God löneutveckling viktigt för stabilitet och återväxt
Lönen är en central fråga för att visa uppskattning och behålla personal. I Linköpings kommun har man gjort en extra lönesatsning på socionomer som jobbar med myndighetsutövning och barnavårdsutredningar. De hade hög arbetsbelastning och många bytte jobb, flertalet till öppenvården eller vuxenavdelningen.
– För oss är det viktigt att behålla personer med erfarenhet. Det är tufft för nyutexaminerade att ta sig an barnavårdsutredningar som är svåra och komplexa ärenden. Vi behöver de erfarna medarbetarna för att skapa uppbackning och stadga, säger Elisabeth Gustafsson, socialnämndens ordförande i Linköpings kommun.
Höjda löner stabiliserade
När lönerna höjdes stabiliserades personalsituationen något. Personal med längre erfarenhet är dock svåra att rekrytera.
– Kommunerna måste förstå att vi konkurrerar med andra instanser om de erfarna socionomerna. Det behövs en kompetens- och försörjningsplan till den sociala förvaltningen.
Elisabeth Gustafsson tycker inte att 45 000 kr per månad i slutlön är orimligt. Problemet är de låga ingångslönerna och det är där man konkurrerar.
– Vi måste höja ingångslönen och skapa bättre löneutveckling för att kunna rekrytera och behålla kompetens. Lönen behöver bestå av en generell respektive individuell del. En del av lönen behöver vara kopplad till prestation, tycker Elisabeth Gustavsson.
Lön bevis på uppskattning
Även Dinah Åbinger, socialdirektör i Helsingborgs stad poängterar vikten av en god löneutveckling. Det ska löna sig att ta ansvar och prestera. Lönen är det yttersta beviset på uppskattning från arbetsgivaren, i kombination med kompetensutveckling, att kunna påverka sin arbetsplats och det egna uppdraget.
– Jag är inte förvånad över resultatet på undersökningen. Socionomer ligger lågt i lön i förhållande till sin arbetsinsats. För att påverka löneutvecklingen i positiv riktning bör man fokusera på hur man kan fördjupa sin kunskap och bidra med specialistkunskap och erfarenhet, menar Dinah Åbinger och fortsätter:
Här i Helsingborg håller vi på att införa en kompetenstrappa där kompetens, prestation och ansvarstagande tydligt ska medföra en bra löneutveckling. Det är viktigt att det finns utrymme och möjlighet att växa. Jag skulle också vilja uppmuntra till individuell lönesättning, att våga sprida lönenivån och inte bara utgå från ålder.
Dubbla lönen
Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, är lite besviken på undersökningsresultatet:
– Jag hade hoppas att siffran skulle vara högre. Målet är att socionomerna ska kunna dubbla sin lön, från ingångslön till slutlön. En del av förklaringen kan ligga i att den här yrkeskategorin traditionellt inte har drivits av sin lön. Man ser oftast till klientens behov och inte sig själv.
Även om ingångslönen har höjts så är signalen att det inte lönar sig med erfarenhet eftersom löneutvecklingen inte är proportionerlig. I synnerhet för nyutexaminerade måste det finnas en möjlig lönekarriär så att man ser ett värde i att vara kvar och utvecklas, resonerar Markus Furuberg.
Arbete trots sjukdom
Avslutningsvis ställde vi frågan ”Hur kommenterar du att 70 % av socionomerna har känt sig tvungna att arbeta trots att de varit sjuka?”
– Jag är inte förvånad, säger Markus Furuberg. De flesta känner en stark lojalitet med verksamheten och mäktar inte med att vara borta när det drabbar klienter och kollegor. Samtidigt är det en väckarklocka. Sjukskrivningarna ökar när personalen är hårt pressad. Det går ett tag men sen inte alls.
– Jag tror att många arbetar trots sjukdom på grund av hög lojalitet gentemot kollegorna, man vill inte vara en belastning, reflekterar Elisabeth Gustafsson.
– Att så många arbetar när man egentligen är sjuk är beklämmande tycker jag, säger Dinah Åbinger. Man är lojal med sitt uppdrag och klienter och kollegor. Det är dock inget vi förespråkar eller uppmuntrar. Jag anser att det är viktigt att arbetsgivaren går in och aktivt avstyr att man arbetar fastän man är sjuk.
