Alla inlägg av stellanstal

Artikel

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Lämna en kommentar
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.

Artikel

Ungdomsövervakning nödvändigt komplement

Lämna en kommentar
Maria Svantesson, Kriminalvårdens nationella samordnare för ungdomsövervakning.

Ungdomsövervakning är en straffpåföljd för ungdomar mellan 15 och 17 år som funnits sedan den 1 januari 2021. Ungdomsövervakning får endast dömas ut om ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är tillräckligt ingripande påföljder. Ungdomsövervakning ska kunna utdömas när det är fråga om brott med ett straffmätningsvärde mellan sex och tolv månader samt vid allvarliga återfallssituationer.

Individer som dömts till ungdomsövervakning medverkar först i en verkställighetsplanering, då Kriminalvården i samverkan med socialtjänsten kartlägger individens livssituation. Planen innehåller tre obligatoriska inslag: regelbundna möten med en särskild koordinator som utses av Kriminalvården, inskränkningar i rörelsefriheten, så kallad ”helghemarrest”, samt förbud mot användning av narkotika och alkohol. Frivården kan lägga till individuellt utformade inslag, som att ungdomen ska gå i skolan eller ha regelbunden kontakt med vårdgivare.

”Tanken är att ungdomsövervakning ska täcka glappet mellan ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård.”

Nära samverkan
– Tanken är att ungdomsövervakning ska täcka glappet mellan ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Socialtjänsten har ett juridiskt ansvar att utse en ansvarig handläggare och medverka vid uppföljningen av ungdomsövervakningen. Det är viktigt att Kriminalvården genomför ungdomsövervakningen i nära samverkan med socialtjänsten, säger Maria Svantesson, Kriminalvårdens nationella samordnare för ungdomsövervakning.
I egenskap av nationell samordnare samlar hon in praktiska erfarenheter av ungdomsövervakning från Kriminalvårdens medarbetare runtom i landet. De flesta anser att samverkan med socialtjänsten fungerar bra.

Ny straffpåföljd tar tid
Maria Svantessons erfarenhet är att kunskapen om vad ungdomsövervakning innebär varierar mellan socialkontoren i olika kommuner.
– Det är viktigt att vara ödmjuk inför att det här är en ny straffpåföljd, det tar tid att öka kunskapen om den och att samla in erfarenheter av hur den fungerar i praktiken. Den första verkställda ungdomsövervakningen trädde i kraft i april 2021 och hittills har endast ett trettiotal domar trätt i kraft. En utmaning är när vi gör hembesök och bedömer att en klients hemmiljö inte är lämplig. Ibland händer det att socialtjänsten gör en annan bedömning, vilket innebär att vi får jobba med orosanmälningar och sträva efter att successivt förbättra klientens bostadssituation, säger Maria Svantesson.

Artikel

Säkra kvaliteten i familjevården

Lämna en kommentar
Rebecca Svensson, socionom och enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Rebecca Svensson familjehemsplacerades för första gången som treåring och hann bo på ett stort antal familjehem, jourhem och barnhem innan hon så småningom flytt­ade hemifrån som arton­åring. Som vuxen valde hon att utbilda sig till socionom och är idag enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Även om barnrättsperspektivet har förtydligats återstår många brister i familjehemsvården, där bristande kontroll ofta är en röd tråd.
– Mitt liv har varit en berg- och dalbana sedan min första familjehemsplacering. Mellan tre och sex års ålder omplacerades jag tio gånger. Med en frånvarande pappa och en missbrukande mamma har jag flyttat mellan olika städer, bytt skola över åtta gånger och bott på flera olika familjehem och barnhem, säger Rebecca Svensson, som regelbundet delar med sig av sina erfarenheter som socialsekreterare och klient via föreläsningar för familjevården och familjehem.
När hon föreläser får hon ofta höra att familjevården fungerar betydligt bättre idag än tidigare, men Rebecca Svensson instämmer bara delvis i det.
– Jag har bott i familjehem där jag och min lillasyster blev inlåsta i en mörk garderob när vi ansågs vara besvärliga, och i familjehem där vi fick ett jättefint omhändertagande. Men den genomgående känslan under hela min uppväxt var att ingen från socialtjänsten lyssnade på mina åsikter, erfarenheter och önskemål. Jag och min syster hade ingen möjlighet att själva påverka vår situation, säger hon.

”Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det.”

Många barn hamnar i kläm
Rebecca Svensson konstaterar att många barn fortfarande hamnar i kläm när socialtjänsten eller familjehemmen brister och betraktar bristande kontroll som en röd tråd i familjehemsvården.
– Glappet mellan Socialtjänstlagen och LVU, alltså frivilliga och tvingande insatser, är stort. Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det. De verktyg familjevården har att tillgå är tyvärr inte alltid tillräckligt ändamålsenliga och effektiva. Dessvärre prioriteras inte barnavården tillräckligt högt i många kommuner, trots att evidens bekräftar vikten av tidiga insatser. Då blir det svårt att fånga upp och hjälpa familjer innan det leder till placering. Kompetensbrist, resursbrist och en hög arbetsbelastning i socialtjänsten bidrar till situationen, säger hon.

Undvik slentrianmässiga frågor
En påtaglig förändring sedan Rebecca Svenssons egen uppväxt är ändå att barnperspektivet hamnat betydligt mer i fokus. Numera är det legio att ställa frågor till de berörda barnen i samband med en utredning, men det är stor skillnad mellan att fråga och att aktivt lyssna på vad barnen har att säga.
– Undvik slentrianmässiga frågor, se till att det finns ett tydligt syfte med de frågor som ställs. Somliga anser att man inte bör väcka den björn som sover genom att ställa frågor om exempelvis sexuella övergrepp och våld, men jag anser att det är socialtjänstens skyldighet att ställa frågor även om smärtsamma upplevelser. Socialsekreterare som tar sig tid att aktivt lyssna till barn bidrar även till att tidigt grundlägga barnens förtroende för socialtjänsten, säger Rebecca Svensson.

Prioritera uppföljning
Hon uppmanar socialsekreterare att undvika högtravande myndighetsspråk i sina utredningar. Formulera dig i stället på ett sätt som barn kan förstå, då når budskapet med säkerhet även fram till förvaltningsrätten och IVO.
– Det är också oerhört viktigt att eftervården och uppföljningen av barn och unga som exempelvis fyllt arton och är klara med sin familjehemsplacering prioriteras mer. De befinner sig i en känslig övergång och är många gånger i stort behov av socialtjänstens stöd, säger Rebecca Svensson.

Artikel

Stöd i mötet med brottsutsatta

Lämna en kommentar

Många brottsoffer har ett stort behov av att bearbeta det känslomässiga trauma de utsatts för. Andra har frågor som berör alltifrån polisutredning till skadeståndsprocess eller hur en rättsprocess går till. För många brottsoffer, vittnen och anhöriga fungerar Brottsofferjouren som ett viktigt känslomässigt och praktiskt stöd. Detsamma gäller för socionomer som behöver vägledning i mötet med brottsutsatta klienter.

Emelie Höög, socionom och samordnare på Brottsofferjouren i Mellersta Skåne.

– Brottsofferjouren bedriver en rikstäckande verksamhet med ett sjuttiotal lokala jourer runtom i landet. Vi är en ideell organisation som erbjuder medmänskligt samtalsstöd till brottsutsatta, vittnen samt deras anhöriga och anhöriga till gärningspersonen. Vi erbjuder såväl känslomässigt samtalsstöd som praktiskt stöd per telefon och i samband med rättegångar. Vid rättegångar arbetar vi uppsökande gentemot brottsutsatta, vittnen och anhöriga, säger Emelie Höög, socionom och samordnare på Brottsofferjouren i Mellersta Skåne. Hon har arbetat på Brottsofferjouren i tre år och organiserar bland annat volontärer och har stödsamtal med brottutsatta, vittnen och anhöriga.

”Hos vissa individer kan även mindre allvarliga brott ge upphov till en stark krisreaktion.”

Resurs och expertfunktion
Många socionomer möter brottsutsatta eller vittnen i sitt arbete. Brottsofferjouren fungerar som en resurs och en expertfunktion för exempelvis socialsekreterare som behöver vägledning i hur de på bästa sätt kan stödja en brottsutsatt klient.
– Socionomer är välkomna att kontakta oss och kan självklart även hänvisa brottsutsatta klienter i behov av medmänskligt och praktiskt stöd till oss. Socionomer som själva blir kallade till en rättegång kan också ta kontakt med oss för praktisk information och rådgivning, säger Emelie Höög.

