Etikettarkiv: Barnrättsperspektiv

Nya socialtjänstlagen stärker brukarna och evidensen

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

Översynen av socialtjänstlagen är klar och regeringens utredare Margareta Winberg har presenterat sitt slutbetänkande. Den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat ett tydligt jämställdhetsperspektiv, ett ordentligt lagfäst förebyggande perspektiv samt en ökad betoning på tillgänglighet.

– Vår ambition är att Socialtjänstlagen efter översynen ska vara en ramlag som håller över tid och genom samhällsförändringar. Socialtjänstlagen har förändrats successivt sedan den kom för drygt fyrtio år sedan. En av utredningens uppgifter var därför att se över lagens struktur och konstruktion, förutom lagens materiella innehåll. I våra ändringsförslag ger vi kommunerna stort utrymme att själva avgöra exakt hur lagen ska tillämpas, säger Margareta Winberg.
– Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan i sin tur leda till förbättrade möjligheter att kvalitetssäkra och förutse resultatet av socialtjänstens verksamhet. Vi föreslår även att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör skrivas in i plan- och bygglagen, vilket innebär att kommuner också ska ta särskild hänsyn till sociala aspekter och integration i sin samhällsplanering, säger Margareta Winberg.

Förtydligat barnrättsperspektiv
I samband med översynen av socialtjänstlagen har utredarna sett över lagens språk och struktur. Resultatet är en modernare och mer lättöverskådlig struktur och en enhetligare begreppsanvändning som gör det lättare att förstå och hitta rätt i lagtexten.
– I den nya socialtjänstlagen stärker vi barnens rätt. Vi har förtydligat barnrättsperspektivet genom att definiera begreppet ”barnets bästa”. Vi reglerar att barn ska ha rätt till information, och att man måste förvissa sig om att barnet har förstått den information de får, till exempel vid barnrättsärenden. Tidsramen för uppföljning av ett barns situation förlängs också från två till sex månader, säger Margareta Winberg.

”Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Slopade biståndsbedömningar
Ytterligare en förändring är att det förebyggande och evidensbaserade sociala arbetet regleras i lag. Lagen talar om att samverkan i det förebyggande arbetet ska ske med andra myndigheter och aktörer, men exakt hur samverkansformerna ska se ut är upp till varje kommun.
En förändring som hon tror kommer att välkomnas av många är slopade biståndsbedömningar. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Kommunerna avgör själva vilka ärenden en medborgare kan få hjälp med direkt utan att bli utredd. Det sänker tröskeln för individer att ta kontakt med socialtjänsten och spar tid och pengar för socialtjänsten. Den tiden kan istället användas till förebyggande arbete och mer kvalificerade ärenden. Vi föreslår inte att den traditionella biståndsbedömningen tas bort. Istället bör det nya, insats utan biståndsbedömning, betraktas som ett viktigt komplement, säger Margareta Winberg.

Brukarmedverkan regleras i lag
Den nya socialtjänstlagen inkluderar även ett större inslag av brukarmedverkan. Brukarnas möjlighet att ha inflytande över och påverka socialtjänstens arbete ökar. Därför regleras bemötandet mellan socialtjänst och klient i den nya lagen.
– Det kommer självklart att ta ett tag innan den nya socialtjänstlagen har implementerats fullt ut av kommunerna. Vår förhoppning är att den nya lagen ger socionomer mer kraft och tid att ta sig an angeläget socialt arbete vid sidan av myndighetsutövningen och utredningsarbetet, säger Margareta Winberg.

Skyddade boenden med barnrättsperspektiv

Catarina Berndtsson, chef för skyddade boenden på Göteborgs Stadsmission.
Catarina Berndtsson, chef för skyddade boenden på Göteborgs Stadsmission.

Att lyfta fram barnens perspektiv vid placering i skyddade boenden är angeläget av flera anledningar, inte minst för att kunna ge barnet förutsättningar att bearbeta sina våldsupplevelser och möjlighet att återgå till en trygg vardag.

– Vi bedriver skyddat boende med barnrättsperspektiv i Göteborg, som är en del i Bris och Sveriges Stadsmissioners samarbetsprojekt ”Barns rätt i skyddat boende”. Där genomgår barnen samma kartläggning av våldsutsatthet, behov av insatser och skyddsbehov som sina placerade mödrar. Vi använder samma evidensbaserade riskbedömningsverktyg på såväl mödrarna som barnen, säger Catarina Berndtsson, chef för skyddade boenden på Göteborgs Stadsmission.

Insatsbeslut även för barnen
På Stadsmissionens skyddade boende finns en särskild barnpedagog som kontinuerligt informerar barnen och arbetar aktivt för att stärka deras delaktighet i situationen.
– Vi är särskilt noga med att barnen delges och tar till sig information i samband med in- och utflyttning. Mamman eller dess handläggare avgör när insatsen ska avbrytas. Så länge det inte finns någon beslutad insats med fokus på barnet så är det inte barnets behov av skydd och stöd som avgör exempelvis hur lång vistelsen på ett skyddat boende ska bli, säger Catarina Berndtsson.
– Barn på skyddade boenden har ofta levt med våld under lång tid, vilket förstås får konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa. Grunden till att förändra situationen och stärka barnrättsperspektivet på fler skyddade boenden är att fatta separata insatsbeslut för barnen. Med en insats kommer också ett uppföljningsansvar från socialtjänstens sida. Utan konkreta insatser riskerar barnens perspektiv att hamna i skymundan, säger Catarina Berndtsson.

”Barn på skyddade boenden har ofta levt med våld under lång tid, vilket förstås ger konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa.”

Placera barn utan samtycke
I somras kom promemorian ”Stärkt barnrättsperspektiv i skyddat boende”, där Socialdepartementet föreslår att socialnämnden ska få en ny befogenhet att omedelbart kunna placera ett barn i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, även om det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Promemorian kompletterar betänkandet ”Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende”.
– Promemorian fokuserar även på stärkt sekretess och dessa barns möjlighet till skolgång. Promemorian överensstämmer i stora drag med de förändringar vi anser behövs. Samtidigt är det viktigt att inte ha för korta beslutsprocesser, det skapar otrygghet och oförutsägbarhet för barnet. Här behöver man ta avstamp i vad forskningen säger om barn och trauma­samtal. För att kunna påbörja traumasamtal krävs en viss långsiktig förutsägbarhet, säger Catarina Berndtsson.

Utredningen av socialtjänstlagen utökas och förlängs

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående utredningen om framtidens socialtjänstlag har fått ett utvidgat uppdrag av regeringen. Utredningstiden förlängs till den 1 juni 2020. I det nya uppdraget ingår bland annat att se över om socialtjänstlagens barnrättsperspektiv behöver förtydligas.

Direktiven som ska utredas är omfattande, delarna hänger ihop och går in i varandra. Varje område är omfattande med en mängd komplexa frågor och ställningstaganden. Det är bakgrunden till att utredningstiden förlängs fram till juni 2020.
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen kommer att tas fram, och en kartläggning om hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade för barns behov.
Regeringens särskilda utredare Margareta Winberg får dessutom i uppdrag att analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.
I det utökade utredningsuppdraget ingår även att ta ställning till om det behövs en särskild äldrelag och se över om ”skälig levnadsnivå” är ett ändamålsenligt begrepp vid insatser för äldre.
Utredningen ska även se över möjligheterna att utöka delegeringen av beslutanderätt från politiker till tjänstemän.