fbpx

Översyn av socialtjänstlagen utreder särreglering av äldre

Text: Annika Wihlborg

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående översyn av socialtjänstlagen är en omfattande utredning som engagerar många och ska slutredovisas senast den 1 juni 2020. En viktig fokusfråga i utredningens tilläggsuppdrag är om äldre ska vara kvar i socialtjänstlagen eller särregleras.

Andra viktiga fokusfrågor är förenklad biståndsbedömning, ökat brukarinflytande och lagens struktur.
– Frågan om äldre som grupp ska brytas ur socialtjänstlagen och därmed särregleras är komplex och omdebatterad. Vi utreder bland annat vad som skulle kunna förbättras om äldre fick en egen lag, om en särreglering eller en egen lag kan ge förbättra äldres möjligheter att leva och bo under trygga förhållanden. Vi tittar även på om en egen lag kan bidra till en effektivare och mer sammanhållen vård och omsorg, säger Margareta Winberg, som är regeringens särskilda utredare.

Paralleller till barnomsorgslagen
Allt fler upplever att äldrefrågorna på senare år hamnat i skymundan i takt med att antalet särskilda boenden har minskat, vilket innebär att fler äldre bor hemma längre. Allt fler äldre är beroende av anhörigvård. Margareta Winberg betonar att frågan är viktig, inte minst eftersom andelen äldre i samhället kommer att öka kraftigt under de kommande åren.
Ett argument som många intresseföreningar lyfter fram är att en egen lag för äldre skulle synliggöra äldre, deras behov och rättigheter på ett bättre sätt. De drar paralleller till barnomsorgslagen, som gjorde barnomsorgen betydligt mer jämlik och tillgänglig för fler på sjuttiotalet. En särskild lag för äldre skulle kunna ha motsvarande effekt, menar förespråkarna.

Inkludera mer brukarmedverkan
– Ett alternativ är att avgränsa genom att lyfta ur äldreomsorgen från social­tjänstlagen och istället lägga in de frågorna i en särskild äldreomsorgslag. Samtidigt kan man fråga sig vad som återstår av socialtjänstlagen om grupp efter grupp lyfts ut från lagen. Det som var rätt på åttiotalet, när den nuvarande socialtjänstlagen trädde i kraft, nämligen att samla många olika grupper i en och samma lag, behöver inte nödvändigtvis vara rätt idag, säger Margareta Winberg.
Att inkludera ett större inslag av brukarmedverkan i socialtjänstens arbete är en av den pågående utredningens ambitioner. Forskning visar att brukare ofta har en god insikt och kunskap om sin egen situation. Om man lyckas skapa tillit mellan brukare och socialtjänst så åstadkommer man ofta ett bättre resultat av de åtgärder som genomförs.

Socialtjänstlagens konstruktion
Ytterligare en fråga som står i fokus i utredningsarbetet är slopade biståndsbedömningar, alternativt en borttagen biståndsbedömning. Det är den kanske enskilt största förändringen av socialtjänstlagen. För närvarande arbetar en stor referens- och expertgrupp med frågan. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Vi ska även se över socialtjänstlagens struktur och konstruktion. Vi ska gå igenom hela lagen i dess nuvarande utformning och analysera om den är tillräckligt lätt att förstå och ta till sig. Vi strävar även efter att socialtjänstlagen så långt det är möjligt ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, ungefär på samma sätt som hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Margareta Winberg.

Publicerad: 11 september, 2019