Respektera individens reaktion
Hennes råd till socionomer som kommer i kontakt med brottsoffer är att respektera individens reaktion på det brott man utsatts för. Acceptera och tillmötesgå individens reaktion efter att ha blivit brottsutsatt utan att ifrågasätta den.
– Hos vissa individer kan även mindre allvarliga brott ge upphov till en stark krisreaktion. Man bör också ha i åtanke att brottsutsatta individer i allmänhet har mycket att hålla reda på i form av kontakt med alltifrån polis till advokat och försäkringsbolag. Det är också vanligt att brottsoffer drabbas av glömska eller känner sig förvirrade. Man kan därför behöva upprepa information flera gånger. Det handlar i grund och botten om att utgå från individens behov här och nu och inte bidra till sekundär viktimisering. Man kan reagera på så olika sätt efter att ha blivit utsatt för ett brott. I det här sammanhanget finns inget rätt eller fel, säger Emelie Höög.

Artikel

Tydligare ansvar vid samsjuklighet

Lämna en kommentar
Anders Printz, särskild utredare för Samsjuklighetsutredningen. Foto: Ulf Huett

Ansvarsfördelningen kring insatser för personer med samsjuklighet i form av ett skadligt bruk eller beroende och psykisk sjukdom är ofta otydlig och i behov av förbättring. I november 2021 presenterade Samsjuklighetsutredningen sina förslag för en förbättrad och samordnad vård för personer med samsjuklighet.

Utredningen föreslår att all behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård.
– Forskning visar att parallell behandling av missbruksproblematik och psykisk sjukdom ofta ger bäst resultat, säger Anders Printz, särskild utredare för Samsjuklighetsutredningen.

”Socialtjänstens fokus bör vara att stärka den enskildes resurser och förmåga.”

Traditionellt socialt arbete
Utredningen föreslår att socialtjänstens ansvar för personer med samsjuklighet fokuseras till fyra huvudsakliga områden: uppsökande verksamhet, information om och förmedling till samhällets stöd och annat förebyggande arbete, sociala stödinsatser, stöd till anhöriga och insatser för barn och unga.
– Den största förändringen för socialtjänsten är förflyttningen från behandlingsinriktade insatser till traditionellt socialt arbete. Socialtjänstens fokus bör vara att stärka den enskildes resurser och förmåga. I ett första steg handlar det om att kartlägga hur behoven ser ut i kommunen. Därefter bör arbetet fokusera på att erbjuda olika typer av insatser som stärker individens egen förmåga. Ytterligare ett viktigt uppdrag är förstås stödet till anhöriga och barn och unga, en grupp där många präglas av stor oro och omfattande ohälsa till följd av närståendes samsjuklighet, säger Anders Printz.

Samordnande mobila team
I utredningen betonas vikten av samverkan mellan socialtjänst och sjukvård. En tydlig ansvarsfördelning mellan dessa två aktörer bör, enligt Anders Printz, utgöra grunden för samverkan.
– Vi föreslår även att kommuner och regioner ska vara skyldiga att gemensamt bedriva samordnade mobila team med socionomer och sjuksköterskor som tillsammans kan möta både den psykiatriska sjukdomsbilden och erbjuda socialt stöd hos individer med särskilt stora samordningsbehov och bristande förmåga att själv samordna insatser. Det finns en stor vilja bland såväl socionomer som sjuksköterskor att arbeta i sådana tvärprofessionella team, men organisatoriska hinder uppstår ofta på vägen. Med samordnade team kan man åstadkomma en ökad kontinuitet och stabilitet i insatserna för personer med samsjuklighet. Det vinner både individen och samhället på, säger Anders Printz.

Artikel

Desinformation skadar socialtjänsten

Lämna en kommentar
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

På senare tid har kampanjer mot socialtjänstens arbete pågått via sociala medier. I somliga kampanjer kommuniceras budskapet att socialtjänsten kidnappar barn och att de använder sig av LVU på ett felaktigt sätt.

