Stockholms stad förbättrar arbetssituationen för socionomer

Företagspresentation
Lii Drobus, projekt­ledare på Socialförvaltningen.
Lii Drobus, projekt­ledare på Socialförvaltningen.

Kommunstyrelsen genomför en satsning där socialförvaltningen, i samverkan med stadsledningskontoret och äldreförvaltningen, tar fram en handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare i Stockholms stad.

– 2015 har vi fokuserat på att formulera en handlingsplan. Vi har bland annat träffat representanter för socialtjänstens verksamhet i samtliga stadsdelar. Vårt arbete går i linje med det arbetet i frågan som görs såväl nationellt som regionalt, till exempel SKL:s handlingsplan för socialtjänsternas arbete, säger Lii Drobus, Socialförvaltningens projektledare för satsningen.
– De tre kommande åren fokuserar vi på att stödja implementeringen av de åtgärder som föreslås i handlingsplanen. Vi har tagit fram ett utkast till handlingsplan som presenteras i början av 2016. Den inkluderar bland annat ett utökat introduktionsprogram för nyanställda och ett ledarutvecklingsprogram, säger Lii Drobus.

Åsa Lindhagen, socialborgarråd i Stockholms stad. Foto: Fredrik Hjerling, Miljöpartiet Stockholms stad
Åsa Lindhagen, socialborgarråd i Stockholms stad. Foto: Fredrik Hjerling, Miljöpartiet Stockholms stad

Bred enighet kring satsningarna
Handlingsplanen består av ett antal förändringsåtgärder som sammantaget förväntas förbättra arbetssituationen.
– De punkter som finns med i handlingsplanen, är väl förankrade ute i stadsdelarna. Vår ambition är att handlingsplanen ska bidra till att förstärka, utveckla och förbättra verksamheten för socialtjänstens samlade verksamhet, säger Lii Drobus.
– Den sociala barn- och ungdomsvården har i många år varit underfinansierad. Vi har därför avsatt mer resurser till socialsekreterare som kämpar för att ge utsatta barn och ungdomar det stöd de har rätt till för att få en bra start på livet. I 2016 års budget har vi avsatt ytterligare 95 miljoner kronor till den sociala barn- och ungdomsvården i samtliga stadsdelar. Det är viktigt att socialsekreterarna har tillräckligt med resurser för att bevilja motiverade insatser, säger Åsa Lindhagen, socialborgarråd i Stockholms stad.
Stockholms stad satsar 20 miljoner kronor på att förbättra och stärka socialsekreterarnas och biståndshandläggarnas arbetssituation. Ytterligare en planerad satsning stärker socialsekreterarnas IT-stöd samt minskar den administrativa bördan.
– När den nuvarande mandatperioden är slut 2018 hoppas jag att vi ska ha börjat vända utvecklingen så att Socialtjänstens medarbetare har rätt resurser för att utföra sitt viktiga arbete, säger Åsa Lindhagen.


Gemensam värdegrund för Stockholms socialtjänst

Veronica Wolgast Karlberg, avdelningschef på Socialförvaltningen.
Veronica Wolgast Karlberg, avdelningschef på Socialförvaltningen.
Socialtjänsten i Stockholms stad präglas av utveckling för såväl medarbetare som klient. Eftersom organisationen är stor och verksamheten omfattande finns dessutom många karriärvägar att välja mellan.

– I nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna arbetar vi med stadsövergripande strategiska utvecklingsfrågor för hela socialtjänsten i Stockholms stad, säger Veronica Wolgast Karlberg, avdelningschef för stadsövergripande avdelningen för sociala frågor på Socialförvaltningen i Stockholms stad.
Socialtjänsten i Stockholms stad är indelad i fjorton stadsdelsförvaltningar. Socialförvaltningen har ett stadsövergripande ansvar för socialtjänsten i staden och stor del av arbetet är att nå likställighet inom socialtjänsten. Socialförvaltningen har en ledande roll i utvecklingen av kunskapsbaserade metoder och kvalitetssäkring av socialtjänstens arbete. Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor beviljar bland annat medel för socialtjänsternas lokala utvecklingsprojekt ute i stadsdelarna och ser till att erfarenheterna och resultaten sprids över stadsdelsgränserna.

