Alla inlägg av stellanstal

Artikel

Desinformation får allvarliga konsekvenser

Lämna en kommentar
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll / Via TT

Desinformationskampanjer om socialtjänsten har på senare år varit ett eskalerande problem. Enligt en undersökning från Vision anser 8 av 10 socialarbetare att desinformation om socialtjänsten kan leda till att barn och unga far illa och inte får den hjälp de har rätt till. Desinformationen har även en negativ inverkan på socialsekreterares arbetsmiljö och människors tillit till socialtjänsten.

Bland socialsekreterare som arbetar med barn och unga har 9 av 10 erfarenhet av desinformation kring socialtjänsten enligt Visions medlemsundersökning från 27 juni 2023. Den felaktiga informationen handlar i stor utsträckning om att socialtjänsten tar ogrundade beslut och placerar barn utan tillräckliga skäl, och att socialtjänsten är diskriminerande i sina bedömningar och beslut.
– Undersökningsresultatet är anmärkningsvärt. Det bekräftar att det här är ett utbrett problem som får långtgående konsekvenser för såväl socialsekreterare, barn och unga i behov av stöd och för tilliten till socialtjänsten och samhället i stort, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.
Desinformationen kan bland annat leda till att föräldrar som är oroliga för att deras barn ska hamna i kriminalitet inte vågar vända sig till socialtjänsten, vilket ökar risken för eskalerande sociala problem och en ökad rekrytering till kriminella gäng.

”Det bekräftar att desinformation är ett utbrett problem som får långtgående konsekvenser för såväl socialsekreterare, barn och unga i behov av stöd och för tilliten till socialtjänsten och samhället i stort.”

Bemöta anklagelser och hot
Självklart har desinformationskampanjer även en negativ inverkan på socialsekreterarnas vardag. Många av dem uppger att de tvingas lägga betydligt mer tid på att etablera en förtroendefull kontakt med sina klienter. 40 procent upplever att arbetsmiljön påverkas negativt och 23 procent anger att deras psykiska hälsa påverkas negativt.
– Socialsekreterarnas arbetsmiljö präglas alltmer av att bemöta anklagelser och hot. Desinformationen ger upphov till en daglig oro för många. Att 8 procent av socialsekreterarna låter bli att fatta beslut om insatser av rädsla för förtal, hot och våld är allvarligt och i förlängningen ett hot mot rättssäkerheten, säger Veronica Magnusson.

Förebyggande och relationsskapande arbete
Hon betonar att det inte finns några genvägar för kommunerna när det gäller att förebygga framtida desinformationskampanjer. Långsiktiga satsningar är ett måste. Veronica Magnusson anser även att det viktiga förebyggande sociala och relationsbyggande arbetet bör inkluderas som ett obligatoriskt inslag i samtliga kommuner i den nya socialtjänstlagen.
– Den absolut viktigaste åtgärden för att hantera den skada som redan åsamkats och förebygga ytterligare desinformationskampanjer är att ge socialtjänstens medarbetare mer tid till relationsskapande och förebyggande arbete. Politiker talar gärna om vikten av förebyggande socialt arbete, men det följs sällan av konkreta satsningar. Det är absolut nödvändigt att kommuner satsar på det förebyggande arbetet, även i ekonomiskt svåra tider då anslagen till socialtjänsten minskar på många håll, avslutar hon.

Visions undersökning

Klicka här för att läsa mer om Visions undersökning om desinformation från 2023-06-27

Artikel

Meningsfullt att jobba myndighetsutövande

Lämna en kommentar
Katja Friberg, chef för avdelning barn och unga myndighet i socialtjänsten i Uppsala kommun. Foto: Göran Ekeberg

Myndighetsutövning är ett viktigt verktyg i socialsekreterares arbete med barn och unga i behov av stödinsatser. Myndighetsutövning ger utökade möjligheter att bidra till en ökad trygghet, att en negativ utvecklingsspiral bryts och, inte minst, främja barn och ungas jämlika uppväxtvillkor.

– Socialsekreterare som arbetar med barn och unga och tillämpar myndighetsutövning utreder barn och ungas situation samt utreder och beviljar olika former av stödinsatser som skydd mot en problematisk eller olämplig hemmiljö. Myndighetsutövningen kan också syfta till att bromsa kriminalitet, missbruk eller annat destruktivt beteende, säger Katja Friberg, chef för avdelning barn och unga myndighet i socialtjänsten i Uppsala kommun. Hon har arbetat som socialsekreterare sedan 1998 och som chef sedan 2007, varav de senaste sex åren på sin nuvarande position.

