Etikettarkiv: Åtgärder

Underskott riskerar skapa social skuld för kommuner

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll

9 av 10 socionomer anser att kvaliteten på socialtjänstens arbete försämras i kommuner med stora underskott i sin ekonomi. Visions förbundsordförande Veronica Magnusson varnar för att kommunerna skjuter problemen framför sig. Hon uppmanar dem därför till ett långsiktigt perspektiv, även när budgetramarna är snäva.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande; det finns en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och kvaliteten på det sociala arbetet. Det här är ett extremt tydligt undersökningsresultat som landets politiker verkligen bör ta på allvar, säger Veronica Magnusson.
Visions årliga Socialchefsrapport visar på liknande resultat: där uppger fyra av tio chefer inom socialtjänsten att de inom sina givna budgetramar har svårt att leverera de insatser som brukarna har behov av och rätt till. Det innebär i sin tur att fyra av tio kommuner inte fullt ut kan leva upp till socialtjänstens uppdrag.

”Det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på.”

Förebyggande bortprioriteras
– Tidigare erfarenheter visar att det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på. De kommunerna bygger successivt upp en social skuld, vilket innebär att utsatta människor blir ännu mer utsatta och att sociala problem som kunde ha åtgärdats på ett relativt tidigt stadium istället växer sig stora, säger Veronica Magnusson.
Hon betraktar en god balans mellan krav och resurser som grundförutsättningen för att socialtjänsten ska kunna leverera enligt sitt uppdrag. Det är kommunpolitikernas uppgift att säkerställa den balansen.
– Den ökande grova organiserade brottsligheten är ett ämne som debatteras flitigt just nu. Här har socialtjänsten en viktig uppgift genom sitt förebyggande arbete i samverkan med aktörer som polis, hälso- och sjukvård och skola. Den typen av arbete tvingas dessvärre många socialsekreterare prioritera bort. Det gäller även arbetet med barn, unga och föräldrar som söker stöd, för att bara nämna några exempel, säger Veronica Magnusson.

Viktigaste åtgärder för kvalitet
De tre viktigaste åtgärderna för att säkerställa kvaliteten i det sociala arbetet är, enligt Veronica Magnusson:
1. Att varje chef ansvarar för ett rimligt antal medarbetare.
2. Ett brett införande av välfärdsteknik som gör att socialtjänstens medarbetare kan fokusera mer på det mänskliga mötet.
3. Att socialtjänsten blir mer tillgänglig för fler genom insatser som inte kräver utredning.
– Vi efterlyser även generella statsbidrag som inte är alltför snäva och riktade, en sociallagstiftning med fokus på förebyggande arbete samt förstås en rimlig arbetsbelastning för socialtjänstens medarbetare. Det är dessutom hög tid att genomföra en kommunreform där man analyserar de enskilda kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt socialtjänstuppdrag, avslutar Veronica Magnusson.

Många kommuner har stora underskott i sin ekonomi. Hur tror du att kvaliteten i socialtjänstens arbete kommer att påverkas av det? Kvaliteten kommer att…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Våld mot kvinnor – ständigt angelägen fråga för socionomer

OBS! Bilden är arrangerad.
OBS! Bilden är arrangerad.

Enligt statistik från WHO har en av tre kvinnor utsatts för sexuellt våld, och en av fem kvinnor har utsatts för fysiskt eller psykiskt våld. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som får konsekvenser för kvinnors hälsa, både fysiskt och mentalt.

Åsa Witkowski, verksamhetschef på NCK.
Åsa Witkowski, verksamhetschef på NCK.

