fbpx

Fördjupa dig i socialt arbete inom Svenska kyrkan

Presentation

Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Som diakon inom Svenska kyrkan får du dra nytta av din socionomutbildning på ett unikt vis. Du kan verka i olika samhällskontexter och kommer människor nära på ett helt annat sätt än inom myndighetsutövning.

Rollen som diakon är en flexibel och proaktiv roll som erbjuder många spännande möjligheter. Arbetet innebär ofta stor frihet under ansvar. Diakonen planerar och lägger upp arbetet själv eller tillsammans med andra i arbetslaget och i samråd med sin chef/kyrkoherde.
– Som diakon behöver du ha ett visst driv – det är du själv som skapar nätverk och bygger förtroende med människor. Det här är socialt arbete på en så jämbördig nivå som det är möjligt och du kan arbeta inom många olika inriktningar, såväl i Sverige som internationellt inom olika projekt och verksamheter, säger Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala.

Snabbrörlig och engagerad organisation
Elisabeth betonar att det finns en betydande skillnad mellan att arbeta inom den offentliga sektorn och att möta människor genom Svenska kyrkan.
– Vi har en snabbrörlig organisation som är van vid att kvickt ställa om och agera på ny information, något som bevisades under de gånga årens omfattande flyktingströmmar. En utvärdering har visat att hela 80 procent av alla församlingar engagerade sig i arbetet med de nyanlända.

Masterprogram och fortbildning
Diakonprogrammets programchef, Håkan Stenow, berättar att den ettåriga utbildningen kan genomföras efter slutförd utbildning inom socialt arbete eller omsorg. Han understryker att kyrkan har mycket att erbjuda, inte minst genom sin omfattande erfarenhet av att ge stöd och hjälp.
– Som diakon får man hantera allting från relationer och ekonomi till missbruksproblematik, psykisk ohälsa, barnfattigdom och mycket mer. Det handlar om grundläggande folkhälsa och samhällsutveckling och därför omfattar utbildningen såväl diakoni, teologi och pedagogik som samhällsanalys, ledarskap och själavård.
Sedan tre och ett halvt år genomförs utbildningen parallellt med utbildningarna för präster, församlingspedagoger och kyrkomusiker. Håkan säger att det förändrade upplägget snabbt medförde mervärden, bland annat genom att sätta strålkastaren på behovet av samverkan mellan yrkesgrupperna.
– Delar av utbildningen sker nu tvärprofessionellt och det är av stor vikt – vi kommer ju att arbeta sida vid sida och tillsammans ute i yrkeslivet. Många församlingar och stift satsar också resurser på att fortbilda sina diakoner och det finns exempelvis goda möjligheter att forska eller fördjupa sig i olika ämnen. Nyligen har det också etablerats en masterutbildning i diakonivetenskap som är öppen för diakoner som inte tidigare läst teologi.

Allt man förväntar sig och mer därtill
Sara Parkman är en av de socionomer som genomgår diakonprogrammet. Hon har haft en koppling till kyrkan under hela sin uppväxt, men idén att satsa på socialt arbete väcktes först då hon var volontär på Svenska kyrkan i London.
– Jag insåg att jag ville arbeta mer människonära och därför sökte jag till socionomprogrammet när jag återvände till Sverige. Jag har genomgått ett knappt halvår av diakonutbildningen och den är verkligen allt jag förväntade mig och mer därtill. Det är både en befrielse och en utmaning att befinna sig i en konfessionell studiemiljö – ofta blir diskussionerna väldigt personliga, men det leder också till stor utveckling.
Sara berättar att till skillnad från traditionella universitetsstudier handlar programmet om introspektion och reflektion, vad hon själv tror och tycker och hur hennes samlade erfarenheter kan komma till nytta både för henne själv och för de människor hon möter.
– Förutom att ha en fil. kand. i till exempel socialt arbete eller folkhälsovetenskap behöver man vara trygg i sin tro och sin förankring i Svenska kyrkan, samt stå bakom dess värderingar om allas lika värde. Samtidigt behöver man både kunna anta en ledarroll och fungera bra i grupp och vara beredd på att förhålla sig till sina egna svagheter och erfarenheter.

Vill vägleda människor
Att bli antagen till programmet är en relativt lång process som bland annat inkluderar fyra veckors praktik, en antagningskonferens om tre dagar och enskilda samtal med biskopen, men Sara poängterar att processen ger möjligheten även för sökanden att fundera över sitt kall.
– Det finns stora möjligheter till personlig fördjupning under utbildningen och det kommande arbetslivet, och jag får chansen att tillsammans med andra utveckla Svenska kyrkans roll i det samhälle vi lever i idag, avslutar hon.

Svenska kyrkan
Den pastoralteologiska utbildningen till diakon omfattar ett pastoralteologiskt slutår motsvarande två terminers studier på helfart. Programmet ges i Lund och Uppsala och utbildningen bygger på den blivande diakonens akademiska utbildning och stiftspraktik. Genom studier, praktiska övningar och reflektion ges den studerande möjlighet att bearbeta och tillgodogöra sig yrkesrelaterad kunskap för att sedan ha möjlighet att tillämpa denna i ett kyrkligt sammanhang.

Svenska kyrkans utbildningsinstitut
Tel: 018-16 95 00
E-post: utbildningsinstitutet@svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

Publicerad: 31 januari, 2018