Besluta om insatser när de behövs
Katja Friberg betonar att myndighetsutövning i allmänhet utgör en relativt liten del av arbetet med barn och unga. Merparten handlar i stället om att utreda och bevilja stödinsatser i nära samverkan med klienterna och deras familjer.
– Samtidigt ger myndighetsutövningen oss mandat att besluta om stödinsatser när de behövs som allra mest. Det ger oss möjlighet att i komplexa situationer fatta beslut som kan förbättra uppväxtvillkoren, vända en negativ utveckling och bidra till en tryggare tillvaro för ett barn eller en ungdom, säger Katja Friberg.

”Myndighetsutövningen ger oss mandat att besluta om stödinsatser när de behövs som allra mest.”

Efterlyser mer evidens
En bred kompetens och förmåga att möta människor i många olika livssituationer är en fördel för socialsekreterare i en myndighetsutövande roll med fokus på barn och unga. Att verka i den yrkesrollen innebär även att kontinuerligt göra bedömningar och avvägningar i relativt komplicerade situationer som dessutom påverkas av politiska beslut och samhällsförändringar. Kollegialt stöd är därför viktigt. Katja Friberg efterlyser även mer evidens med inriktning på bland annat behandlingsmetoder och standardiserade instrument för riskbedömning.

Möjlighet till avgörande skillnad
– En faktor som fått mig att i 25 års tid verka i en myndighetsutövande roll är just möjligheten att göra en avgörande skillnad för barn och ungas levnadsvillkor och framtid. Att följa upp de familjer vi arbetar med och se att de stödinsatser vi beslutat om har gett effekt känns väldigt meningsfullt. Att arbeta med barn och unga i den rollen är dessutom mycket utvecklande och varierande. Ingen familj är den andra lik; var och en har präglats av sitt livsöde och sin livssituation, säger Katja Friberg.

Artikel

Rätt kompetens saknas ofta i arbetet med unga lagöverträdare

Lämna en kommentar
Michael Tärnfalk, lektor och forskare i socialt arbete vid Uppsala universitet.

Socialtjänsten är dåligt rustad för att motverka en destruktiv utveckling hos barn och unga. Socionomutbildningen i sin nuvarande form rustar inte socionomer för att arbeta förebyggande och med insatser för unga lagöverträdare.

Dagens samhällssituation ställer krav på en komplex kombination av kompetenser, vilket i sin tur kräver att socionomutbildningen förlängs med minst 1,5 år. Det anser Michael Tärnfalk, lektor och forskare i socialt arbete vid Uppsala universitet.
Socialtjänsten är en viktig första fronten-aktör i arbetet med att upptäcka och motverka en destruktiv utveckling bland barn och unga. Men idag saknas ofta rätt kompetens för arbetet. När nu unga och nyexaminerade socionomer arbetar med unga lagöverträdare, är det i många fall är en övermäktig uppgift. Det bidrar i sin tur till en hög personalomsättning.

Hantera motvilliga individer
– Att arbeta med unga kriminella innebär att hantera individer som kan vara motvilliga till eller rädda för kontakt med socialtjänsten. Man behöver etablera ett förtroende hos dessa innan man kan börja motivera dem till relevanta insatser. Spelreglerna skiljer sig här åt i förhållande till individer som på eget initiativ söker sig till socialtjänsten, säger Michael Tärnfalk, som i sin forskning har analyserat socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare.

”Att arbeta med unga kriminella innebär att hantera individer som kan vara motvilliga till eller rädda för kontakt med socialtjänsten.”

Anpassa socionomutbildningen
Han anser att socionomutbildningen behöver anpassas till dagens samhällsutveckling med en specialiserad påbyggnadsdel. Socionomer som ska arbeta med unga kriminella behöver bland annat kunskaper i kriminologi, fördjupad samtalsmetodik och en teoretisk grund om de faktorer som får unga att begå brott. Dessutom krävs kompetens i evidensbaserade metoder som kan bryta den negativa spiralen för unga som begår brott.
Michael Tärnfalk anser att det behövs en utredning som analyserar socialtjänstens befintliga kompetens och sedan formulerar den kompetens som behövs för att möta behoven av förebyggande socialt arbete och tidiga insatser i de utsatta förorterna.

