Hur påverkar barnkonventionen som lag det sociala arbetet?
– Barnkonventionen lanserades 1989 och Sverige ratificerade den 1990. Vissa delar av barnkonventionen har redan inkorporerats in i svensk lag, bland annat att man alltid ska ta hänsyn till barnets bästa och att barnet ska komma till tals. Bakgrunden till att barnkonventionen nu blivit lag i Sverige är att regering och riksdag identifierat ett behov av att ytterligare förstärka barnrättsperspektivet, säger Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Han har varit jurist i drygt trettio år och har de senaste tjugo åren arbetat som rådman.
Barnet som eget rättssubjekt
Han betonar att det sociala arbetet kommer att vara komplext även sedan barnkonventionen blivit lag. En utmaning med att barnkonventionen har blivit lag är om någon eller några av konventionens artiklar hamnar i konflikt med övrig svensk lag, exempelvis sociallagstiftningen.
– De svåra avvägningarna finns kvar men med barnkonventionen som lag betraktar man barnet i ökad utsträckning som ett eget rättssubjekt. Man blir förmodligen mer mån om att delge den utredningsinformation som barnet anses lämplig och tillräckligt mogen att bära, säger Magnus Åhammar.
Rättspraxis efter ett par år
Eftersom barnkonventionen inte är lika tydlig i formuleringar och tolkningar som övriga delar av svensk lag så kommer det, enligt Magnus Åhammar, att ta ett par år innan domstolarna kan ge en tydlig tolkning av vad konventionens olika artiklar innebär. Det kommer därmed att ta ett tag innan barnkonventionen ger avtryck i rättspraxis. Som domare tar han dock redan idag hänsyn till barnkonventionens artiklar när det gäller rättsfall som berör exempelvis tvångsomhändertagande av barn.
– Barnkonventionen är ingen checklista som enkelt kan tillämpas i det sociala och juridiska arbetet. Däremot kan den fungera som en självständig källa till ett barnrättsperspektiv och ett stöd i det sociala arbetet, säger Magnus Åhammar.
