Forensisk socialutredare

Socionomen Anna utreder brottslingar

Publicerad 24 september 2021
Text: Adrianna Pavlica
Socionomen Anna Mattsson har arbetat som forensisk social­utredare på Rättsmedicinalverket i snart 20 år.

Som socionom och forensisk socialutredare på Rättsmedicinalverket får Anna Mattsson utreda brottsmisstänkta individer på djupet.
– Det är väldigt spännande och stimulerande, man får möjlighet att verkligen sätta sig in i personers liv och fundera över mänskligt beteende, säger hon.

Inom Rättsmedicinalverkets rättspsykiatris utredningsverksamhet, som finns i Stockholm och Göteborg, utreds misstänkta brottslingar av läkare, psykolog och forensisk socialutredare, samt en omvårdnadspersonal om klienten är häktad. Genom samtal och testning, och inhämtande av material som förundersökning och journaler, ska de olika yrkeskategorierna bilda sig en uppfattning om klienten och skriva ett utlåtande till domstolen. Frågan handlar om huruvida personen lider av en allvarlig psykisk störning eller inte, det vill säga om hen bör få rättspsykiatrisk vård istället för fängelse vid en fällande dom.
– Här kan vi få vara nyfikna och ägna oss åt utredning. Till exempel behöver vi inte tänka på vad det finns för resurser för personen. Det rena utredningsuppdraget lockar många, för man kan gå på djupet, säger Anna Mattsson, socionom som arbetat på RMV i snart 20 år.

”Den största utmaningen är att skriva så att man gör personen rättvisa.”

Göra personen rättvisa
Den forensiska socialutredarens uppgift är att utreda den psykosociala funktionsförmågan.
– Vi börjar tidigt i barndomen, hur det varit hemma och i skolan, vad man gjorde på fritiden och hur det gick med kamrater. I vuxen ålder tittar man bland annat på relationer, bostadssituation, ekonomi och yrkesliv samt eventuellt missbruk och vad det kan ha fått för konsekvenser. Vad som fungerat bra och mindre bra. Jag brukar säga att läkare och psykologer beskriver insidan, personlighet och eventuella psykiatriska diagnoser, medan vi beskriver vad de eventuella svårigheterna fått för konsekvenser i livet, säger Anna Mattsson.
Oftast träffar hon klienten 3-4 gånger, men ibland upp till 5-6 gånger, beroende på hur komplicerat fallet är.
– De flesta medverkar efter bästa förmåga, men alla orkar inte göra det. Den största utmaningen är att skriva så att man gör personen rättvisa. Vi tar ju del av väldigt mycket information, då de som kommer hit ofta haft många vård- och myndighetskontakter. Då är den personliga berättelsen viktig.

Undersöker livstidsdömda
Arbetet på RMV är en del i en kedja som ska säkerställa ett rättssäkert samhälle.
– Vi gör också riskbedömningar för livstidsdömda, som underlag för Örebro tingsrätts beslut om klienter ska få sina livstidsstraff tidsbestämda eller inte. Då handlar det inte främst om bedömningar som rör psykisk ohälsa utan om faktorer som påverkar risken för att personen ska återfalla i allvarlig brottslighet.