Nya socialtjänstlagen utifrån ett juridiskt perspektiv
Nya socialtjänstlagen innebär såväl utökade juridiska rättigheter som skyldigheter för socialtjänsten och dess klienter, vilket kräver förberedelser från socialtjänsterna och enskilda socionomer. Den nya lagen karakteriseras av ett tydligare fokus på förebyggande arbete och inkluderar möjligheten att ge insatser utan individuell behovsprövning. Dessutom ska strukturen bli mer lättöverskådlig med ett mer enhetligt språk vilket gör det enklare att hänvisa till rätt lagrum när socionomer fattar beslut.
– Två av de viktigaste skyldigheterna som framgår av lagrådsremissen till nya SoL är att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och att verksamheten ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det förebyggande arbetet finns med även i den befintliga socialtjänstlagen, men främst kopplat till vissa målgrupper. Det övergripande kravet på att socialtjänsten ska arbeta förebyggande är en nyhet och ska genomsyra hela socialtjänstens arbete, säger Tilda Ekstrand, socialrättsjurist och redaktör på JP Infonet.
– Enligt nya SoL ska socialtjänsten också bedriva ett brottsförebyggande arbete via tidiga insatser och samtidigt främja faktorer som har en skyddande effekt, säger Marianne Jakobsson, socialrättsjurist och redaktör på JP Infonet.
– Kravet på att socialtjänstens arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet är en del av utvecklingen mot en kunskapsbaserad socialtjänst. För att få mer kunskap om vilka metoder och insatser som ger goda resultat finns det planer på att Socialstyrelsen enligt en separat lag även ska kunna inhämta mer information om socialtjänsternas insatser via ett socialtjänstdataregister, säger Marianne Jakobsson.
”Kravet på att socialtjänstens arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet är en del av utvecklingen mot en kunskapsbaserad socialtjänst.”
Stärker barns rättigheter
Nya SoL stärker barns rättigheter genom att den anpassas till barnkonventionen. Det införs en uttrycklig bestämmelse för socialtjänsten att ta hänsyn till barnets åsikter vid bedömningen av barnets bästa. Barnet har sedan tidigare rätt till information om sina insatser men enligt förslaget ska socialtjänsten så långt som möjligt säkerställa att barnet förstår informationen.
– Orosanmälningar föreslås dessutom att bli digitalt sökbara, vilket ger möjlighet att överblicka inlämnade orosanmälningar över tid, säger Tilda Ekstrand.
Insatser utan individuell behovsprövning
En juridisk möjlighet som öppnas upp när nya SoL träder i kraft är möjligheten att bevilja insatser utan föregående individuell behovsprövning. Enligt lagförslaget ska socialnämnderna själva kunna avgöra vilka insatser som ska erbjudas utan individuell behovsprövning, med undantag för ett antal insatser där behovsprövningen även fortsättningsvis kommer att vara obligatorisk.
Socialnämnderna kommer även ha möjlighet att avgöra om insatser utan behovsprövning ska erbjudas till samtliga kommuninvånare eller riktas mot specifika målgrupper, vilket ger flexibilitet och möjlighet att anpassa insatserna utifrån lokala förutsättningar och behov. Samtidigt minskar socialsekreterarnas administrativa börda och trösklarna till socialtjänsten sänks. Men även insatser utan krav på individuell behovsprövning omfattas av en dokumentationsskyldighet.
Tydligare och mer lättöverskådlig struktur
En förhoppning är att nya SoL ska bidra till en mer effektiv resursanvändning och minskad administration. En ytterligare ambition med den nya lagen är att strukturen ska bli tydligare och mer lättöverskådlig med ett moderniserat språk och en mer enhetlig begreppsanvändning. Tanken är att det ska vara lättare att hitta i och förstå nya SoL. Ett gott råd till enskilda socionomer är att lägga lite tid på att lära känna strukturen i den nya lagen.
– Det är viktigt att socialtjänstens medarbetare känner till innebörden av nya SoL och vet utifrån vilka paragrafer man fattar beslut och därigenom hänvisar till rätt lagrum. Ett bra sätt för enskilda socialsekreterare att förbereda sig inför nya SoL är att passa på att lära sig så mycket som möjligt om den nya lagen, exempelvis genom att gå kurser och att läsa myndighetshandlingar, säger Tova Hansén, socialrättsjurist och redaktör på JP Infonet.
– Socialtjänsterna bör fundera kring vad som behöver vara på plats när lagen träder i kraft och vad som kan betraktas som ett mer långsiktigt arbete. Delegationsordning och att ha sina styrdokument i ordning så socialsekreterare kan fatta beslut enligt den nya lagen är två exempel på faktorer som bör vara på plats direkt när lagen träder i kraft, säger Tilda Ekstrand.