Specialiserad juridik och kulturkompetens
Han efterlyser även ett ökat inslag av specialiserad juridik utifrån ett socialarbetarperspektiv i socionomutbildningen, vilket stärker socionomers förmåga att orientera sig i brottsbalken och förstå hur straffsystemet är uppbyggt, tillämpa lagstiftningen och det komplexa juridiska fältet som ofta involveras i arbetet med unga kriminella.
– Kulturkompetens, förmågan att i ett myndighetsperspektiv möta och förstå människor från olika kulturer, är ytterligare en viktig pusselbit för socionomer som arbetar med unga lagöverträdare. Jag önskar att socialtjänsten vore mer lyhörd för de problem som finns. Socialtjänsten har inget att vinna på att försvara sig, blunda för eller försköna den rådande problematiken, säger Michael Tärnfalk.

Utredare av socionomutbildningen

Regeringen utsåg den 17 augusti 2023 Michael Tärnfalk till utredare av hur socionomutbildningen bättre ska förbereda för brottsförebyggande arbete.

Utredaren ska bland annat:
• Föreslå nya eller ändrade examensmål för socionomexamen för att studenterna ska få den kunskap och förmåga som krävs för att dels förebygga att barn och unga börjar begå brott, dels bryta en brottslig utveckling och förebygga återfall i brott.
• Kartlägga vilka möjligheter som finns inom högskolan att specialisera sig i socialt arbete eller motsvarande inom området ungdomsbrottslighet och bedöma om det finns behov av ytterligare specialiseringar, samt i sådana fall föreslå vilka.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024.

Presentation

Människor som hjälper människor

Från vänster: Oliver Tidblad, Hampus Alsenmyr, Lina Forsberg och Joakim Södermark på Cura Nord.

– En konsult för oss är en person som är kompetent och självgående och därmed stöttar upp organisationen. Det är viktigt att chefer och anställda blir avlastade och kan fokusera på rätt saker och att klienterna kan få hjälp i rätt tid som de har rätt till enligt lag. För att detta ska vara möjligt behöver konsulten vara trygg, ha kunskap och erfarenhet och få rätt stöd från konsultföretaget, säger Joakim Södermark, en av grundarna på Cura Nord.

Cura Nord har varit verksamma inom socionombemanning sedan 2017 och har sedan starten kontinuerligt hjälpt socialtjänster runt om i landet. Målet – att förhindra kompetensbrist i organisationer som hjälper människor i behov – är en drivkraft som heter duga för Cura Nord. För att kunna nå målet är Cura Nord övertygat om att trygghet och engagemang behöver genomsyra företagets alla kontakter och processer.
– Jag vet hur viktigt det är att som anställd känna att en arbetsgivare bryr sig om alla delar av en anställning, stort som smått, säger Lina Forsberg. Lina är en av grundarna av Cura Nord, med erfarenhet av såväl personalledning som brett HR-arbete. Att se människan, både kunden och sina egna anställda, är en av grundstenarna i Cura Nords verksamhet.

Klicka här för att läsa mer om att jobba som socionomkonsult åt Cura Nord

Klicka här för att läsa mer om att anlita Cura Nord som leverantör

Trygghet i fokus
– Vi vill att våra konsulter ska kunna vara sig själva och trivas hos oss. Därför är vi auktoriserade och har kollektivavtal, försäkringar, friskvårdsbidrag, utbildningsbidrag och extern handledning för att de ska känna sig trygga och må bra i sin konsultroll. Vi tror stenhårt på att vi genom att ta hand om våra anställda på bästa sätt lägger grunden till att de kan göra ett bättre jobb tillsammans med människorna de hjälper, säger Joakim Södermark. Han poängterar att samma sak gäller hos kund, där ansvarsförsäkring, uppföljning och en ärlig dialog lägger grunden för ett gott samarbete.
Cura Nord har under resans gång fått stor respekt för vilket ansvar konsultrollen medför. Att arbeta som socionomkonsult är en självständig roll med krav på hög leverans.
– Vi som arbetsgivare behöver ha förståelse för dessa krav och finnas där oavsett vad det gäller, säger Lina Forsberg. Det är viktigt att konsulten har förtroende för oss och att vi har ett välfungerande samarbete, så vi inte belastar kunden på något sätt.
Cura Nord startade i liten skala och även om de vill behålla det lilla formatet i form av personligt omhändertagande och omsorg om sina konsulter och kunder, har de senaste åren vuxit stadigt. Förutom att Cura Nord knutit till sig många ramavtal runt om i landet är de sedan ett drygt år tillbaka även första leverantör i Göteborg med omnejd. Tillväxtresan har gjort att de under senaste året vuxit från två till fyra internt anställda, en förutsättning för att fortsätta kunna hålla sitt löfte om hög kvalité. De två nya konsultcheferna Oliver Tidblad och Hampus Alsenmyr började under 2022 och har sedan dess hjälpt till att få företaget att växa och samtidigt kunna hålla samma fokus.
– Vi är nu lite över 50 konsulter och har högt inflöde av förfrågningar från kunder, vilket gör det nödvändigt att vi är fler internt för att kunna fortsätta vara lättillgängliga och kunna arbeta nära såväl kunder som konsulter, säger Oliver Tidblad, konsultchef.

