De tydligaste digitaliseringstrenderna i socialtjänsten just nu är, enligt Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY, automatisering, förändringsledning och digitala medborgartjänster. Socialtjänsten ser över sina befintliga arbetssätt och analyserar effektiviseringsmöjligheter, vilket kan ge socionomer avlastning i vardagen.
– Det pågår för närvarande en febril digitaliseringsaktivitet på socialtjänster runtom i landet. Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt, säger Jahn Sundin. Han är förvaltningssocionom och arbetade i många år inom kommunal vård och omsorg innan han kom till TietoEVRY för tjugo år sedan.
– De tydligaste effekterna av digitaliseringen är att socialtjänsten blivit mer tillgänglig för medborgarna genom att de kan utföra vissa tjänster på egen hand utan att behöva kontakta en socialsekreterare. För socialsekreterarna har arbetet effektiviserats, inte minst eftersom stora delar av den datainsamling som tidigare tog mycket tid i anspråk har automatiserats, säger Jahn Sundin.
Framöver tror han att videomöten och chattar kommer att integreras i socialtjänstens verksamhetssystem. Digitala gruppsamtal där flera medborgare med insatser har gruppsamtal med en socionom kommer förmodligen också att bli vanligare framöver.
”Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt.”
Förtroende via fysiska möten
– Samtidigt ska man komma ihåg att en dator aldrig fullt ut kan ersätta det mänskliga mötet. Vissa typer av komplicerade barnärenden där många faktorer påverkar bör hanteras via fysiska möten. I ärenden där förtroendet mellan handläggare och klient är avgörande är fysiska möten överlag att föredra, säger Jahn Sundin.
– För två år sedan introducerade vi ett modernt verksamhetssystem som enkelt kan integreras med socialtjänstens övriga system. Det var en viktig milstolpe i vår digitaliseringsresa eftersom det underlättar såväl strukturen som dokumentationen av handläggarnas arbete. Vi automatiserar även så mycket som möjligt för att frigöra tid till mer komplexa arbetsuppgifter, som omfattande utredningar, säger Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun. Hon har tidigare arbetat inom omsorg om personer med funktionsnedsättning, och som systemansvarig projektledare.
”Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster.”
Ger bättre arbetsmiljö
Höörs kommun har valt att införa flera självbetjäningstjänster och har även automatiserat beräkningen av ekonomiskt bistånd, en uppgift som tidigare tog mycket tid i anspråk för kommunens socialsekreterare.
– Effekterna av vårt digitaliseringsarbete är många. Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster. De kan dessutom följa sitt ärende digitalt. Utförarna ute på fältet kan enkelt dokumentera, komma åt den information de behöver och bedriva fjärrtillsyn via sina mobiltelefoner, säger Emelie Klanjcic.
– Coronapandemin har inneburit att socialtjänsten tvingats ta ett jättekliv framåt i sin digitaliseringsprocess. Framöver krävs en gedigen analys av vilka medborgarmöten som kan vara digitala och vilka som även fortsättningsvis bör vara fysiska, avslutar säger hon.
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.