fbpx

Professionen måste få beslutsrätt i individärenden

Text: Annika Wihlborg

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Allt fler röster höjs för att genomföra en ändring i socialtjänstlagen som ger professionen beslutsrätt i individärenden. Idag är det kommunernas socialnämnder som har sista ordet när det fattas beslut, vilket enligt Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, är föråldrat och ökar risken för rätts­osäkra beslut.

I dagsläget är det kommunernas politiskt tillsatta socialnämnder som har mandat att fatta beslut i socialtjänstens individärenden. Somliga beslut, exempelvis att bevilja försörjningsstöd, delegeras ofta till socialsekreterare, men det är upp till varje enskild socialnämnd vilka beslut de väljer att delegera. Somliga beslut kan socialnämnden inte delegera, exempelvis omhändertagande av barn eller vuxna.

Professionen ska fatta beslut
– Vi anser att det istället måste vara professionen som fattar beslut i individärenden och utbildade socionomer som fattar beslut i individärenden som berör barn och unga. Det måste vara självklart att det är professionen, utbildade tjänstemän, som fattar den här typen av kvalificerade beslut som förstås har mycket stor påverkan på individens liv. Det är märkligt att det i svensk välfärd finns ett beslutssystem där professionen överprövas av fritidspolitiker som ofta har en helt annan yrkesbakgrund än just socionom, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Föråldrad beslutsordning
Hon betraktar den nuvarande beslutsordningen som en föråldrad rest från den gamla fattigvården som inte är i samklang med dagens professionella socialarbete.
– Det här är inte en beslutsordning som fyller någon som helst funktion i Sverige 2019. Det finns en risk att social­sekreterare drar sig för att dra ett ärende inför socialnämnden eftersom det finns en risk att politikerna fattar rättsosäkra beslut som till stor del baseras på deras egna subjektiva åsikter och värderingar, säger Heike Erkers.

Kräver särskild utredning
Hon jämför med läkare och lärare, två andra akademiska professioner som inte har delegerad beslutsrätt. Att en läkare ska behöva överlämna den medicinska beslutsrätten till en nämnd känns för många främmande, liksom att en lärare inte själv skulle få besluta om vilket betyg en elev ska ha. Samtidigt lever den här föråldrade beslutsordningen kvar i socialtjänsten.
– Beslutsordningen regleras i social­tjänstlagen. Vi har krävt av socialminister Lena Hallengren att det ska göras en ny särskild utredning med fokus på beslutsordningen i individärenden, säger Heike Erkers.

Socialtjänstlagen måste ändras
Hon anser att socialnämnden istället i första hand bör fokusera på långsiktigt strategiskt arbete, exempelvis att utforma en övergripande socialpolitisk vision för den egna kommunen. Man kan fråga sig varför socialtjänstlagen inte ändrats tidigare. Våra nordiska grannländer har tidigare haft motsvarande beslutsordning, men den finns endast kvar i Sverige.
– Lagstiftningen har blivit mer detaljerad och mer forskning har genomförts med fokus på socialtjänstens arbete. Samtidigt har lagstiftningen inte hängt med. Lagstiftningen tycks leva kvar med bilden av att det är viktigt att lokalpolitiker har god kännedom om hur medborgarna har det, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att det är politiker som ska fatta den här typen av beslut. Varken politikerna eller lagstiftningen har hängt med i den ökade professionaliseringen av det sociala arbetet, säger Heike Erkers.

Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?
Om undersökning
Undersökningsresultatet är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning bland socionomer 23–27 augusti 2018.
Publicerad: 11 september, 2019