Socialförvaltningarnas digitalisering går långsamt
Variationen i hur långt socialtjänsterna kommit i sitt digitaliseringsarbete är mycket stor. Relativt få erbjuder exempelvis tjänster där klienter själva kan logga in och ansöka om bistånd, komma i kontakt med socialtjänsten eller boka möten med sin handläggare.
Bristande kunskaper i e-hälsa
– En snabbare digitalisering av socialtjänsterna kan göra dem till en attraktivare arbetsplats för unga socionomer, men i dagsläget ligger de långt efter. Det vore bra om socialtjänsternas digitaliseringsutveckling istället gick i takt med övriga samhällets, säger Dick Lindberg, projektledare inom digitalisering på Socialstyrelsen.
Att det går så långsamt beror, enligt Dick Lindberg, till stor del på bristande kunskaper kring e-hälsa och digitala välfärdstjänster, i synnerhet i mindre kommuner. Han påpekar att behovet av kompetensutveckling finns på alla nivåer, från kommunpolitiker till chefer och socialsekreterare. Han ser dessutom gärna att kurser i digitalisering inkluderas som en obligatorisk del i socionomutbildningen framöver.
Förändra teknik och arbetssätt
Även om digitaliseringen medför en omställning i form av nya arbetssätt så poängterar Dick Lindberg att digitala tjänster kan bidra till att effektivisera vardagen för socialsekreterare och samtidigt stärka klientens egenbestämmande över sin situation.
En förutsättning för att fler socialtjänster ska få fart på sin digitaliseringsutveckling är, enligt Dick Lindberg, ökad samverkan över kommungränserna samt att fler kommuner genomför långsiktiga och konsekventa digitaliseringssatsningar som inkluderar både den teknik som krävs samt ett förändrat arbetssätt och utbildning av medarbetare och chefer.
Ökar delaktighet och effektivitet
För ett drygt år sedan inledde socialförvaltningen i Helsingborgs stad ett forskningssamarbete med bland annat Socialhögskolan i Lund. Forskningsprojektet undersöker om det går att skapa och underhålla en social relation digitalt även när det handlar om en relation där det råder den maktobalans som relationen mellan en klient och en myndighetsutövare många gånger innebär. Målsättningen är att klienter i framtiden ska kunna boka tider, ta del av dokumentation och kommunicera med sin socialsekreterare via digitala kanaler.
– Socialtjänsten arbetar överlag väldigt traditionellt, vi är alldeles för dåliga på att dra nytta av digitaliseringen. Vi behöver öka vår tillgänglighet och våra kontaktytor, och då är det ett utmärkt verktyg. Vi betraktar digitala kanaler som ett verktyg för att öka klienternas delaktighet och effektivisera socialsekreterarnas arbete, säger Kalle Pettersson, kvalitets- och utvecklingschef på socialförvaltningen i Helsingborgs stad.
Digitaliseringen upp på agendan
Socialförvaltningen i Helsingborg genomför bland annat enklare utredningar och uppföljningssamtal via videolänk. Familjemottagningen erbjuder digital tidsbokning och skolor kan göra digitala orosanmälningar till socialtjänsten. Vid årsskiftet lanseras en tjänst som gör det möjligt för klienter att ta del av sin journal digitalt.
– Genom att öka andelen digitala klientkontakter kan socialsekreterarna istället lägga mer tid på de klientmöten som genererar mervärden för klienten genom att de äger rum fysiskt. Mitt råd till andra socialtjänster är att få upp digitaliseringsfrågan på agendan och diskutera det i organisationen. Man kan även låta sig inspireras av hälso- och sjukvården eller helt andra sektorer, exempelvis banksektorn, som genomgått en omfattande digitaliseringsresa de senaste åren, säger Kalle Pettersson.
