undersökning

• Nästan hälften, 45 procent, har någon gång de senaste 12 månaderna blivit utsatta för någon form av hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten.
• Behandlingspersonal och socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.
• Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation har fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren.
• Tre av tio anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga hot, våld och personangrepp.
• Utsattheten leder till rädsla och otrygghet, även på fritiden.
• Endast var femte incident har polisanmälts.
• Var tredje polisanmälan har lett till förundersökning.
• Incidenter mot anställda i enskilt driven verksamhet polisanmäls i lägst omfattning, endast 15 procent.
• Fyra av tio anser att det straffrättsliga skyddet i yrkesutövningen är svagt.
• Kännedomen om vilket straffrättsligt skydd man har i yrkesutövningen är låg.
• Kännedomen är låg om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid skedda incidenter.

Har du med anledning av din yrkesutövning under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för något eller några av dessa incidenter? (flera svar möjliga).


1 Muntliga eller skriftliga förtäckta eller diffusa hot
2 Muntliga eller skriftliga direkta hot
3 Annan typ av kränkning, hat, hot eller våld
4 Näthat/kränkningar/personangrepp/förtal via till exempel sociala medier, insändare, kommentarer i media
5 Fysiskt våld
6 Inget av detta

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Vision under perioden 19 april till 11 maj 2021 mot Visions medlemmar som arbetar som socialsekreterare inom myndighetsutövning, biståndshandläggare, behandlingspersonal inom HVB, stödboende och öppenvård, kuratorer inom hälso- och sjukvård och skola samt fältassistenter.

Mölndal först med VR-träning mot hot och våld

Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Ingrid Irekvist och Ann-Britt Uddgren är enhetschefer på SAF i Mölndal och engagerade i VR-projektet. Ingrid bär utrustningen som den som VR-tränar har på sig och på skärmen syns den virtuella receptionsmiljön. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
Hotfulla situationer blir allt vanligare i socialtjänstens vardag. I Mölndal utbildas personalen med VR-teknik (virtual reality) för att lära sig bemöta aggressiva klienter. Och det är Mölndal först i världen med!

– Väldigt roligt att vara pionjärer, säger Ann-Britt Uddgren som är enhetschef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal och projekt­ledare för VR-arbetet.
Hon är en av dem som varit med och utformat den hotfulle ”Peter”, huvud­figur i Mölndals första träningsscenario, som utspelar sig i receptionen. Peter är arg för att han inte fått sitt försörjningsstöd och nu vill han träffa sin hand­läggare, ”min soc” som han själv uttrycker det. Han är stor och stark, tränger sig förbi i kön och är aggressiv.
I VR-miljön är den arge mannen ”bara” en datoranimerad visualisering. Men hotet upplevs som mycket påtagligt.

Självkännedom viktigt
– Det är mycket realistiskt, man känner hur pulsen höjs, säger Ann-Britt Uddgren.
När vi gästar SAF har det bara gått två veckor sedan en förargad besökare slog sönder en skrivare. Kaffeautomater har slagits sönder också, och verbala hot är inte ovanliga.
Konflikthantering handlar mycket om att bli medveten om sina egna reak­tioner och kunna kontrollera dem. Teoretiska kunskaper i all ära, men i en stressad situation kan allt man lärt sig vara som bortblåst.
Praktisk övning i ett ”nästan skarpt” läge kan ge en helt annan trygghet. Med en interaktiv VR-simulator kan man träna på att hantera samma hotfulla situation flera gånger om och pröva olika vägar för att hitta rätt.
Pulsen mäts under träningen och möjligheten att upprepa träningen är viktig.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Anders Toresson, utvecklings­ledare på SAF i Mölndal.
Alla får träna
Hittills har en handfull personer på SAF fått testa VR-verktyget D-escalator (avtrappning). Med start i höst ska samtliga cirka 250 anställda få minst ett ”träningspass”.
– Ett pass tar bara ungefär fem minuter, men det är också viktigt med introduktionen före och diskussionerna efteråt, berättar Anders Toresson, utvecklingsledare på SAF.
Under eftersnacket fångas obehagskänslor upp:
– Ofta vet man inte i förväg hur man kommer att reagera. Du tror kanske att du är modig och att du kommer att säga rätt saker, men när man hamnar i en hotfull situation är det lätt att bli liten och rädd, säger Ann-Britt Uddgren.

