Barnens berättelser blir viktig information
Marie Angsell har en bakgrund som socionom sedan 20 år tillbaka. Hon arbetade tidigare som familjebehandlare, med familjeterapi, familjerätt och ledde stödgrupper för barn. Marie började på BRIS i samband med de unika stödgrupper som sattes in efter tsunamin. Idag är hennes uppgift att omvandla barns berättelser till kunskap om barns upplevelser och tankar så att andra kan förstå och bemöta våldsutsatta barn på rätt sätt.
– Jag har alltid varit intresserad av barns rättigheter. På BRIS kommer jag nära barns berättelser om våld. Förstahandsinformationen ger ett unikt perspektiv som jag tycker är viktigt att förmedla, säger Marie Angsell.
Ansvaret att vara skyddsnät
Marie Angsell betonar att väljer man det här yrket behöver man först reflektera, är jag beredd? Man behöver ta på sig ansvaret att vara barnens skyddsnät.
– Det kan vara både svårt och obehagligt. Man får inte värja sig, det ingår i uppdraget, betonar Marie. Du måste vara påläst, känna till riskfaktorer och kunna identifiera riskmiljöer. Se signaler och symptom både hos barn och vuxna, förklarar hon vidare.
En och samma kontaktperson
När barnen har haft kontakt med myndigheter är det vanligt att de beskriver att de var snälla och vänliga men kunde inte hjälpa till. Marie Angsell menar att man ofta brister i information till barnet. De vet inte vem de har träffat, vad som ska hända och när de ska ses igen. Man måste hålla barnet informerat under hela processen.
– Jag skulle vilja se att barnen har en kontaktperson, så att de känner trygghet. Vi behöver förmedla ”jag finns här för dig”.
Våga var kvar när du hör signalerna
Det är viktigt att även våga prata med de vuxna. De har ofta en egen stress och känsla av otillräcklighet. När de berättar om situationer hemma framkommer ofta omedvetet en beskrivning av våld – övergrepp, oftast psykiska, kränkningar och hot.
– Då behöver man kunna höra och se. Det krävs kunskap, bra handledning och stöd. Man måste våga prata med vuxna om att de utsätter barn för våld, avslutar Marie Angsell.