– Socialtjänsten bedriver och har historiskt bedrivit verksamhet som är föremål för allmänhetens åsikter. Det har även tidigare uttryckts en hel del åsikter som rimmar illa med socialtjänstens faktiska uppdrag. Desinformationskampanjer riskerar att öka avståndet mellan socialtjänsten och de individer som faktiskt behöver hjälp. Det kan innebära att människors rädsla gör att de undviker kontakt med socialtjänsten, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

”Desinformationskampanjer riskerar att öka avståndet mellan socialtjänsten och de som faktiskt behöver hjälp.”

Rädsla för att fatta beslut
Ett fundament för socialtjänstens arbete är allmänhetens grundläggande förtroende för verksamheten. När kampanjer som inte grundar sig på fakta sprids riskerar det förstås att påverka människors syn på socialtjänsten och dess verksamhet.
– Vi ska absolut ta det här på största allvar och fortsätta att sprida saklig information om socialtjänstens arbete. En utmaning i det sammanhanget är att nå ut med information om hur socialtjänstens verksamhet faktiskt fungerar. För enskilda socialsekreterare kan den här typen av desinformationskampanjer öka risken för hot och våld. Det kan i förlängningen leda till att socialsekreterare, av rädsla för repressalier, inte vågar fatta de beslut eller genomföra de insatser som krävs, säger Heike Erkers.

Skydd vid känsliga ärenden
En viktig åtgärd är en förstärkt skyddsstruktur för socialsekreterare som arbetar med särskilt känsliga ärenden, som placeringar enligt LVU. Akademikerförbundet SSR driver bland annat frågan om att socialsekreterare som arbetar med den typen av tuffa ärenden bör ha rätt till skyddade personuppgifter och omfattas av samma typ av skydd som poliser.
– Socialtjänsten har under en länge tid varit underfinansierad och underbemannad. I många kommuner saknas den buffert som krävs för att socialsekreterare som arbetar med känsliga ärenden ska kunna arbeta i par för att öka säkerheten. De mest komplicerade ärendena bör i första hand hanteras av erfarna medarbetare. Därför är det viktigt att vi erbjuder dem rätt villkor och trygghet för att de ska kunna utför sitt arbete på ett säkert sätt, säger Heike Erkers.

Artikel

Pandemin har varit krävande för många socionomer

Lämna en kommentar
Lise Aragaw Johansson, facklig sekreterare och skyddsombud samt ordförande för Akademikerförbundet SSR i Malmö stad.

För många socialsekreterare har coronapandemin inneburit en konstant hög arbetsbelastning då de i hög utsträckning fått ägna sig åt brandsläckning och att täcka upp för sjuka kollegor. Under pandemiåren har dessutom det förebyggande arbetet och kompetensutvecklingen i hög grad prioriterats bort, vilket genererat en social skuld och fortbildningsskuld.

– Många människor har troligen undvikit att ta kontakt med socialtjänsten under pandemin. Vi ser exempelvis att antalet anmälningar av hot och våld i nära relationer minskat drastiskt. I efterdyningarna av pandemin kommer antalet klienter som söker sig till socialtjänsten sannolikt att öka. Det gäller både nya grupper som söker ekonomiskt bistånd och andra typer av ärenden, säger Lise Aragaw Johansson, facklig sekreterare och skyddsombud samt ordförande för Akademikerförbundet SSR i Malmö stad.

”I efterdyningarna av pandemin kommer antalet klienter som söker sig till socialtjänsten sannolikt att öka.”

Analysera arbetssituationen
Hemarbete och att inte kunna träffa klienter fysiskt har haft tydliga konsekvenser för socialtjänstens förebyggande arbete. Lise Aragaw Johansson anser att arbetsgivare bör göra en analys av hur situationen sett ut i socialtjänsten under pandemin, vilka erfarenheter man kan ta med sig från denna period och hur socialtjänsten bör förstärkas för att kunna hantera den sociala skuld som uppkommit under pandemin.
– Socialsekreterare som uppskattat möjligheten att arbeta hemifrån kan exempelvis fortsätta med det en dag i veckan. Då kan de beta av administrativa arbetsuppgifter och istället fokusera på klientarbete när de befinner sig på kontoret. En prioritering nu är att så snabbt som möjligt återgå till att träffa klienter fysiskt, säger hon.

