fbpx

Nya socialtjänstlagen stärker brukarna och evidensen

Text: Annika Wihlborg

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Översynen av socialtjänstlagen är klar och regeringens utredare Margareta Winberg har presenterat sitt slutbetänkande. Den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat ett tydligt jämställdhetsperspektiv, ett ordentligt lagfäst förebyggande perspektiv samt en ökad betoning på tillgänglighet.

– Vår ambition är att Socialtjänstlagen efter översynen ska vara en ramlag som håller över tid och genom samhällsförändringar. Socialtjänstlagen har förändrats successivt sedan den kom för drygt fyrtio år sedan. En av utredningens uppgifter var därför att se över lagens struktur och konstruktion, förutom lagens materiella innehåll. I våra ändringsförslag ger vi kommunerna stort utrymme att själva avgöra exakt hur lagen ska tillämpas, säger Margareta Winberg.
– Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan i sin tur leda till förbättrade möjligheter att kvalitetssäkra och förutse resultatet av socialtjänstens verksamhet. Vi föreslår även att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör skrivas in i plan- och bygglagen, vilket innebär att kommuner också ska ta särskild hänsyn till sociala aspekter och integration i sin samhällsplanering, säger Margareta Winberg.

Förtydligat barnrättsperspektiv
I samband med översynen av socialtjänstlagen har utredarna sett över lagens språk och struktur. Resultatet är en modernare och mer lättöverskådlig struktur och en enhetligare begreppsanvändning som gör det lättare att förstå och hitta rätt i lagtexten.
– I den nya socialtjänstlagen stärker vi barnens rätt. Vi har förtydligat barnrättsperspektivet genom att definiera begreppet ”barnets bästa”. Vi reglerar att barn ska ha rätt till information, och att man måste förvissa sig om att barnet har förstått den information de får, till exempel vid barnrättsärenden. Tidsramen för uppföljning av ett barns situation förlängs också från två till sex månader, säger Margareta Winberg.

Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Slopade biståndsbedömningar
Ytterligare en förändring är att det förebyggande och evidensbaserade sociala arbetet regleras i lag. Lagen talar om att samverkan i det förebyggande arbetet ska ske med andra myndigheter och aktörer, men exakt hur samverkansformerna ska se ut är upp till varje kommun.
En förändring som hon tror kommer att välkomnas av många är slopade biståndsbedömningar. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Kommunerna avgör själva vilka ärenden en medborgare kan få hjälp med direkt utan att bli utredd. Det sänker tröskeln för individer att ta kontakt med socialtjänsten och spar tid och pengar för socialtjänsten. Den tiden kan istället användas till förebyggande arbete och mer kvalificerade ärenden. Vi föreslår inte att den traditionella biståndsbedömningen tas bort. Istället bör det nya, insats utan biståndsbedömning, betraktas som ett viktigt komplement, säger Margareta Winberg.

Brukarmedverkan regleras i lag
Den nya socialtjänstlagen inkluderar även ett större inslag av brukarmedverkan. Brukarnas möjlighet att ha inflytande över och påverka socialtjänstens arbete ökar. Därför regleras bemötandet mellan socialtjänst och klient i den nya lagen.
– Det kommer självklart att ta ett tag innan den nya socialtjänstlagen har implementerats fullt ut av kommunerna. Vår förhoppning är att den nya lagen ger socionomer mer kraft och tid att ta sig an angeläget socialt arbete vid sidan av myndighetsutövningen och utredningsarbetet, säger Margareta Winberg.

Publicerad: 16 september, 2020