Diskussion ger lärande
– Förhoppningen är att hela arbetsgrupper ska träna ihop, eller nästan samtidigt, så man kan diskutera sina upplevelser och jobba vidare med dem i arbetsgruppen, säger enhetschef Ingrid Irekvist.
Ett andra övningsscenario håller nu på att tas fram i Mölndal. Då handlar det om ett hembesök som skulle kunna utvecklas till en hotfull situation.
– En orosanmälan är gjord för att ett barn far illa. En kvinna öppnar dörren, låter dig motvilligt följa med in, man ser en massa flaskor – och en uppretad man. Där börjar agerandet, berättar Anders Toresson.
– Vi hoppas kunna visa upp hembesöksscenariot på Mötesplats IFO i Göteborg i november, säger Ann-Britt Uddgren.

Behåll lugnet!
Målet med VR-träningen är förstås att undvika våld och hot och att få en så säker arbetsplats som möjligt, där man bara i undantagsfall tvingas kalla på väktare. Och det är inte bara medarbetarna som ska lära sig mer genom VR-projektet. Även de hotfulla figurerna – avatarerna – ska bli alltmer sofistikerade ju mer de används, med hjälp av så kallad artificiell intelligens (AI).
Rent generellt, vad ska man främst tänka på för att undvika upptrappning av en hotfull situation?
– Viktigast är att behålla lugnet, så man har tillgång till sin tankeverksamhet, annars är det svårt att fatta kloka beslut, säger Ingrid Irekvist.
Ann-Britt Uddgren instämmer:
– Man ska inte konfrontera personen, utan hålla sig lugn och vänlig.

Säkerhetsarbete i flera delar
Utbildning i säkerhet har länge varit prioriterat på SAF i Mölndal, men arbetet har intensifierats de senaste två åren genom ett samarbete med beteendevetaren Maria Bauer, som senast i våras föreläste för medarbetarna om sekundär traumatisering, och företaget Framvik. (Se faktaruta.)
Förutom det unika VR-projektet har förvaltningen idag en mer genomtänkt säkerhetsplanering överlag, med bland annat väggfasta datorer och separata entréer för personal och be­sökare samt särskilda besöksrum på bottenvåningen.

Var med och skapa bästa möjliga Mölndal! Klicka här för lediga tjänster

Om VR-verktyget
I år börjar social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal att med hjälp av VR-teknik utbilda sina medarbetare i att hantera hotfulla situationer. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och ge medarbetarna övning i att hantera konfliktsituationer på ett sätt som gör att risken för hot och våld minimeras.
VR-verktyget heter D-escalator och har tagits fram av företaget Framvik Produktion. Bakom företaget står beteendevetaren Maria Bauer, en av Sveriges mest erfarna utbildare inom konflikthantering, och socionomen och kriminologen Axel Fors. Utvecklingsarbetet får ekonomiskt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova.

Social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal
På social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) i Mölndal arbetar cirka 200 socionomer inom två verksamhetsområden, IFO (individ- och familjeomsorg) och AFE (arbetsmarknad, försörjningsstöd och etablering).

Inom AFE-området pågår ett stort förändringsarbete som syftar till att ge bättre och mer individuellt anpassade insatser till den som sökt försörjningsstöd, så att personen ska kunna ta viktiga steg mot självständighet och egen försörjning. Centrala nycklar i omställningen är digitaliseringen av ansökan och automatisering av handläggningen. Det blir smidigare för den sökande och dyrbar arbetstid frigörs – tid som istället kommer att kunna läggas på mötet med klienten.

Även inom IFO-området används digitalisering för att möta framtiden – ett aktuellt exempel som är på gång är taligenkänning för utredande social­sekreterare. När det gäller barnavården har ett utvecklingsarbete bedrivits under de senaste åren som gett gott resultat. Barnavården i Mölndal är idag av god kvalitet med bättre rättssäkerhet och stark tonvikt på att barnen själva ska vara delaktiga. En viktig del är metoden signs of safety som man har arbetat utifrån under ett par år och som medarbetare från SAF numera utbildar andra i. Och genom deltagande i forskningsprojektet ”Förälder på avstånd” fortsätter arbetet med att stärka nät­verket kring utsatta barn.

Södra Ågatan 4, Mölndal
Tel: 031-315 10 00

Kontaktperson:
Maria Lyréus, kvalitetschef
E-post: maria.lyreus@molndal.se
www.molndal.se