Mångsidiga satsningar på socialtjänsten i Stockholm

Socialtjänsten i Stockholm bedriver ett intensivt förbättringsarbete som skapar både möjlighet till personlig utveckling och utrymme för att fokusera på klienter och ärenden samtidigt som det finns goda chanser att påverka sin arbetsplats.

Socialsekreterare och biståndshandläggare arbetar med både hjärta och hjärna

Liksom på många andra håll har socialtjänsten och äldreomsorgen i Stockholms stad på senare tid behövt tampas med en brist på utbildade medarbetare och en ökande administrativ börda som tagit tid från arbetet som handläggare. Utmaningarna har gett upphov till omfattande förändringar av både arbetssätt och rutiner och stora satsningar på att utveckla förvaltningarna.
– Under 2016 fick socialtjänsten extra medel för att rekrytera och förstärka verksamheten. Hos oss på Norrmalm blev första steget att anställda en metodutvecklare för att driva processer och utveckla handläggningen och därefter tillsatte vi ett projekt med syfte att avlasta handläggarna administrativt. Resultatet har blivit över förväntan, berättar Helena Andersson, enhetschef för beställarenheten vid Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Vilja till förändring
Biståndshandläggarna har tydligt märkt av förändringen.
– Det finns en lyhördhet och vilja till förändring. Exempelvis har vi startat olika arbetsgrupper för olika målgrupper – bland annat inom missbruk och psykisk ohälsa och om våld i nära relationer – och under 2016 etablerades ett nytt introduktionsprogram för nyanställda. Därutöver har vi arbetat mycket med SIP, alltså Samordnad individuell plan, och är nog den enhet i Stockholm som hunnit längst med det.

Balans mellan hjärta och hjärna
Både Helena och hennes kollega på äldreomsorgen framhåller att man som socialsekreterare och biståndshandläggare i Stockholm har en stabil och samtidigt inspirerande situation med möjlighet att påverka den egna arbetsmiljön. De menar att den typen av trygghet är en förutsättning för att man ska kunna göra ett gott arbete.
– Som handläggare är det viktigt att hitta en balans mellan hjärta och hjärna så att man arbetar med de bästa medel som finns till hands. Det kan ibland vara svårt, så därför behöver man en stadig plattform att falla tillbaka på, säger Helena.
– Att utvecklas i sin yrkesroll är väsentligt – bara det senaste året har vi i Hässelby-Vällingby gått utbildningar i SIP, våld i nära relationer, missbruk och psykisk ohälsa, demensutbildningar och MI. Dessutom har vi också processhandledning och juridisk handledning. Det ger ett starkt stöd för att möta utmaningar man kan träffa på i sin vardag.

Vägledning från Äldre direkt
Handläggaren Josephine Kirkesaether arbetar vid kontaktcenter Äldre direkt och ger där vägledning om äldreomsorgen i Stockholms stad både till medborgare och till offentliga aktörer.
– Vårt huvudsakliga uppdrag är att underlätta biståndshandläggares arbete genom att vägleda och lotsa medborgarna rätt så att biståndshandläggarna kan ägna sig åt exempelvis hembesök och utredningar. Jag svarar på allt från funderingar kring hur man ansöker om äldreomsorg såsom hemtjänst och boenden till hur äldreomsorgens avgiftssystem fungerar samt frågor och tankar kring kundvalet inom staden.
I egenskap av svarsgruppsspecialist får Josephine djupdyka i olika frågor då hon ansvarar för att uppdatera information och omvärldsbevaka stadens äldreomsorg. Hon trivs väldigt bra hos Äldre direkt och betonar att hon efter sju år fortfarande lär sig saker varje dag.
– Vi har en enorm kunskapsdatabank som ger korrekt stöd i samtalen, men det dyker fortfarande upp frågor jag inte vet svaret på, så det är oerhört lärorikt. Jag omvärldsbevakar vad som händer inom stadens Äldreomsorg eftersom det genererar frågor till oss på Äldre direkt. Det är ett utmärkt extrajobb om man siktar på att bli socionom, då det ger kunskap kring hur staden är uppbyggd och en bra grund gällande äldreomsorgen. Ofta är Äldre direkt den första ingången till stadens äldreomsorg.

