Specialisttjänster och legitimations­krav – nyckelfrågor för SSR

Text: Anette Bodinger, Foto: Akademikerförbundet SSR

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.
Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.
– Det är en extremt tuff situation för socialsekreterare överlag. För socionomyrket är det dock ingen kris. Vi har en låg arbetslöshet inom professionen, en bred arbetsmarknad och finns inom alla sektorer, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Den pågående flyktingsituationen sätter stor press på landets socialtjänster, många verksamheter befinner sig i en nedåtgående spiral när det gäller personalsituationen.
– Att det är kris inom socialtjänsten har i grunden inte med flyktingsituationen att göra. Socialtjänsten har haft brist på resurser och politisk uppmärksamhet över lång tid, nu stresstestas verksamheten och det framgår tydligt att den buffert som egentligen borde finnas i organisationen, den finns inte, säger Heike Erkers, som menar att det bakom tidningarnas krisrubriker döljer sig en välfärd som ständigt försvagats av att samhällets resurser inte hängt med de ökande behoven. Kvar finns socialarbetare som utför ett heroiskt arbete utifrån en tung arbetssituation.
– Socionomerna inom socialtjänsten är en profession som har varit lojala sitt uppdrag och jobbat enormt mycket övertid. I dagens pressade läge står det tydligt att varken organisation eller resurser räcker till fullt ut.
För att komma tillrätta med problemet efterlyser hon ett helhetsgrepp på välfärdssystemet.
– Socialtjänstområdet har under senare år präglats av en politisk frånvaro, framförallt inom rikspolitiken. Tack vare flyktingkrisen, som satt ljus på saken, är frågan nu uppe på agendan, Viktigt är dock att inte enbart fokusera på integrationsfrågan, det finns ett allmänt behov i Sverige av att känna sig trygg och ha ett skyddsnät.

Legitimation
Att höja statusen på socionomyrket och belysa vilka viktiga insatser yrkesgruppen gör för samhället är enligt Heike Erkers två viktiga pusselbitar i arbetet med att få fler socionomer att stanna kvar i sina yrken. SSR, som organiserar 70 procent av Sveriges socialsekreterare har länge efterfrågat att utbildade socionomer ska legitimeras.
– Kuratorer är den enda akademiskt utbildade yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården som inte tilldelas legitimation. Detta trots att gruppen uppfyller alla krav för ett legitimationsyrke vad gäller kvalificerad högskoleutbildning, patientkontakt, eget behandlingsansvar och nivå av självständigt arbete. Vi har fått positiva signaler från regeringen och förhoppningsvis ska legitimationen kunna bli verklighet om en inte alltför avlägsen framtid.

Specialisttjänst
Goda lönevillkor och möjligheten till att göra karriär är andra faktorer som ska göra socionomyrket mer attraktivt.
– För att kunna klara rekryteringen i framtiden krävs det tillräcklig bemanning, att tjänster som specialistsocionomer inrättas och löner som motsvarar uppdragets ansvar och yrkets svårighetsgrad.
En nyhet, som Heike Erkers menar kommer att stärka professionen, är det oberoende etiska råd som SSR nyligen inrättat. Rådet som ska vara tvärprofessionellt med representanter från profession, forskning och universitet ska ge stöd och råd i principiella yrkesetiska frågeställningar och lyfta etikdiskussioner i den allmänna debatten.
– Behovet av att lyfta fram etikdiskussioner i samhällsdebatten ökar, bland annat som en följd av att hårda ekonomiska prioriteringar gör att grupper riskerar att ställas mot varandra. Inom rådet kan vi lyfta dessa värdeinriktade frågor och föra ut dem på en större arena.

Publicerad: 20 januari, 2016