Socionomer fyller en viktig funktion i arbetet med att identifiera och stötta våldsutsatta kvinnor. Många kvinnor som utsatts för våld i nära relationer vittnar om långsiktiga psykiska effekter, som PTSD, sömnsvårigheter och depressioner, och en generellt lägre livskvalitet som även kan påverka de utsattas ekonomi och tillgång till sociala nätverk.
– Eftersom mörkertalet är stort så är det svårt att säga om mäns våld mot kvinnor har ökat på senare år, även om antalet samtal till Kvinnofridslinjen har ökat. En positiv utveckling är att den här typen av våld överlag är mindre tabubelagt och diskuteras mer. Från samhällets sida signalerar utökade satsningar på handlingsplaner och nationella strategier mot våld i nära relationer att man verkligen menar allvar med ambitionen att våldet ska upphöra, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef på NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid. Hon har arbetat på NCK sedan 2004, såväl operativt som med regeringsuppdrag.

Ställ frågan vid fysiska möten
Hennes råd till socionomer som kommer i kontakt med våld i nära relationer är att kontinuerligt stärka sin kunskap på området. Som yrkesverksam kan man alltid ringa Kvinnofridslinjen för att få råd och stöd i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. Se också till att tillvarata dina fysiska möten med brukare som kan vara utsatta för våld i nära relationer. Våga ställa frågan när du möter brukaren ansikte mot ansikte.
– Det här är en komplex fråga, och det är lätt att känna sig maktlös när man möter kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Som socionom har du ett begränsat ansvarsområde och kan inte göra allt för att hjälpa dessa kvinnor innan andra tar vid, som Försäkringskassan och Polisen. Kom ihåg att den pusselbit du bidrar med är viktig för kvinnans fortsatta resa, säger Åsa Witkowski.

”Det är viktigt att samhället står rustat att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna när pandemin är över och vi återgår till en mer normal tillvaro.”

Hög beredskap efter corona
Många vittnar om att mäns våld mot kvinnor har ökat under coronapandemin. Åsa Witkowski anser dock att det ännu är för tidigt att dra några evidensbaserade slutsatser av den sociala distanseringens effekter på relationsrelaterat våld.
– Eftersom Sverige till skillnad från andra länder inte varit helt stängt så har många våldsutsatta kvinnor haft tillgång till ventiler som förhoppningsvis underlättat deras situation. Samtidigt vet vi av tidigare erfarenhet att många söker hjälp först efter perioder då man varit hänvisad till hemmet, till exempel efter semestern. Det är viktigt att samhället står rustat att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna när pandemin är över och vi återgår till en mer normal tillvaro, avslutar hon.

Viktigaste åtgärderna för minskat våld i nära relationer:

• Identifiera de våldsutsatta. Det är viktigt att personal i exempelvis socialtjänsten och sjukvården har rätt kompetens för att kunna identifiera de våldsutsatta kvinnorna. De bör ha insikt i våldets omfattning och konsekvenser, rutinmässigt våga ställa frågan om våld i nära relationer och ha rätt verktyg för att kunna erbjuda hjälp till de våldsutsatta.

• Samverkan möjliggör individuella lösningar. Socialtjänsten, polisen och ideella organisationer arbetar parallellt med frågor kring våld mot kvinnor. Rutiner, kunskap och samverkan är viktiga grundpelare för att åstadkomma verklig förändring för våldsutsatta kvinnor. Den hjälp som erbjuds behöver hänga ihop för att vara långsiktigt effektiv, vilket kräver samverkan mellan exempelvis socialtjänst och polis.

• Långsiktiga resurser och kontinuerlig utbildning. Mäns våld mot kvinnor är en fråga som kräver ett långsiktigt perspektiv; det räcker inte att genomföra tidsbegränsade projekt. Arbetet med att identifiera och hjälpa våldsutsatta kvinnor behöver struktureras, frågan om det förekommer våld bör ställas rutinmässigt och tanken på att det kan förekomma våld i familjen ska alltid finnas i bakhuvudet.

Sekretessfrågor hindrar

Mellan socialtjänst, skola/förskola och hälso- och sjukvården råder som huvudregel sekretess. På grund av sekretessen försenas ofta åtgärder, även om sekretessen kan upphävas genom samtycke. 6 av 10 socionomer anser att sekretessfrågor har gjort så att de försenats eller hindrats i sitt sociala arbete.

Har sekretessfrågor gjort att du försenats eller hindrats i ditt sociala arbete?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.