---

Stockholm stad satsar på att stärka sina handläggare

Clara Lindblom, äldre- och personalborgarråd med övergripande ansvar för äldreomsorgen och strategiska frågor som rör de drygt 40 000 personer som jobbar i Stockholms stad, har de senaste åren arbetat specifikt med att förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare.
– På många håll har man skurit ner på sin administrativa personal. Det har resulterat i att grupper som egentligen inte har administrativa uppgifter som en del av sin kärnverksamhet ändå behövt sköta dem på bekostnad av sådant de egentligen är utbildade för.
Det finns en målbild där medarbetarna inom socialtjänsten har tid att satsa på förebyggande åtgärder genom att verka uppsökande och personcentrerat och möta den enskilde där den befinner sig.
– Det handlar egentligen om respekten för deras yrkeskunnande. De olika aspekterna kompletterar varandra och en nyckelfaktor för att detta ska fungera är att vi behåller erfarna socialsekreterare och biståndshandläggare och deras värdefulla erfarenhet och kompetens.
Vägen till en bättre situation handlar inte bara om att anställa fler administratörer för att minska arbetsbördan utan det är väsentligt med ökade resurser och fler utbildade socialsekreterare.
– Vi behöver självklart hamna på en rimlig ärendemängd, men det krävs åtgärder även på organisatorisk och administrativ nivå samt tydliga satsningar på inskolning och närvarande ledarskap. Betydelsen av det senare måste framhävas i synnerhet; det är otroligt viktigt med närvarande ledarskap i praktiken för att medarbetarna ska känna sig sedda och kunna utvecklas, för att förebygga sjukskrivningar och för att de ska känna sig trygga i arbetet.

Flera konkreta satsningar
Lindblom får medhåll av socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) som även hon betonar vikten av ett närvarande ledarskap för att skapa bättre förutsättningar för socialsekreterare och handläggare att kunna fokusera på uppgifter de faktiskt är utbildade för.
– Socialsekreterare och handläggare brinner för att hjälpa människor och då utgör cheferna en viktig faktor för att ge dem chansen att göra det. Att just möjliggöra för medarbetarna att fokusera på sin kärnverksamhet är en central punkt i handlingsplanen, bland annat genom att tillhandahålla administrationsavlastning och finnas på plats för att ge stöd.
För att stärka socialtjänsten avsatte den rödgröna majoriteten i Stockholms stad förra året 95 miljoner och i år 79 miljoner extra till den sociala barn- och ungdomsvården med målet att vända utvecklingen under den rådande mandatperioden.
– Barn- och ungdomsvård är det område som varit mest eftersatt nationellt och den utvecklingen måste vändas. Varje utsatt barn måste få det stöd det behöver och för att socialsekreterare och handläggare ska kunna erbjuda det stödet behövs en rejäl ökning av resurser, konstaterar Lindhagen.
Varje stadsdel är redan i full gång med utvecklingsinsatser baserade på handlingsplanen, men Åsa Lindhagen betonar att det är angeläget att våga erkänna att det finns utmaningar kvar.
– En stor del i detta arbete är att förstärka antalet socialsekreterare, att förbättra och utveckla det existerande IT-stödet och att lätta på handläggarnas administrativa börda. Till syvende och sist handlar det om att lösa grundproblemen. Vi behöver skapa en arbetsmiljö där folk trivs och vill stanna kvar.
Hon ger flera exempel på konkreta satsningar som tagit avstamp i handlingsplanen, bland annat ett centralt rekryteringsstöd som kan användas av alla socialtjänstavdelningar i regionen och därmed avlasta chefer på lokal nivå och ett förstärkningsteam med interna, erfarna konsulter som understödjer olika stadsdelar vid tillfälliga arbetstoppar.

13 huvudpunkter
Handlingsplanen i sig består av 13 huvudpunkter och ett flertal underområden vars syfte sammantaget är att skapa en förbättrad arbetssituation. Lii Drobus, projektledare vid socialförvaltningen i Farsta, förklarar dock att arbetsordningen inte ser likadan ut för alla förvaltningar.
– Varje stadsdelsförvaltning analyserar sina behov utifrån de 13 punkterna och skapar en lokal handlingsplan med de punkter som bör prioriteras. Flera har valt att arbeta med administrativt stöd och avlastning, andra med mentorskap och ytterligare andra med introduktionsutbildning.
Drobus berättar att ytterligare ett viktigt tema för 2017 är medarbetardelaktighet, alltså hur man konkret kan engagera medarbetarna i förbättringsarbetet. Den samlade erfarenheten och kompetensen inom Stockholms förvaltningar utgör en stor potentiell tillgång som kan tas tillvara på ett effektivare sätt.
– Vi vill att medarbetarna ska engageras och vara delaktiga i arbetet. Det är ett stadsövergripande projekt men i förlängningen avgör varje enskild förvaltning vad den behöver. Syftet är naturligtvis att förbättra arbetssituationen så att personalrörligheten minskar på sikt. Nu handlar det framför allt om att djupdyka i, utveckla och konkretisera handlingsplanens 13 punkter.
Hon framhåller att det är angeläget att medarbetarna ska känna att det finns en mening i att engagera sig och påpekar att det finns många åtgärder som kan vidtas.
– Att satsa på möten, samverkan och att lära känna varandras områden samt att vara lyhörd leder till en bättre arbetssituation och därmed även till en bättre verksamhet för medborgarna!