Eftersatt kompetensutveckling
Kompetensutveckling är ett område som prioriterats bort helt för många socionomer under pandemin, och det uppdämda behovet är omfattande. Lise Aragaw Johansson efterlyser därför en kraftsamling för att täcka upp åtminstone delar av behoven, annars riskerar socialtjänsten att förlora många erfarna medarbetare.
– Nu när pandemin börjar klinga av bör arbetsgivare sätta ner foten gentemot politikerna och tydliggöra hur deras arbetssituation ser ut, med en långvarigt hög arbetsbelastning. Det krävs helt enkelt mer resurser och fler kollegor för att vi ska kunna värna om arbetsmiljön och samtidigt stå rustade för det ökade klienttrycket. Det är i slutänden politikernas ansvar att dimensionera socialtjänsten så vi kan bedriva en rättssäker och kvalitetssäkrad verksamhet även framöver, säger Lise Aragaw Johansson.

Artikel

Hot och våld ingår i många socionomers vardag

Lämna en kommentar
Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Foto: Gustav Gräll

I Visions rapport om utsatthet för hot och våld i socialt arbete har nästan hälften det senaste året utsatts för någon form av direkt eller indirekt hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten och behandlingspersonal samt socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.

– Det här är naturligtvis helt oacceptabelt; våra medlemmar som arbetar inom socialtjänsten ska aldrig behöva känna sig rädda eller otrygga på jobbet. Att så många utsatts det senaste året tyder på att det här är ett allvarligt och vanligt förekommande arbetsmiljöproblem. Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation uppger dessutom att de fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren och endast var femte incident har polisanmälts. Det är tydligt att arbetsgivare behöver arbeta mer strukturerat med att förebygga och hantera den här typen av incidenter, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Hot påverkar utanför jobbet
Av Visions undersökning framgår att det är låg kännedomen om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid incidenter. Detsamma gäller för vilket straffrättsligt skydd socionomer har i yrkesutövningen.
– Det här är väldigt allvarligt för enskilda socionomer eftersom många uppger att hot och våld även påverkar deras vardag utanför jobbet. Det här är också ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst. En hög frekvens av hot och våld skadar på sikt även socionomers förtroende för arbetsgivaren, säger Veronica Magnusson.
Hon tillägger att arbetsgivare kan sätta in många åtgärder för att förebygga hot och våld, allt från att socialsekreterare aldrig går själva på hembesök till att undvika ensamarbete på HVB-hem och stödboenden och att ha en strategi för hur man hanterar situationer som potentiellt kan resultera i hot och våld.

”Det här är ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst.”

Självklarhet att polisanmäla
– Det bör vara självklart för arbetsgivaren att polisanmäla alla incidenter. Det visar att man tar ställning för att alla former av hot och våld är oacceptabla. Hot och våld har på senare år blivit en mer frekvent del av socionomers vardag. Enligt Arbetsmiljöverket ökade utsattheten för hot och våld bland socialsekreterare från drygt var tredje år 2018 till drygt hälften 2020. Formerna har dessutom blivit fler; till exempel har det blivit vanligare att hänga ut socialsekreterare i sociala medier. Att 10 procent upplever otrygghet även på fritiden är ett mycket allvarligt ingrepp i människors liv, säger Veronica Magnusson.
Från politiskt håll efterlyser hon tillräckliga resurser för att arbeta strukturerat med hot och våld, och en förstärkning av socionomers straffrättsliga skydd.
– Om det går så långt att myndighetsbeslut fattas mot bakgrund av rädsla för hot och våld riskerar förtroendet för hela socialtjänstens arbete att undermineras, säger Veronica Magnusson.
– Att socialsekreterare möter hat och hot i sin vardag är dessvärre inget nytt fenomen. De behöver rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, tid att bygga klientrelationer och tillräckligt med tid för att utreda och meddela beslut på ett ändamålsenligt sätt. Det måste råda balans mellan krav och resurser. Alla har rätt att känna sig trygga på jobbet och därför är ett systematiskt säkerhetsarbete från arbetsgivarens sida ett måste, säger Veronica Magnusson.