Ärlig dialog
– Återkoppling och uppföljning är därför ett viktigt redskap för att säkerställa både medarbetarnas trivsel och kundens nöjdhet. Ärlighet och transparens menar företaget är A och O i branschen, då konsulterna ska veta vad de ger sig in i och kunderna får vad de förväntar sig, och mer därtill menar Hampus Alsenmyr, konsultchef. Hampus poängterar att man har siktet inställt på långsiktiga relationer, både vad gäller kunder, konsulter och uppdrag.
Vi vill ta väl hand om våra konsulter vilket bidrar till att konsulterna stannar inom företaget. Vilket i sin tur led till kvalitetssäkring och en ökad kunskap för oss på Cura Nord kring konsultens styrkor och kompetens vilket möjliggör bättre matchning mellan konsult och uppdrag avslutar Hampus och Oliver med.

Cura Nord vill finnas med i arbetet att skapa fungerande, rättssäkra och hållbara verksamheter där de anställda trivs och får möjligheten att göra skillnad för människor som är i behov av hjälp.

Klicka här för att läsa mer om att jobba som socionomkonsult åt Cura Nord

Klicka här för att läsa mer om att anlita Cura Nord som leverantör

Cura Nord

Cura Nord är ett norrländskt konsultföretag med inriktning på socionomer. Företaget har sitt säte i Umeå och Stockholm men har såväl kunder som konsulter i hela Sverige. Genom erfarna och kompetenta socionomkonsulter vill företaget hjälpa till i arbetet med att skapa hållbara organisationer med god arbetsmiljö.

Cura Nord Bemanning & Rekrytering AB
Nygatan 25
903 29 Umeå
Tel: 090-34 00 140
info@curanord.se
www.curanord.se

Presentation

Djup och bredd som diakon

Jonas Lindstrand och Hanna Eliasson har i sina roller som diakoner haft stor nytta av att de är socionomer i botten. Foto: Johan Marklund

Diakonyrket är lika brett som djupt. Jonas, Hanna och Per arbetar med allt från arbetsledning och verksamhetsutveckling till själavård.
– Jag får använda hela mig i mitt arbete, säger diakon Hanna Eliasson.

Det personliga mötet är det som Per Malmros tycker är allra roligast med sitt arbete. Foto: Ulla-Carin Ekblom

För över 25 år sedan utbildade sig Per Malmros till socionom. Vid ett lektionstillfälle fick studenterna möjlighet att intervjua en diakon i Den gode herdens kapell i Almby församling.
– Det mötet stannade sedan kvar i mig och ville inte släppa taget, säger Per.
Som färdig socionom arbetade han många år inom bland annat myndighetsvärlden. Men en dag kände han att det var dags att gå vidare. Idag arbetar han som församlingsdiakon i Almby församling och även just i Den gode herdens kapell.
– Diakonyrket är otroligt mångfasetterat i sitt sätt att vara. Man brukar prata om att socionomer arbetar på individ-, grupp- och samhällsnivå. Som diakon kan du lägga till ytterligare en nivå – den existentiella, säger Per vars arbete är inriktat mot barn och familjer.
De olika nivåerna visar sig tydligt i det dagliga arbetet. Förutom de själavårdande samtalen arbetar han med öppna förskolan, församlingens efterskolanaktivitet och guidar människor som befinner sig i ekonomisk utsatthet. En stor del av hans arbete handlar även om strategiska omvärldsanalyser och nätverkande där han arbetar nära kuratorer, fältassistenter och socialtjänst.
– I ett biskopsbrev anges att diakonen har fyra grundläggande uppgifter. Diakonen ska vara röstbärare, ledare, själavårdare och undervisare. Jag tycker att orden, på ett bra sätt, beskriver vad huvudlinjerna i vårt arbete kan handla om, säger Per.

