Etikettarkiv: Heike Erkers

Sjukvårdskuratorer har blivit ett legitimationsyrke

Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
Den 1 juli 2019 införde riksdagen en legitimation för kuratorer i hälso-och sjukvården. Syftet med legitimationen är framför allt att öka patientsäkerheten genom att det ställs krav på att en kurator har rätt kompetens.

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
– Äntligen får de patienter som träffar hälso- och sjukvårdskuratorer samma patientsäkerhet som i den övriga vården. De har också tryggheten i att det är en person med rätt utbildning de möter. Kuratorerna har varit den enda högskoleutbildade professionen med direkt patientansvar som inte har legitimation. Nu har riksdagen rättat till den bristen och det är vi oerhört glada för, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Examen på 60 högskolepoäng
För att beviljas legitimation krävs en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen som omfattar 60 högskolepoäng. Legitimationen är dock inte knuten till ensamrätt att utöva yrket. De nya bestämmelserna innebär därmed inte att vissa arbetsuppgifter endast får utövas av legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer.

Övergångsregler
Fram till den 1 juli 2024 gäller övergångsregler och legitimation kan utfärdas till den som har socionomexamen eller annan relevant examen och har varit verksam som kurator inom hälso- och sjukvården i minst fem år. För dem som har relevant vidareutbildning är det tillräckligt att ha varit verksam som kurator inom hälso- och sjukvården i minst två år.

Värdet av legitimerade kuratorer
– Det känns roligt att vi äntligen är i mål, Svensk Kuratorsförening har kämpat länge för detta. I den här viktiga frågan för patientsäkerheten är det nu upp till arbetsgivaren om man anser att man ska anställa en legitimerad hälso- och sjukvårdskurator eller inte. Vi befarar att somliga arbetsgivare vid nyanställning inte kommer att kräva att kurator ska vara legitimerad, säger Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
– Vi uppmanar alla behöriga kuratorer i sjukvården att ansöka om legitimation och kommer även att informera landstingen och regionerna om värdet av att anställa legitimerade kuratorer. Vi hoppas att det här kan påverka sjukhuskuratorernas status och lönebild. Vi hoppas även att legitimationen kan innebära att kurator blir en självklar kompetens inom all hälso- och sjukvård, säger Kristina Kolterud.

Bristfälligt stöd försvårar för socialsekreterare

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström

Endast drygt en femtedel av socionomerna kan fullt ut arbeta i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för socialt arbete. Samtidigt anger en överväldigande majoritet att det finns ett akut behov av mer forskning inom området.

För Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, är siffrorna nedslående men inte förvånande.
– Det Framtidens Karriär – Socionom har kommit fram till stämmer överens med de mätningar vi själva gör via NOVUS och det är en tendens som har förstärkts över tid. Tyvärr är det inget nytt, men det är naturligtvis oroande att en så stor andel upplever att de inte kan arbeta fullt ut i enlighet med lagstiftningen. Det ger en signal om att det sociala arbetet kanske inte är rättssäkert, men trots det uteblir reaktionerna från myndigheter och samhälle.

Behöver politiskt stöd
Heike understryker att en förutsättning för att förbättra siffrorna är att ge socialt arbete den tyngd och den status det borde ha baserat på sin samhällsviktiga funktion. Professionen måste ha möjligheter, organisation, resurser och konkret uppbackning för att kunna göra sitt jobb.
– Socialtjänstlagen (SOL) är samhällets sista skyddsnät och är till för att stötta medborgarna i en svår situation. Svajar skyddsnätet uppstår maskor, där människor faller igenom och far illa. Vi behöver ha politisk styrning och ledning som står upp för socialtjänstlagens intentioner – professionen kan inte bära detta själv, utan det handlar om ett övergripande synsätt från samhällets och beslutsfattarnas sida. Detta gäller även på ledarskapsnivå – chefernas förutsättningar att leda verksamheter utifrån SOL är begränsade på många håll, och ofta hamnar de i kläm mellan politisk styrning och vad som är viktigast ur ett medborgarperspektiv.

Professionens bedömning ska styra
En annan problematik i situationen är att det ofta är budgeten som styr vilka resurser socialsekreterarna har att tillgå för att stötta de människor som behöver hjälp. Det innebär att professionens bedömning av vilka insatser som behövs inte är styrande, utan att det istället kretsar kring vad som blir billigast.
– I kombination med att kommunerna inte har uppfattats som attraktiva arbetsgivare har detta lett till att många socialsekreterare har sökt andra positioner, vilket i sin tur har medfört att nyutbildade socionomer kommit till arbetsplatser där de har saknat handledning och behövt hantera svåra situationer utan erfarenhet.

Ökad forskning viktig faktor
Många tror att läget skulle kunna förbättras genom ett ökat fokus på forskning inom socialt arbete – hela 97 procent av de tillfrågade socialsekreterarna efterlyser ökat forskningsstöd. Heike berättar att Akademikerförbundet SSR har drivit just denna fråga i många år och hon tycker att det är positivt att det är ett ämne som yrkeskåren lyfter i undersökningen.
– Socialt arbete är ett område som är smärtsamt underprioriterat inom forskningen och det finns en mängd områden som behöver förbättras. Ett fåtal exempel bland många är forskningsstöd i evidensbaserat arbete, styrning- och organisationsforskning, digitalisering och teknisk utveckling och mycket mer. Detta är ett samhällsviktigt område för både individen, samhället och nationen, så politikerna behöver styra forskningsmedlen dit de behövs, avslutar hon.

I hur stor grad kan du som socionom arbeta i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för socialt arbete?

Behöver det bedrivas mer forskning inom socialt arbete?
Framtidens Karriär – Socionom genomförde den 15–20 december 2017 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.