Psykisk ohälsa

Coronapandemin ökar den psykiska ohälsan

Publicerad 16 september 2020
Text: Annika Wihlborg
Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.

Nästan alla socionomer anser att den psykiska ohälsan redan har eller kommer att öka till följd av distanseringen och isoleringen under coronapandemin. Det är främst unga, äldre och våldsutsatta kvinnor som drabbas.

− Undersökningsresultatet bekräftar att det finns en stark oro bland många socionomer för hur exempelvis gymnasieelever, äldre och våldsutsatta kvinnor drabbas av isoleringen och distanseringens sociala effekter, säger Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Han tror att många drar sig för att kontakta socialtjänsten mitt under pågående pandemi. När pandemin klingar av kommer därför många att ta kontakt med socialsekreterare för att få hjälp med effekterna av distanseringen.

”Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa.”

Gymnasieelever och äldre
− När gymnasieskolorna införde distansundervisning i våras såg många kuratorer en ökad risk för psykisk ohälsa bland elever med svåra hemförhållanden. Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa. Fler äldre tackar nej till hjälp från hemtjänsten av rädsla för smittspridning. Det skapar förstås oro hos biståndshandläggarna när äldre känner sig tvingade att tacka nej till hjälp de behöver, säger Marcus Sjöberg.
Den viktigaste åtgärden just nu är, enligt Marcus Sjöberg, att kommuner prioriterar det förebyggande sociala arbetet när de planerar budgeten för 2021.
− Det förebyggande arbetet är en av det sociala arbetets viktigaste grundbultar. Om neddragningar görs riskerar det arbete som hittills gjorts att raseras. Politikerna behöver lyssna till socionomer som har daglig kontakt med utsatta människor. De kan bedöma mot vilka grupper man bör rikta särskilda insatser för att hantera pandemins följdverkningar, säger Marcus Sjöberg.

Förebyggande arbete
− Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare. Det är inte heller förvånande att våld i nära relationer ökat. Arbetslöshet, isolering och osäkerhet skapar oro, ångest och frustration som i vissa familjer kan ta sig uttryck i våld, säger Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision.
För att hantera den nuvarande situationen måste kommunerna prioritera det förebyggande sociala arbetet och tänka kreativt om att hitta nya sätt att nå ut till de berörda grupperna.
− Nära samverkan mellan samhällsaktörer är viktigare än någonsin. Det är också avgörande att verksamheter inte ställs in helt på grund av pandemin. Socialtjänsten behöver hitta nya sätt att tillgängliggöra stöd och bemöta psykisk ohälsa hos bland annat seniorer, utsatta kvinnor och familjer, säger Dalia Eid.

”Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare.”

Stöd till utsatta kvinnor
− Socialtjänsten behöver prioritera skydd och stöd för utsatta kvinnor och barn. Den uppsökande verksamheten behöver utökas på ett så säkert sätt som möjligt. Man behöver även säkerställa resurserna till kvinnojourer och ge dem möjlighet att nå ut på nya sätt, exempelvis via digitala kanaler, avslutar Dalia Eid.

Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision
Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision

Vad anser du om den psykiska ohälsan med tanke på distanseringen och isoleringen under coronapandemin? Den psykiska ohälsan…

Anser du att våld i nära relationer har ökat i samband med distanseringen och isoleringen under coronapandemin?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.