Vill du utbilda dig till Diakon? Läs mer här!

Vill du läsa mer om Diakoni? Klicka här

Möter människor i livets alla skeden
Även för Hanna Eliasson, samordnare för diakoni i Södertälje församling, var beslutet att utbilda sig till diakon något som fick växa fram. Under tio år arbetade hon inom socialtjänsten. Men för fyra år sedan vigdes hon till diakon.
Arbetet som diakon har fört med sig en större frihet.
– Jag får använda hela mig i mitt arbete på ett helt annat sätt än tidigare. Som diakon har jag tid och möjlighet att möta de existentiella frågorna som människor bär på. Ytterligare en skillnad är att jag kan använda mig av bönen och tron som en kraft i mötet med den enskilda individen, säger hon.
Som diakon möter hon människor i livets alla skeden.
– I kyrkan får du möta människor i det svåra och sorgliga, men även i glädjen och i olika typer av gemenskapsverksamheter. Och det tycker jag är väldigt fint att få göra, säger hon och berättar att hon i sitt dagliga arbete bland annat möter barnfamiljer, nyanlända personer och människor med funktionsnedsättningar.
I sin roll som samordnare arbetar hon även strategiskt för att länka samman diakonin med samhällets behov och utmaningar.

Diakon som arbetsledare
Jonas Lindstrand visste tidigt att han ville bli diakon. Även han är utbildad socionom och har bland annat arbetat med ensamkommande flyktingungdomar och som sjukhuskurator.
Han märkte tidigt att andliga frågor var viktiga för många av de personer han mötte. Men som representant för landstinget och socialtjänstförvaltningen var uppdraget tydligt resultatinriktat och sådana frågor fick inte alltid plats. I arbetet som diakon öppnade sig därför nya möjligheter.
Sedan årsskiftet har han en arbetsledande roll.
– Jag fick frågan om jag, som ett steg i att stärka den diakonala kompetensen, kunde tänka mig att leda arbetet i några av församlingarna som utgör Vetlanda pastorat, säger Jonas och berättar att han idag leder präster, diakonmedarbetare, musiker och pedagoger i verksamhetsarbete och gudstjänstarbete.
En av de många saker han uppskattar med sitt arbete är just samarbetet med församlingsmedlemmar och kollegor.
– Inom kyrkan har vi förtroendevalda, vi har människor som kommer och ger av sin tid och sitt engagemang och vi har de som har det som sitt jobb. Tillsammans försöker vi bygga ett gott samhälle. Att få vara någon som gör det samarbetet möjligt är en gåva och helt fantastiskt, säger Jonas.

Vill du utbilda dig till Diakon? Läs mer här!

Vill du läsa mer om Diakoni? Klicka här

Diakon i Svenska kyrkan

För att bli diakon krävs grundläggande fackutbildning/yrkesexamen motsvarande 180 hp inom områdena: psykologi, socialt arbete, vård, medicin, folkhälsa etc. För att vara behörig att söka in på pastoralteologiskt slutår och därefter bli diakonvigd, behöver man först ha antagits av biskop samt fullgjort stiftsförlagda moment.
svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

Presentation

Lokala team och ökad tillgänglighet ökar motivationen

Lotta Larsen, socialsekreterare, Stina Karlman, specialistsocialsekreterare, Anna Flodström, enhetschef för Ljustadalen. Foto: Anna-Clara Eriksson

Arbetet inom barn, unga och familj på socialtjänsten i Sundsvall utgår från lokala geografiska kontor runtom i kommunen. Här arbetar socialsekreterare och familjebehandlare tillsammans för att fånga upp tidiga behov, arbeta relationsbyggande med befolkningen och vid behov snabbt kunna sätta in insatser redan på ett tidigt stadium. Arbetssättet leder både till en högre tillgänglighet för medborgarna och en ökad motivation bland medarbetarna.

