Samsjuklighet

Beroende och psykisk ohälsa ställer krav på behandlingen

Publicerad 16 september 2020
Text: Annika Wihlborg

Beroendeproblematik har många gånger en stark koppling till psykisk ohälsa, och samsjuklighet är vanligt bland individer som behandlas för sitt missbruk på ett behandlingshem. Det ställer förstås krav på komplexa och individuellt utformade behandlingsmetoder som tacklar den psykiska ohälsan och missbruket parallellt.

Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården.
Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården.

Samsjuklighet är vanligt bland de som vårdas på behandlingshem, och man behöver ta hänsyn till detta i en behandling. Om personen inte är utredd men misstanke finns om någon eller några psykiska diagnoser finns så är en utredning bra att göra under behandlingstiden. Vid samsjuklighet behöver beroendebehandling i form av exempelvis 12-stegsbehandling kombineras med att samtidigt arbeta med den psykiska problematiken med hjälp av andra metoder, såsom DBT och psykoedukation. Det kräver också en närmare samverkan mellan sjuksköterskor, läkare och terapeuter, som tillsammans skapar ett team runt individen.

Psykisk ohälsa och beroende
– En mycket viktig faktor för ett framgångsrikt behandlingsresultat är rätt matchning i samband med placeringen. Här är en förtroendefull dialog mellan behandlingshem och socialsekreterare helt avgörande. Det handlar dels om att varje individ ska hamna på en enhet och avdelning som matchar deras profil, dels om att behandlingshemmet och socialsekreteraren tillsammans behöver planera den uppföljning som krävs på hemmaplan efter avslutad behandling, säger Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården. Hon har arbetat med missbruksfrågor på olika sätt sedan år 2000.
Beroendeproblematik går ofta hand i hand med psykisk ohälsa. Många beskriver att de använder alkohol eller andra droger för att självmedicinera när de drabbas av ångest och andra former av psykisk ohälsa. På Nämndemansgården har man därför valt att tydligt inkludera terapi och annan behandling som ska öka individens psykiska hälsa i sitt ordinarie behandlingsprogram efter matchning till rätt enhet.

”Vi lägger mycket tid på att bygga upp ett förtroende mellan klienten och personalen.”

Förtroende och långsiktighet
Nämndemansgården har även genomfört en studie på en av sina högspecialiserade enheter, Embla. Där behandlas kvinnor med komplex samsjuklighet i åldrarna 20 till 54. Studien genomfördes hösten 2019 och syftet var att ta reda på hur kvinnorna hade upplevt sin behandling och hur de mår nu.
En faktor som lyftes var kunskapen hos personalen, att kunna tolka signaler, lämna ifred, att förstå att en affekt ofta handlar om något helt annat än det man ser, och att olikheterna i personalgruppen gjorde att alla hittade någon som de kände förtroende för.
– En faktor som många värdesatte var att personalen fanns vid deras sida, även när de stötte på motgångar. Vi lägger mycket tid på att bygga upp ett förtroende mellan klienten och personalen. Det går inte att forcera fram långsiktigt framgångsrik behandling. Man behöver lägga den tid som krävs för att bygga relationer, säger Martina Malmström.