Rustar inför nya socialtjänstlagen
Kommunerna i Stockholmsregionen står just nu inför många gemensamma utmaningar. Samtidigt pågår arbetet med att rigga verksamheterna inför den nya socialtjänstlagen som träder i kraft 2025.
– Socialtjänsterna i Stockholmsregionen står just nu inför flera stora utmaningar, bland annat i form av den pågående våldsspiralen. Samtidigt står vi inför en stor omställning inför den nya socialtjänstlagen som beräknas träda i kraft 2025. Den medför ett paradigmskifte för socialtjänstens uppdrag och möjligheter framöver, säger Veronica Carstorp Wolgast, socialdirektör i Stockholms stad. Hon har arbetat som socialsekreterare, projektledare och chef i Stockholms stad sedan 1997 och är sedan ett år tillbaka socialdirektör.
Två satsningar som Stockholms stad var tidigt ute med är skolsociala team samt samverkan mellan skola och socialtjänst.
– Just nu reviderar vi vår handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. Vi erbjuder ledarutvecklingsprogram och introduktionsutbildning för samtliga nyanställda. Ytterligare en satsning är att vi har minskat antalet medarbetare per chef. Vi arbetar även för att professionalisera fältassistenternas roll, säger Veronica Carstorp Wolgast.
Tillitsfrågan är central
Stockholms stad utvecklar nu arbetet med en lättillgänglig socialtjänst som finns där människor befinner sig. Det är ett led i att förbereda organisationen inför den nya socialtjänstlagen.
– Tillitsfrågan är central för socialtjänsten framöver. Vår ambition är att det ska vara lika naturligt att vända sig till socialtjänsten som till vårdcentralen. Med en lättillgänglig socialtjänst vill vi sänka trösklarna för fler att söka sig till oss på ett tidigt stadium, innan problemen blir stora. Det ger oss betydligt större möjligheter att hjälpa till och göra verklig skillnad. En utvecklad regional samverkan mellan kommunerna i Stockholmsregionen är ytterligare ett viktigt fokusområde i arbetet med att förebygga gängkriminalitet, säger Veronica Carstorp Wolgast.
”Vår ambition är att det ska vara lika naturligt att vända sig till socialtjänsten som till vårdcentralen.”
Kompetensförsörjningen
– Två gemensamma utmaningar för Stockholmsregionens socialtjänster är kompetensförsörjningsfrågan och självklart även hur vi ska hantera de utmaningar och nya arbetsuppgifter som den rådande samhällsutvecklingen i form av gängkriminalitet, bedrägerier och välfärdsbrottslighet, medför, säger Annika Rådström, socialdirektör i Södertälje kommun. Hon har arbetat i en rad olika roller i Södertälje kommun sedan socionomexamen 1988, bland annat inom barn och unga, missbruk, försörjningsstöd samt i flera olika chefsroller och sedan 2018 som socialdirektör.
Hon betraktar regionens socialtjänsters förmåga att arbeta flexibelt, snabbt ta sig an nya utmaningar, samverka och ta till sig ny evidens på ett kvalitativt sätt som viktiga styrkor. Operativa insatser som är väl underbyggda evidensmässigt och strategiskt är ytterligare en styrka.
Krokar arm med högt tillitskapital
– Vi sätter nu stort fokus på det förebyggande arbetet och på att göra socialtjänsten lättillgänglig genom att finnas där många människor befinner sig. Vi satsar på att kroka arm med verksamheter som har ett högt tillitskapital hos de familjer vi behöver komma i kontakt med. Här i Södertälje deltar exempelvis socialtjänstens medarbetare i hembesöksprogrammet för nyblivna föräldrar samt vid 3-årskontrollen på BVC. Vi har också medarbetare i skolmiljön i form av föräldrastöd i förskoleklasser. Vi undersöker om vi kan vidareutveckla samverkan med civilsamhället, säger Annika Rådström.
Hon anser att socialtjänsterna i Stockholmsregionen gemensamt bör formera sig för att hantera strategiskt viktiga framtidsfrågor. Att utveckla första linjens socialtjänst sänker trösklarna för människor att kontakta socialtjänsten innan deras problematik har förstärkts.
– Fler tidiga insatser gör samtliga involverade parter till vinnare, såväl samhälle och socialtjänst, som familjer och enskilda individer. Vi sätter därför mycket fokus på den hjälp och det stöd vi kan erbjuda utan utredning, dokumentation och liknande, säger Annika Rådström.
Positiva till nya socialtjänstlagen
– Det är positivt att kommunerna i Stockholmsregionen nu riggar inför den nya socialtjänstlagen. Socialsekreterarna är generellt sett positiva till den nya lagens stärkta brukarfokus och utökade möjligheter till tidiga insatser. Till utmaningarna hör desinformationskampanjerna, den starkare hotbilden mot socialarbetare och risken att socialtjänsten tvingas ta ansvar för frågor som egentligen bör ligga på andra huvudmäns bord, säger Lotta Wigen, social- och äldredirektör i Haninge kommun. Hon har arbetat som socialsekreterare och familjehemsinspektör och har även varit socialdirektör i Lidingö, Huddinge och sedan ett år tillbaka i Haninge kommun.
Första linjens socialtjänst
I början av 2023 inledde Haninge kommun uppbyggnaden av en första linjens socialtjänst. Här samlas verksamheter som arbetar förebyggande och med tidigt stöd under ett paraply.
– Att kunna arbeta mer flexibelt och finnas tillgängliga där människor befinner sig ökar socialsekreterarnas motivation. Många upplever att första linjen ger dem ett större handlingsutrymme och fler möjligheter att göra skillnad på riktigt. Arbetssättet avdramatiserar också socialtjänsten och vår verksamhet. Det kan i sin tur få fler att vilja stanna i yrket, säger Lotta Wigen.
Framöver anser hon att socialtjänsterna i Stockholmsområdet bör prioritera att utveckla evidensbaserade öppenvårdsinsatser som motverkar individers normbrytande beteenden.
– Andra linjens socialtjänst, som innefattar utredning av barn och vuxna i behov av samordnade och mer omfattande insatser, behöver definieras tydligare. Här krävs även en fördjupad samverkan med andra samhällsaktörer, avslutar Lotta Wigen.