– Vi har sedan 2021 gått från ett funktionsindelat till ett geografiskt indelat arbetssätt i fyra prioriterade områden i Sundvall. I varje område finns en första linje i ett lokalkontor bestående av familjebehandlare och socialsekreterare, med fokus på förebyggande arbete och samverkan. I varje område finns också socialsekreterare som arbetar centralt med utredningar och uppföljningar säger Anna Flodström, enhetschef för Ljustadalen.

Ökad kontinuitet och bättre kvalitet
– Vårt lokala arbete och våra lokala kontor gör oss mer tillgängliga och för oss närmare barn, unga och familjer i respektive område. Det ger oss helt andra möjligheter att arbeta relationsskapande och erbjuda våra klienter en långsiktig och kontinuerlig kontakt som följer dem hela vägen från initial kontakt till eventuell utredning, åtgärd och uppföljning. Sammantaget gör den här strukturen det lättare för oss att göra ett bra och högkvalitativt jobb, agera snabbt och genomföra tidiga insatser, säger Lotta Larsen, socialsekreterare inom första linjen i team Ljustadalen.
Stina Karlman är specialistsocialsekreterare på den centrala enheten i team Ljustadalen. Hon upplever att det arbetssätt som numera tillämpas inom barn, unga och familj i Sundsvalls kommun gör det lättare att knyta kontakt med och kontinuerligt samverka med BVC, skola, förskola och andra aktörer i närområdet.
– När vi får in en orosanmälan eller om en familj kontaktar oss så kan vi involveras på ett tidigt stadium och börja arbeta med familjerna direkt när de är som mest motiverade att genomföra en förändring. Våra socialsekreterare i första linjen rör sig ute i samhället och bidrar till att synliggöra och avdramatisera vårt arbete. Det bidrar också till att nyansera människors bild av vår verksamhet. Jag ser dessutom stora fördelar med vår nära samverkan med förskola, skola och polis. Relationerna blir mer personliga och det är lätt att lyfta luren och ringa varandra, säger hon.

Socialt arbete i medvind
– Vi har lagt mycket resurser på att skapa inbjudande och välkomnande lokaler runtom i kommunen. Vi har en bra stödstruktur i våra team, vilket innebär att såväl kollegor som chefer stöder varandra och har fortlöpande tid och möjlighet till reflektion. Det här arbetssättet stärker även min motivation. Det är helt enkelt roligare och mer tillfredsställande att kunna ägna sig åt socialt arbete i medvind, insatser som ger verkliga resultat och att en och samma socialsekreterare kan följa en familj i flera år, säger Lotta Larsen.
– För oss är det viktigt att kunna erbjuda en mångfald av karriär- och utvecklingsmöjligheter utöver chefs- och ledarroller. Medarbetare med minst sju års erfarenhet och vidareutbildning har möjlighet att få en tjänst som specialistsocialsekreterare, säger Anna Flodström.

Sundsvalls kommun

Socialtjänstens enhet för barn, unga och familjer i Sundsvalls kommun erbjuder socialsekreterare möjligheten att vara med och bidra till ett bättre liv för barn, unga och deras familjer här i kommunen. Vi arbetar förebyggande och med tidiga stödinsatser och gruppverksamhet för att ge barn och föräldrar råd och stöd för att hindra en negativ utveckling på sikt. Vår utmaning är att komma närmare våra medborgare, arbeta uppsökande och erbjuda råd och stödsamtal utan biståndsbedömning.
sundsvall.se

Presentation

Missbruksvård som räddar liv

Lämna en kommentar
Annika Lau, behandlingssekreterare på Statens institutionsstyrelses LVM-hem i Gudhem. Foto: Hannah Svanteman

Annika Lau hade arbetat länge som utredare inom socialtjänsten när hon i höstas började som behandlingssekreterare på Statens institutionsstyrelses LVM-hem i Gudhem.
– Det är en spännande arbetsplats där vi tillsammans skapar livsviktig förändring för andra människor.