Utöka arbetsmiljöarbetet
Hon betonar att det finns bra lagstiftning och stöd för att arbeta systematiskt med arbetsmiljön i socialtjänsten. Visions undersökning visar dock att socialsekreterarnas kännedom om arbetsmiljöarbetet varierar markant. Många arbetsgivare behöver därför utöka och synliggöra detta. Enligt undersökningen anser många socialsekreterare att den höga arbetsbelastningen går ut över klienternas delaktighet. Man upplever också att man ibland brister i bemötandet och blir otillgänglig för klienter.
– Många socialsekreterare är frustrerade över att det förebyggande arbetet ofta är nedprioriterat eller helt bortprioriterat. Förebyggande insatser ökar delaktighet och tillit mellan socialtjänsten och individer i behov av stöd. Tidiga insatser kan förebygga kriminalitet, tungt missbruk eller LVU-placeringar och gynnar både individen och samhället. Ändå prioriteras det bort eftersom det inte är lagstiftat, säger Veronica Magnusson.

Sammanfattning av undersökningsresultaten från Visions undersökning

• Nästan hälften, 45 procent, har någon gång de senaste 12 månaderna blivit utsatta för någon form av hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten.
• Behandlingspersonal och socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.
• Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation har fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren.
• Tre av tio anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga hot, våld och personangrepp.
• Utsattheten leder till rädsla och otrygghet, även på fritiden.
• Endast var femte incident har polisanmälts.
• Var tredje polisanmälan har lett till förundersökning.
• Incidenter mot anställda i enskilt driven verksamhet polisanmäls i lägst omfattning, endast 15 procent.
• Fyra av tio anser att det straffrättsliga skyddet i yrkesutövningen är svagt.
• Kännedomen om vilket straffrättsligt skydd man har i yrkesutövningen är låg.
• Kännedomen är låg om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid skedda incidenter.

Har du med anledning av din yrkesutövning under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för något eller några av dessa incidenter? (flera svar möjliga).


1 Muntliga eller skriftliga förtäckta eller diffusa hot
2 Muntliga eller skriftliga direkta hot
3 Annan typ av kränkning, hat, hot eller våld
4 Näthat/kränkningar/personangrepp/förtal via till exempel sociala medier, insändare, kommentarer i media
5 Fysiskt våld
6 Inget av detta

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Vision under perioden 19 april till 11 maj 2021 mot Visions medlemmar som arbetar som socialsekreterare inom myndighetsutövning, biståndshandläggare, behandlingspersonal inom HVB, stödboende och öppenvård, kuratorer inom hälso- och sjukvård och skola samt fältassistenter.

Artikel

Att hjälpa placerade barn

Lämna en kommentar
Hélène Lagerlöf engagerar sig i barn och ungdomar som placerats i familjehem eller HVB-hem.

Barn och ungdomar som placeras i familjehem eller HVB-hem får ofta en tuff start i livet, och socionomen och forskaren Hélène Lagerlöf ser hur viktigt det är att följa upp deras vardagsliv.
– Det är mycket viktigt hur det fungerar med skola, fritid och kamrater, säger hon.

För tio år sedan skrev socionomen Hélène Lagerlöf, forskare vid Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola), sin avhandling om levnadsnivån bland barn placerade på familjehem och institutioner. Den visade att de placerade barnen hade lägre resurstillgång än andra barn, och att många också var utsatta för mobbning.
– Jag har tyvärr inte haft möjlighet att göra om studien nu. Men jag vet att Barnombudsmannen har ställt frågor till placerade barn om deras levnadsförhållanden, och deras bild påminner om vad jag såg för 10 år sedan. Det finns en hel del saker som man önskar skulle vara annorlunda för de placerade barnen, som att de skulle få en större kompensation när de blir placerade i samhällets vård. En placering borde innebära att de kommer ett snäpp uppåt i livet, säger Hélène Lagerlöf.

”Det finns en hel del saker som man önskar skulle vara annorlunda för de placerade barnen.”

