Pandemins påverkan på socialtjänsten
I en rapport om coronakrisen i socialtjänsten märks stora skillnader mellan kommuner – men också oväntat stor flexibilitet.
– Det är nu vi ska ta oss tid att diskutera och fundera igenom vad man vill behålla av de nya arbetssätten och vad av det gamla vi kan lämna bakom oss, säger Anna Gärdegård, socionom och FoU-chef.
Anna Gärdegård är socionom samt tf FoU-chef på FoU Nordväst. Tillsammans med kolleger har hon författat rapporten Coronakrisens påverkan på socialtjänsten – april till september 2020.
– Tanken var att försöka fånga det som hände just då, i början av krisen. Det fanns många frågetecken om hur man skulle jobba. Vi gjorde en mängd intervjuer och de flestas oro handlade om framtiden och klienterna och tekniska problem. Samtidigt var cheferna under tryck från alla håll, från både högre chefer och medarbetare. Vi försökte att fånga krisen när den pågick, men också se hur det gick till när man hittade något slags arbetssätt och ett läge där man ändå kunde utföra sitt uppdrag, säger hon.
”Det som var lite förvånande var att socialtjänsten var så pass snabb att ställa om till digitala möten.”
Tagit olika beslut
Studien har tittat på frågor som distansarbete, samverkan med andra, och tillgång till information och skyddsutrustning.
– Det som var lite förvånande var att socialtjänsten var så pass snabb att ställa om till digitala möten. Ibland beskrivs socialtjänsten som en trög koloss, men studien visar att när det verkligen gällde så var man väldigt flexibel och kunde ställa om, säger Anna Gärdegård.
Det som stack ut i studien var att kommuner agerat väldigt olika.
– Man har tagit vitt skilda beslut, både kommunerna emellan och i olika enheter inom samma kommun. Ett exempel är de öppna verksamheterna för psykiskt funktionshindrade, där man i nån kommun stängde helt, medan i andra hade man delvis öppet eller helt öppet. Det får olika konsekvenser för brukare, säger Anna Gärdegård.
Nytt normalläge
Hon vill inte dra några slutsatser om framtiden utifrån rapporten, utan snarare uppmana socialtjänsten att lära av krisen och fundera igenom vilka arbetssätt man vill ha framöver.
– Vad blir vårt nya normala? Normalläget kommer att ha förändrats av pandemin; till exempel har vi alla lärt oss mer om digitala arbetssätt.
Och det har kommit en del positivt av förändringarna.
– Många upplevde att alla inställda möten frigjorde mycket tid till klientarbete, så man fick mer tid till sitt ”riktiga” jobb. Det är något att fundera på: behöver vi ha kvar alla möten? Vi har nu ett gyllene tillfälle att passa på att dra lärdomar av det här, säger Anna Gärdegård.