Annika Lau tog sin socionomexamen 2007 och har sedan dess arbetat som utredare inom socialtjänsten med fokus på barn i utsatta situationer. Tjänsten på LVM-hemmet blev något nytt.
– Nu skulle jag jobba med vuxna män som alla hade grava missbruksproblem. Det är klart att jag funderade på hur det skulle bli. Men oron gick över på bara några dagar, för det är väldigt fina killar vi har här.
En stor del av Annikas arbete går ut på att skriva behandlingsplaner och hålla i myndighets- och andra externa kontakter runt klienterna.
– Det är inte jättestor skillnad mot mitt tidigare arbete. Den största skillnaden är att jag slutar jobbet klockan kvart över fyra på dagarna och går hem. Det hände sällan eller aldrig när jag arbetade inom socialtjänsten. Men här är det bemanning dygnet runt, det finns andra som tar vid och tar ansvar när min arbetsdag är slut.
En stor fördel, säger hon, är att aldrig bli lämnad ensam med en uppgift.
– Vi är en grupp med fem behandlingssekreterare som jobbar med samma saker och har dagliga avstämningsmöten. Det gör att man som behandlingssekreterare känner sig delaktig i en verksamhet – snarare än att man ska prestera åt en verksamhet – vilket är stor skillnad.

Jobba som socionom hos oss. Klicka här för att se våra lediga tjänster!

Många fördelar
När det kommer till att vara nyutexaminerad socionom och arbeta i verksamheten, menar Annika att det beror på tidigare erfarenheter.
– Den som tidigare har arbetat på behandlingshem eller har kunskap i att skriva utredningar och planer kan absolut jobba här.
Annika rekommenderar gärna sin arbetsplats till andra och lyfter fram fördelar som tydlig organisatorisk struktur, enkelt datasystem och generöst med semesterdagar. Dessutom finns det många attraktiva personalförmåner som friskvårdsbidrag, kostnadsfria läkemedel och läkarbesök.
– Det är också en spännande verksamhet. Våra klienter är här av en enda anledning – att de annars inte överlever. På Gudhemsgården räddar vi liv och gör skillnad för andra människor. Att få bidra till det är något stort och det absolut bästa med mitt jobb.

Jobba som socionom hos oss. Klicka här för att se våra lediga tjänster!

Praktisera som socionom. Klicka här för att läsa mer

SiS LVM-hem Gudhemsgården

SiS LVM-hem Gudhemsgården tar emot män med alkohol-, narkotika- eller blandmissbruk, samt män med psykisk ohälsa och våldsbenägna män med utagerande beteende. Oavsett vilken tjänst man har inom organisationen, spelar man en avgörande roll i att skapa en livsviktig förändring för dessa individer.

För mer information om SiS LVM-hem Gudhemsgården och karriärmöjligheter, maila: gudhemsgarden@stat-inst.se

stat-inst.se

Artikel

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Lämna en kommentar
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.

Artikel

Ungdomsövervakning nödvändigt komplement

Lämna en kommentar
Maria Svantesson, Kriminalvårdens nationella samordnare för ungdomsövervakning.

Ungdomsövervakning är en straffpåföljd för ungdomar mellan 15 och 17 år som funnits sedan den 1 januari 2021. Ungdomsövervakning får endast dömas ut om ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är tillräckligt ingripande påföljder. Ungdomsövervakning ska kunna utdömas när det är fråga om brott med ett straffmätningsvärde mellan sex och tolv månader samt vid allvarliga återfallssituationer.

Individer som dömts till ungdomsövervakning medverkar först i en verkställighetsplanering, då Kriminalvården i samverkan med socialtjänsten kartlägger individens livssituation. Planen innehåller tre obligatoriska inslag: regelbundna möten med en särskild koordinator som utses av Kriminalvården, inskränkningar i rörelsefriheten, så kallad ”helghemarrest”, samt förbud mot användning av narkotika och alkohol. Frivården kan lägga till individuellt utformade inslag, som att ungdomen ska gå i skolan eller ha regelbunden kontakt med vårdgivare.

”Tanken är att ungdomsövervakning ska täcka glappet mellan ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård.”

Nära samverkan
– Tanken är att ungdomsövervakning ska täcka glappet mellan ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Socialtjänsten har ett juridiskt ansvar att utse en ansvarig handläggare och medverka vid uppföljningen av ungdomsövervakningen. Det är viktigt att Kriminalvården genomför ungdomsövervakningen i nära samverkan med socialtjänsten, säger Maria Svantesson, Kriminalvårdens nationella samordnare för ungdomsövervakning.
I egenskap av nationell samordnare samlar hon in praktiska erfarenheter av ungdomsövervakning från Kriminalvårdens medarbetare runtom i landet. De flesta anser att samverkan med socialtjänsten fungerar bra.