Gå kvar i skolan
Vad samhället kan erbjuda för resursnivå blir centralt.
– Det är viktigt att påpeka att många familjehem och HVB-hem gör ett enormt viktigt arbete, men det måste till något ytterligare för att stödja.
Som socialsekreterare inom myndigheter ställs man inför många utmaningar i sitt arbete med barn, och Hélène Lagerlöf betonar vikten av god uppföljning.
– Hur ser levnadsförhållandena ut under placeringen i förhållande till hur det såg ut tidigare? Och vad innebär det? Ofta sker omplaceringar, men om skolgången fungerat under den tidigare placeringen bör man göra sitt yttersta för att ungdomen ska kunna gå kvar i samma skola även om placeringen ändras, då skolbyten kan vara problematiska för många unga.

Ta bort stigmat
Socionomer kan också vara till hjälp när det kommer till att sprida kunskap om vad placering i familje- eller HVB-hem innebär.
– Det finns stora möjligheter för socionomer att informera lärare och skolungdomar om vad placeringar är för något, för att ta bort en del av stigmat som finns kring det. Sedan gör ju skolkuratorerna ett stort jobb också, säger Hélène Lagerlöf.
I början av sin avhandling citerar hon en sång av Eva Dahlgren: ”Transport eller en helig stund. Beror på hur man ser det.”
– Det jag vill förmedla med det citatet är att man kan se barns uppväxt antingen som enbart en transport till vuxenlivet, eller som något som ska vårdas ömt och tas tillvara. Man bör ge förutsättningar för att det ska gå bra när de blir vuxna, men lika viktigt är det att ge dem förutsättningar för en bra barndom.

Artikel

Kampen mot prostitution

Lämna en kommentar
Foto: Shutterstock
Eva Norlin arbetar för att minska antalet personer som befinner sig utsatta i prostitution.

Tvärtemot vad många tror står svenska kvinnor för 95 procent av den öppna nätprostitutionen i Region Nord. Regionkoordinatorn i Norrland, Eva Norlin, kämpar med att nå de utsatta.
– Det är svårt för gemene man att tro att vi har många svenska personer som pluggar, arbetar eller är arbetslösa och som befinner sig utsatta i prostitution, säger hon.

I Region Nord arbetar socionomen Eva Norlin på flera olika nivåer för att få bukt med problem som prostitution och människohandel.
– Jag jobbar både direkt med utsatta brottsoffer och med strategiska frågor, även på nationell nivå. Vi kan göra skillnad både för den enskilda människans liv och också vara med och förändra saker strategiskt, säger hon.

”Jag jobbar både direkt med utsatta brottsoffer och med strategiska frågor, även på nationell nivå.”

Nya arenor
När det gäller prostitution arbetar man i Region Nord bland annat uppsökande mot personer som annonserar på forum. Enligt kartläggningar som gjorts är majoriteten lokala personer, och Eva Norlin träffar också på ungdomar.
– Det kommer hela tiden nya arenor och plattformar där unga personer blir sexuellt kommersiellt exploaterade på olika sätt. Förra året blev stort med sajten Onlyfans, och det tog tyvärr tid att göra kopplingen att det inte bara är en harmlös plattform utan också unga personer rekryteras in i sina första prostitutionsupplevelser.
Att dela bilder på sig själv på nätet är vardag för många, och Eva Norlin menar att det är relativt lätt att passera gränser mot att exploateras pornografiskt och att prostituera sig.
– Man delar filmer och bilder, och män kontaktar en och erbjuder stora summor pengar. Då går man över gränser som man inte hade tänkt, för det är svårt att stå emot, efterfrågan är väldigt aktiv.

Sårig bakgrund
Eskortsidor, där män registrerar en användare, är lätta att kartlägga.
– Bara i Västerbotten har 1 000 män registrerat sig på eskortsidor för att träffa en person som säljer sex mot ersättning. Det ser troligtvis likadant ut över hela landet, och i Stockholm handlar det om tusentals. Att man som man går in och registrerar sig på de här sidorna i syfte att begå sexualbrott år 2021 är ganska obegripligt, säger Eva Norlin.
Många av de kvinnor som är utsatta i prostitution har en sårig bakgrund.
– Det gemensamma vi ser är att de nästan alltid har någon historik av sexuellt övergrepp. Jag brukar fråga vad det är som gör att vi ses idag, att du befinner dig här? Då kommer ofta beskrivningar av sexualbrott, våld och andra gränsöverskridningar.