Delaktighet och forskning
Verksamheten bedrivs utifrån en gemensam värdegrund som baseras på övertygelsen om att vi kan göra skillnad för människor. I detta viktiga arbete är vi i ständigt behov av medarbetare som vill och kan fokusera på mötet med människor, med övertygelsen om att förändring är möjlig och att vi kan göra skillnad. Det är mycket viktigt att kombinera brukarens delaktighet med forskning och beprövad erfarenhet för att ge de bästa förutsättningarna till självständighet.
– Barnperspektivet är viktigt, liksom individens förmåga till självständighet. Vår gemensamma värdegrund säkerställer även individens rätt till samma professionella bemötande och ärendehantering, oavsett stadsdel. Stadsdelsförvaltningarna delar ett gemensamt ansvar att arbeta för ett Stockholm för alla, säger Veronica Wolgast Karlberg.


Paula Koski, biståndshandläggare. Foto: Johan Marklund
Paula Koski, biståndshandläggare. Foto: Johan Marklund

Utvecklande arbete som biståndshandläggare

Som biståndshandläggare av insatser till barn med funktionsnedsättning arbetar Paula Koski nära och långsiktigt med sina klienter och deras familjer. Hon uppskattar möjligheten att koncentrera sin yrkesroll kring barn och unga, att arbetet är självständigt och att Stockholms stad kontinuerligt erbjuder fortbildning.

– Jag har varit biståndshandläggare med fokus på barn och unga sedan 2004 och arbetade i Hägersten-Liljeholmen och på Östermalm innan jag kom till Norrmalms stadsdelsförvaltning 2015. Mitt arbete är variationsrikt och omväxlande, jag kombinerar myndighetsutövande med en stöttande roll där barnens önskemål och behov är i fokus, säger Paula Koski.
Hon följer många funktionsnedsatta barn och ungdomar under stora delar av deras uppväxt. Att etablera en långsiktig relation som bygger på ömsesidigt förtroende är en viktig del av arbetet. I biståndsbedömningsprocessen arbetar Paula Koski och hennes kollegor med AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, för att ta reda på hur barnet ser på sitt stödbehov. Med nya familjer används ”Trestegsmetoden”, som i tre steg inkluderar möte med familjen, med barnet och information om hur biståndshandläggarna arbetar.

Givande på många plan
Funktionsnedsatta barn och ungdomar har olika behov, förutsättningar och kommunikationsvägar, vilket innebär att vi bland annat använder bildpärmar, nätverkskartor, samtalsmattor eller berättelseböcker som verktyg i kommunikationen. Arbetet bedrivs utifrån ett tydligt barnperspektiv.
– Organisatoriska aspekter är viktiga för kvaliteten i verksamheten. Vi biståndshandläggare tillhör samma enhet som socialsekreterarna vilket gynnar samarbete kring familjerna. Även barn med funktionsnedsättning är i första hand barn med samma behov som alla barn har.


LEAN – framgångsrecept på mottagningsenheten i Skarpnäck

På mottagningsenheten inom individ och familjeomsorg i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning bedrivs ett kontinuerligt LEAN-inspirerat utvecklingsarbete med fokus på ständiga förbättringar, att hantera eventuella problem på ett tidigt stadium och att mäta såväl framsteg som förbättringspotential.

– Jag introducerade LEAN 2012, när mottagningsenheten etablerades. Trots att medarbetarna är verksamma inom ett brett fält av sociala frågor så präglas organisationen av en god sammanhållning, ett helhetsperspektiv och gemensamma mål, säger Susana Lamartine, enhetschef vid mottagningen inom individ och familjeomsorg i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.
I fokus för LEAN-arbetet står en målstyrningstavla, där medarbetarnas förbättringsförslag, enhetens mål och statistik samlas. Varje vecka samlas hela enheten för ett tavelmöte där man bland annat avhandlar input från brukare, status på pågående aktiviteter, genomgång och uppföljning av mål. Dessutom presenteras goda exempel och resultat från den gångna veckan.