Ny straffpåföljd tar tid
Maria Svantessons erfarenhet är att kunskapen om vad ungdomsövervakning innebär varierar mellan socialkontoren i olika kommuner.
– Det är viktigt att vara ödmjuk inför att det här är en ny straffpåföljd, det tar tid att öka kunskapen om den och att samla in erfarenheter av hur den fungerar i praktiken. Den första verkställda ungdomsövervakningen trädde i kraft i april 2021 och hittills har endast ett trettiotal domar trätt i kraft. En utmaning är när vi gör hembesök och bedömer att en klients hemmiljö inte är lämplig. Ibland händer det att socialtjänsten gör en annan bedömning, vilket innebär att vi får jobba med orosanmälningar och sträva efter att successivt förbättra klientens bostadssituation, säger Maria Svantesson.

Artikel

Säkra kvaliteten i familjevården

Lämna en kommentar
Rebecca Svensson, socionom och enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Rebecca Svensson familjehemsplacerades för första gången som treåring och hann bo på ett stort antal familjehem, jourhem och barnhem innan hon så småningom flytt­ade hemifrån som arton­åring. Som vuxen valde hon att utbilda sig till socionom och är idag enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Även om barnrättsperspektivet har förtydligats återstår många brister i familjehemsvården, där bristande kontroll ofta är en röd tråd.
– Mitt liv har varit en berg- och dalbana sedan min första familjehemsplacering. Mellan tre och sex års ålder omplacerades jag tio gånger. Med en frånvarande pappa och en missbrukande mamma har jag flyttat mellan olika städer, bytt skola över åtta gånger och bott på flera olika familjehem och barnhem, säger Rebecca Svensson, som regelbundet delar med sig av sina erfarenheter som socialsekreterare och klient via föreläsningar för familjevården och familjehem.
När hon föreläser får hon ofta höra att familjevården fungerar betydligt bättre idag än tidigare, men Rebecca Svensson instämmer bara delvis i det.
– Jag har bott i familjehem där jag och min lillasyster blev inlåsta i en mörk garderob när vi ansågs vara besvärliga, och i familjehem där vi fick ett jättefint omhändertagande. Men den genomgående känslan under hela min uppväxt var att ingen från socialtjänsten lyssnade på mina åsikter, erfarenheter och önskemål. Jag och min syster hade ingen möjlighet att själva påverka vår situation, säger hon.

”Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det.”

Många barn hamnar i kläm
Rebecca Svensson konstaterar att många barn fortfarande hamnar i kläm när socialtjänsten eller familjehemmen brister och betraktar bristande kontroll som en röd tråd i familjehemsvården.
– Glappet mellan Socialtjänstlagen och LVU, alltså frivilliga och tvingande insatser, är stort. Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det. De verktyg familjevården har att tillgå är tyvärr inte alltid tillräckligt ändamålsenliga och effektiva. Dessvärre prioriteras inte barnavården tillräckligt högt i många kommuner, trots att evidens bekräftar vikten av tidiga insatser. Då blir det svårt att fånga upp och hjälpa familjer innan det leder till placering. Kompetensbrist, resursbrist och en hög arbetsbelastning i socialtjänsten bidrar till situationen, säger hon.

Undvik slentrianmässiga frågor
En påtaglig förändring sedan Rebecca Svenssons egen uppväxt är ändå att barnperspektivet hamnat betydligt mer i fokus. Numera är det legio att ställa frågor till de berörda barnen i samband med en utredning, men det är stor skillnad mellan att fråga och att aktivt lyssna på vad barnen har att säga.
– Undvik slentrianmässiga frågor, se till att det finns ett tydligt syfte med de frågor som ställs. Somliga anser att man inte bör väcka den björn som sover genom att ställa frågor om exempelvis sexuella övergrepp och våld, men jag anser att det är socialtjänstens skyldighet att ställa frågor även om smärtsamma upplevelser. Socialsekreterare som tar sig tid att aktivt lyssna till barn bidrar även till att tidigt grundlägga barnens förtroende för socialtjänsten, säger Rebecca Svensson.

Prioritera uppföljning
Hon uppmanar socialsekreterare att undvika högtravande myndighetsspråk i sina utredningar. Formulera dig i stället på ett sätt som barn kan förstå, då når budskapet med säkerhet även fram till förvaltningsrätten och IVO.
– Det är också oerhört viktigt att eftervården och uppföljningen av barn och unga som exempelvis fyllt arton och är klara med sin familjehemsplacering prioriteras mer. De befinner sig i en känslig övergång och är många gånger i stort behov av socialtjänstens stöd, säger Rebecca Svensson.