Socialarbetare i kyrkans tjänst
Anette Arebo är utbildad socionom och arbetade tidigare som socialsekreterare för försörjningsstöd och på kontaktcenter samt som uppsökare på Socialförvaltningen. Därtill arbetade hon i fyra år som projektledare i ett projekt med unga vuxna i hemlöshet.
Ett stöd för människor
Anette hade länge haft en önskan att vara i kyrkans sammanhang. Efter en längre antagningsprocess tog hon steget från socialsekreterare till diakon. Idag har hon arbetat i 1,5 år inom Skarpnäcks församling i Stockholm.
– Det är det bästa jag har gjort. Jag får möta människor i livets alla skeden. Det är en gåva att få jobba med människor och se dem växa, berättar Anette Arebo. I det enskilda samtalet har jag som diakon större frihet inom kyrkan. Men det ställer också krav där jag måste sätta tydliga gränser för mig själv.
Värdefull roll som tredje part
Som diakon har Anette glädje av sitt tidigare yrke. Hon har en nära kontakt med socialtjänsten och de samarbetar för att hjälpa människor i nöd på bästa sätt. Anette följer ofta med när människor ska överklaga, ansöka om pengar eller på annat sätt behöver hjälp i samhället. Hon har en värdefull roll som tredje part och kan efteråt förklara rättigheter och skyldigheter.
– Det är mycket värt att ha erfarenheten och kunskapen som socialsekreterare. I mötet med socialtjänsten talar vi samma språk och kan ha ett bra samarbete, förklarar Anette.
Förmedla hopp genom Gud
Många möten är svåra och kretsar kring psykisk ohälsa, missbruk och ekonomisk utsatthet. Anette tror på människans egen kraft och vikten av att bryta ensamheten. Den största skillnaden mellan rollen som socialsekreterare och rollen som diakon är att Anette i sitt nuvarande jobb kan ge en dimension till och förmedla hopp med Gud som en god kraft.