Ökar tryggheten och trivseln
– Vårt LEAN-arbete ger medarbetarna en tydlig bild av våra gemensamma mål och deras individuella roll i att nå målet. Genom att ta upp alla förbättringsförslag på tavlan kan de både överblicka aktuella och implementerade idéer och förslag samt känna sig i högsta grad delaktiga i utvecklingen. Det skapar en trygg organisation med trivsel, delaktighet och inflytande. Genom att ständigt mäta våra framsteg kan medarbetarna följa statistik på hur organisationen utvecklas och vilken effekt förbättringsarbetet har, säger Susana Lamartine.

Mikael Jeppson, enhetschef för ungdomsjouren, Susana Lamartine, enhetschef vid mottagningen inom individ och familjeomsorg i Skarpnäcks Stadsdelsförvaltning och Patrik Johansson, socialsekreterare vid ungdomsjouren. Foto: Johan Marklund
Mikael Jeppson, enhetschef för ungdomsjouren, Susana Lamartine, enhetschef vid mottagningen inom individ och familjeomsorg i Skarpnäcks Stadsdelsförvaltning och Patrik Johansson, socialsekreterare vid ungdomsjouren. Foto: Johan Marklund

Omväxling i Ungdomsjouren

Ungdomsjouren är en verksamhet där socialsekreterare från Stockholms stad arbetar dagar, kvällar och nätter med att söka upp och etablera kontakt med ungdomar i riskmiljöer i Stockholm city, parker och tunnelbanans mest utsatta knutpunkter.

– Vår verksamhet består dels av socialsekreterare som bemannar polisstationer, Socialtjänst hos polis, runtom i Stockholm och dels mobila team som rör sig i riskmiljöer där många unga befinner sig. Vi arbetar också fokuserat mot ungdomar i missbruk samt i prostitution. Under hösten har vi haft en fast stationering på centralstationen, där socialsekreterare arbetat uppsökande och lotsat ensamkommande flyktingbarn rätt i socialtjänstens organisation, säger Mikael Jeppson, enhetschef för ungdomsjouren, en del av enheten Framtid Stockholm.

Uppsökande verksamhet
– Jag arbetar alltid i team med minst en kollega. Vi söker upp ungdomar som riskerar att involveras i kriminalitet, narkotikahandel eller att råka illa ut i interaktion med exempelvis vuxna missbrukare, säger Patrik Johansson, socialsekreterare vid ungdomsjouren.
Tillsammans med polisen och personal från Migrationsverket var Patrik Johansson och hans kollegor de första de ensamkommande barnen mötte när de anlände till Stockholms central. Situationen ställde krav på att snabbt kunna etablera ett förtroende hos de ensamkommande och att på kort tid utvärdera vilket stöd olika individer kunde behöva.
– I oktober månad, när läget var som mest intensivt, tog vi emot drygt 3000 ensamkommande flyktingbarn. Att arbeta i Ungdomsjouren är omväxlande. Jobbet ställer krav på att kunna hantera pressade situationer i stökiga miljöer och innebär mycket samverkan med andra myndigheter och socialtjänster i hela Sverige, säger Patrik Johansson.

Stockholms stad
I Stockholm arbetar cirka 40 000 medarbetare. Som socionom i Stockholm kan du till exempel arbeta som socialsekreterare inom en bred socialtjänst eller som biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Du kan också jobba med stöd och service till personer med funktionsnedsättning eller som fältassistent och kurator. Socionomer arbetar främst vid någon av stadens 14 stadsdelsförvaltningar eller vid socialförvaltningens stadsövergripande verksamheter.

Kontakta stadsdelsförvaltningarna
www.stockholm.se/sdf

Kontakta socialförvaltningen
www.stockholm.se/sof

Stockholms stad
Socialförvaltningen
106 64 Stockholm
www.stockholm.se/ledigajobb

sthlmsstad_Stockholms stad_logotyp_svart_CMYK_CS4

Publicerad: 20 januari, 2016