fbpx

Kompetensutveckling nödvändig för socionomer

Text: Annika Wihlborg

Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Eftersom socionomutbildningen är en generalistutbildning upplever många socionomer ett stort behov av att dels fördjupa sig inom den yrkesinriktning man valt och dels kontinuerligt kompetensutveckla sig för att hålla sig uppdaterad i det föränderliga sociala arbetet.

Nästan alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling.
– Socionomer gör ofta en horisontell karriär och provar på olika arbetsgivare för att bredda sin kompetens, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Samtalsmetodik
Samtalsmetodik, psykisk ohälsa, psykoterapi och socialrätt är de områden flest socionomer helst vill vidareutbilda sig inom.
– Att samtalsmetodik rankas högt är inte konstigt med tanke på att professionella samtal är en så viktig del av många socionomers arbete. Med tanke på att de flesta socionomer möter psykisk ohälsa i någon form så är det logiskt att många vill stärka sin kompetens på det området. Det förvånar mig att digitalisering och välfärdsteknik rankas relativt lågt, eftersom det är ett område där mer kompetens kommer att behövas framöver, säger Josefine Johansson.

Specialistutbildningar på ett år
81 procent av socionomerna anser att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på ett år inom olika områden.
– Det är positivt, vi ser gärna att det finns tydligare möjligheter till specialisering för socionomer. I dagsläget erbjuds ofta enstaka universitetskurser, men nationellt reglerade specialistutbildningar kan bli ett tydligare kvitto på den kompetens man faktiskt tillgodogör sig. Det underlättar i sin tur för arbetsgivare att erbjuda konkreta utvecklingsvägar för den som gått en specifik specialistutbildning. Nationellt reglerade specialistutbildningar kan också bidra till att höja kvaliteten på det sociala arbetet, säger Josefine Johansson.

Myndighetsutövning och juridik
– Det förvånar inte att merparten av alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling. Socionomutbildningen är en generalistutbildning och det är naturligt att man vill förkovra sig i det område man arbetar inom, säger Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad och doktor i socialt arbete.
– Samtalet ligger till grund för i stort sett allt socionomarbete. Däremot är det överraskande att psykoterapi rankas så högt. Jag betraktar psykoterapeut som ett annat yrke än socionom. Myndighetsutövning borde istället rankas högre. Juridik är en viktig del av arbetet, inte minst för socionomer i myndighetsutövande positioner. Samhällets tolkning av lagar förändras ständigt, och socionomer vill förstås känna sig säkra på den juridiska delen av sin yrkesutövning, säger Camilla Blomqvist.

Välkomnar specialistutbildningar
Hon anser också att nationellt reglerade specialistutbildningar för socionomer är en god idé. Några tänkbara inriktningar skulle kunna vara myndighetsutövning, ledarskap och avancerat behandlingsarbete.
– Ettåriga specialistutbildningar kan vara ett systematiskt och enhetligt sätt att erbjuda fördjupning och karriärmässig specialisering för socionomer. Jag välkomnar ett nationellt och strategiskt tänk kring detta, ungefär som specialistutbildningar för sjuksköterskor eller rektorsutbildningar, avslutar Camilla Blomqvist.

Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson
Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson
Är vidareutbildning viktigt för dig som socionom i din yrkesutveckling?
Anser du att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på 1 år för socionomer inom olika områden?
Hur långa vidareutbildningar skulle du helst vilja gå? Ange gärna flera. Vidareutbildningar som sträcker sig över...
Vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig inom? Ange gärna flera.

1. Samtalsmetodik
2. Psykisk ohälsa
3. Psykoterapi
4. Socialrätt/juridik
5. Våld i nära relationer
6. Socialt behandlingsarbete
7. Ledarskap och projektledning
8. Utrednings- och bedömningsarbete
9. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
10. Handledning
11. Hedersrelaterat våld
12. Kvalitetsutveckling
13. Kuratorsutbildning (inom hälso- och sjukvård)
14. Myndighetsutövning
15. Barn- och ungdomsvård
16. Sexologi
17. Skolsocialt arbete
18. Barnrätt
19. Beroendevård
20. Etik
21. Migrationsfrågor
22. Kriminalvård
23. Välfärdsteknik/digitalisering
24. Fysiska funktionsnedsättningar
25. Äldrefrågor
26. Diakoni/socialt arbete inom kyrklig verksamhet
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.
Publicerad: 11 september, 2019