Nya socialtjänstlagen behöver kompletteras
I augusti 2020 presenterade Margareta Winberg slutbetänkandet från regeringens översyn av socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR välkomnar några av förslagen, men efterlyser bland annat utökade möjligheter för socialtjänsten att tala med barn och erbjuda insatser fast vårdnadshavarna säger nej, och en lagändring som ger socialsekreterare beslutsrätt i individärenden.
– Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsekreterares beslutsrätt i individärenden. Det innebär att kommunpolitiker även fortsättningsvis kan överpröva socialtjänstens beslut om exempelvis omhändertagande av barn. Vi betraktar den här frågan som en grundpelare i hela översynen av socialtjänstlagen, men nu saknas den alltså helt, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
I betänkandet föreslås att socialtjänstens verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Det välkomnar Heike Erkers. Däremot anser hon att kommunernas brottsförebyggande arbete bör regleras i socialtjänstlagen. I dagsläget görs inte detta och någon förändring finns inte i utredningens slutbetänkande.
”Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsekreterares beslutsrätt i individärenden.”
Tydligare barnperspektiv
– Det är positivt att barnens rätt stärks genom ett antal förslag i slutbetänkandet, men nu när barnkonventionen är lag måste barn och unga fullt ut få göra sin röst hörd. Föräldrabalken är visserligen stark i Sverige, men den måste kunna justeras för att stärka barnens röst. Det får inte finnas några lagliga hinder för barn att ha kontakt med socialsekreterare i samband med exempelvis vårdnadstvister. Vi anser därför att man bör ta bort föräldrarnas samtycke till den dialogen. Det gäller även socialtjänstens möjligheter att erbjuda stöd till ungdomar på glid, vilket bör kunna erbjudas utan föräldrarnas samtycke, säger Heike Erkers.
Slopade biståndsbedömningar
Ett förslag i slutbetänkandet berör slopade biståndsbedömningar som gör det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Slopade biståndsbedömningar kan sänka trösklarna för fler att söka hjälp för bland annat missbruk. Samtidigt ger det kommunerna en möjlighet att styra utbudet utifrån kostnadsmässiga ramar. Det gör att medborgare som väljer att inte ta kontakt med en socialsekreterare inte ges möjlighet att överblicka hela utbudet av tjänster och tillgängligt stöd. Det innebär också att socialtjänsten kommer att bli mer ojämlik i Sverige då det är upp till varje kommun att bestämma vilka verksamheter och insatser som ska kunna ges utan biståndsbedömning säger Heike Erkers.
