Samverkan och kvalitet – framgångs­faktorer för socialt arbete i Lund

Publicerad 7 september 2016

Fr.v: Karin Thornqvist, Anna Sjöstrand, Staffan Persson, Inger Fröman och Harald Gegner.
Fr.v: Karin Thornqvist, Anna Sjöstrand, Staffan Persson, Inger Fröman och Harald Gegner.
– Lund är en kunskapsstad och det märks även hos oss. Vi tycker det är viktigt med ett socialt arbete som baseras på kunskap. För en socionom som vill utvecklas i sitt yrke är detta helt rätt plats, säger Harald Gegner, doktorand och utvecklingssekreterare, Socialtjänsten Lund.

Lund är en stad med stolta traditioner, här finns en unik koncentration av forskning och vetenskap som sätter prägel på både privat och offentlig sektor. Inom socialtjänsten i Lund arbetar man sedan länge med kompetensutvecklingsplaner som främjar socionomens utveckling i sin yrkesroll med olika metoder och arbetssätt. Bland annat finns möjligheten att gå på föreläsningar på arbetstid när man läser in en masterutbildning.
Harald Gegner har arbetat på socialtjänsten i Lund i sju år.
– Jag började som enhetschef men upptäckte snart att det jag verkligen brann för var att utveckla samverkan med högskolan. Det har resulterat i att jag idag delar min tid mellan tjänsten som utvecklingssekreterare och en doktorandtjänst vid Malmö högskola. Mina uppgifter, förutom doktorandtjänsten, är att se till att vi arbetar för en kunskapsbaserad socialtjänst, där evidensbaserade metoder är en del och vi att stödjer implementeringen och utvecklingen av dessa, så att den kompetens jag får genom min forskning även överförs till förvaltningen.

Samverkan i alla led
Förutom kunskap är samverkan en viktig ledstjärna i verksamheten. Ett projekt som innehåller båda bitar är ”Stolta starka socionomer”, ett samarbete med Socialhögskolan där syftet är att integrera teori och praktik på ett bättre sätt.
Lunds kommun ligger även i framkant när det gäller hur socialtjänsten samverkar med andra samhällsaktörer i arbetet kring utsatta barn. Ett exempel på det är Barnahus, en modell som man i Lund anammade redan för nio år sedan.
– Barnahus är en trygg miljö där barn som blivit utsatta för övergrepp får vara i centrum för utredningsprocessen och slippa slussas runt mellan olika myndigheter och på vis slipper upprepa sin berättelse för flera olika personer, berättar Staffan Persson, enhetschef för Barnahus och Kriscentrum i mellersta Skåne.
Han berättar att Lund är en av de tre kommuner i landet som ligger i framkant i arbetet med Barnahusmodellen.
– Vi var tidigt ute med att försöka fånga upp de behov som finns runtomkring ett barn som far illa, just för att det krävs samverkan för att hitta hållbara lösningar, säger Staffan Persson.

Gemensamt ansvar
Lund var också en av de första kommunerna i landet som hade socialsekreterare stationerade hos polisen. Sedan 1989 är två tjänster med fokus på ungdomsarbete förlagda till polishuset i Lund.
BIBASS, Barn i behov av särskilt stöd, är ett ytterligare exempel på samverkan.
– I praktiken är BIBASS ett konsultationsteam bestående av personer som i sin profession träffar på barn som har särskilda behov och där familjerna runt dessa barn lever under svåra förhållanden. I BIBASS finns representanter från bland annat socialtjänst, barnpsykiatri, skola, barnhabilitering och LSS. I forumet kan vi ta upp ärenden där de professionella har kört fast och där konsultationsteamet lyssnar, reflekterar, ger råd och bidrar från olika håll för att komma framåt. Ingen kan ensam hjälpa dessa barn, det måste göras gemensamt. Ringarna på vattnet har blivit att samarbetet flyter på mycket bättre även i ärenden som inte kommer till BIBASS, säger Karin Thornqvist, chef för Tonårsboendet och Mottagningsenheten och socialtjänstens representant i konsultationsteamet.

Social insatsgrupp
Anna Sjöstrand, samordnare för unga lagöverträdare, fastslår att hennes arbete till 100 procent består av samverkan.
– Jag ansvarar för Sociala insatsgruppen som är en arbetsmetod för att motverka ungdomskriminalitet samt våldsbejakande extremism i samverkan mellan Lunds kommun och Lokalpolisområde Lund. I gruppen, som träffas en gång i månaden sitter även representanter för kultur och fritid, skolorna och skolhälsovården. Tvärprofessionellt arbete är viktigt för att få en helhetssyn och vi använder oss av olika kompetenser för att göra det så bra som möjligt.

Framgångsfaktor
Inger Fröman, verksamhetschef för Barn, unga och familjestöd, säger att hon efter 27 år på Lunds socialtjänst är övertygad om att samverkan mellan olika professioner är en framgångsfaktor i socialt arbete.
– Vi fortsätter på det inslagna spåret och arbetar vidare med att skapa samverkan och fler integrerade mottagningar i syfte att kunna se hela människan och möta behov på bästa sätt.
Verksamheten har satsat mycket på kvalitet, målbilden är att Lund ska vara en av de bästa socialtjänsterna i landet, och jag kan med stolthet säga att vi har hög kompetens i vårt arbete.

Lunds kommun
Lund är en av Skandinaviens äldsta städer med ett av världens hundra högst rankade universitet. Här möts tradition och innovation; här är avstånden korta och forskningen bland den bästa i världen. Kommunen har drygt 115 000 invånare. Med cirka 40 000 helårsstudenter och tusentals forskare från hela världen präglar Lunds universitet kommunen. De största arbetsgivarna är Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet och Lunds kommun.

Lunds kommun
Box 41
221 00 Lund
Tel: 046-35 50 00
www.lund.se

Lund logo 4-f ok