Etikettarkiv: Förändring

Ekonomiskt bistånd under förändring

Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Socionomers arbete med ekonomiskt bistånd är under stark förändring. En förändrad samhällsstruktur innebär att det som ursprungligen var tänkt som en tillfällig försörjning istället har utvecklats till ett långsiktigt ekonomiskt stöd för en allt större grupp människor.

Det medför nya utmaningar för socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd.
– I dagsläget står många människor utanför arbetsmarknaden och är inte heller berättigade till ersättning från socialförsäkringssystemet. Ekonomiskt bistånd är ju i huvudsak tänkt som ett kortvarigt stöd för individer som exempelvis befinner sig mellan arbeten. Ungefär en tredjedel av samtliga hushåll som tar emot ekonomiskt bistånd tar emot det under en längre tid, minst tio månader av ett kalenderår, säger Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Ska hanteras av socionomer
Han anser att det i dagsläget är viktigare än någonsin att det ekonomiska biståndet hanteras av socionomutbildad personal, inte minst eftersom de problembilder man ställs inför i mötet med klienten ofta är mer komplexa än tidigare.
– Många associerar ekonomiskt bistånd med att hantera pengar, men biståndet bör snarare betraktas som ett verktyg. Tonvikten ligger istället på kvalificerat socialt arbete. En individ eller en familj som söker sig till social­tjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd har ofta underliggande problem som behöver synliggöras och hanteras. Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd fungerar därför ofta som spindeln i nätet, de skannar av eventuella sociala problem och remitterar ofta vidare till kollegor eller andra aktörer, säger Hugo Stranz.

Komplext och kvalificerat
Att arbeta med ekonomiskt bistånd är ett brett och avancerat arbete. Det är vanligt att nyutexaminerade socionomer arbetar inom detta område.
– Det är en bra ingång till det sociala arbetet, men det är samtidigt viktigt att även erfarna socialarbetare ägnar sig åt ekonomiskt bistånd. Man bör inte underskatta hur komplext det här området kan vara, det är definitivt ett område som är lika kvalificerat som andra delar av socialtjänsten. Ju fler individer som fastnar i ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning, desto större är risken att befolkningen skiktas på olika sätt, där i slutändan olika grupper kan komma att ställas mot varandra, säger Hugo Stranz.

Hållbar framtid i Örgryte-Härlanda

Karolina McPherson, Anna Albo och Annica Davidsson på Barn- och ungdomsenheten i Örgryte-Härlanda.
Karolina McPherson, Anna Albo och Annica Davidsson på Barn- och ungdomsenheten i Örgryte-Härlanda.
Barn- och ungdomsenheten i Örgryte-Härlanda, Göteborg, har bestämt sig för att skapa en socialt hållbar arbetsmiljö där personalen stannar kvar. Nyligen firades ett år utan en enda uppsägning.

Efter en turbulent tid med hög upplevd stress, ohälsa och stor personalomsättning startades ett gediget förändringsarbete i augusti 2016.
– Vi hade 42 procents ökning av ärenden förra året och drogs med flera försenade utredningar. Det har vi nu jobbat ikapp – och mer ändå. Vi har frigjort tid för mer klientarbete, samtal med våra familjer och ökad samverkan i vår stadsdel, säger Karolina McPherson, enhetschef.

Tre team i tre faser
Nyckeln till framgången ligger i flera skeenden, bland annat att personalen delades upp i tre team som följer ett rullande schema i tre faser. Ett team finns alltid tillgängligt under ett par veckor för att ta emot nya akuta ärenden från mottagningsenheten medan de andra två teamen får tid att jobba vidare med sina egna ärenden utan att distraheras.
– Tanken är att vi inte ska behöva släcka bränder hela tiden utan kan jobba mer systematiskt och inte har lika många arbetsuppgifter på en gång. Familjen får därmed snabbare hjälp när deras motivation är som högst, säger Annica Davidsson, socialsekreterare vid mottagningsenheten.
Förändringen var ett nödvändigt initiativ för att hantera verkligheten, att det alltid är resursbrist och hög arbetsbelastning. Då är det både stora och små steg som gör skillnad. Som att äta gemensam frukost på morgonen eller att starta körsång på arbetstid.
– Vi måste se till helheten i det vi jobbar med, både familjens helhet, men också till vår egen. Jag känner att vi har fått grundförutsättningarna nu, att det är roligt att gå till jobbet och då klarar vi de tuffa delarna också, säger Anna Albo, utredare.

Regelbunden feedback
En av åtgärderna handlar om att minska sårbarheten, att arbeta två i varje ärende samt fokusera på vikten av att ha god kamratskap i arbetsgruppen. En annan är att ge återkommande feedback på arbetet. En tredje är ”walk and talk” där kollegorna hellre är ute och går än sitter på rummen och pratar. Samverkan med lokalsamhället är också avgörande för att kunna rikta kommunens resurser till rätt behov.
– Alla delar är viktiga, precis som att vi klargör vilka förväntningar som finns på en person. Annars gör man lätt mer än vad som förväntas, det är aldrig tvärtom i den här kåren, säger Karolina McPherson.

Barn- och ungdomsverksamheten Örgryte-Härlanda
Barn och unga består av trettionio medarbetare varav två enhetschefer. Verksamheten har fyra områden: mottagning, utredning, familjehemsverksamhet och familjebehandling. Målet för 2017 är att skapa en socialt hållbar socialtjänst där medarbetarna har en god arbetsmiljö och hälsa.

Karolina McPherson, enhetschef Individ- och familjeomsorgen
Pernilla Bohlin, tillförordnad enhetschef Utförarna

Barn- och ungdomsverksamheten
Göteborgs stad Örgryte-Härlanda
Tel: 031-365 66 75
E-post: karolina.mcpherson@orgryteharlanda.goteborg.se

orgryte_gbg_li_cmyk